Lika barn av Ildikó Fritz

Lika barn av Ildikó Fritz är utgiven av Karat Förlag. Det är Ildikós debutbok. Två par som känner varandra, Elin och Arash samt Gustav och Mala, ska fira midsommar i Småland. Elins och Gustavs föräldrar bor där och deras respektive ska träffa dem för första gången. Elin och Arash åker till Elins brokiga familj där stämningen är spänd mellan de närvarande. Gustav och Mala firar inte långt från Elins familj. Där finns Gustavs två bröder med sina respektive och familjen faller snabbt in i gamla mönster. Elin och Gustav tillbringade sina barndomssomrar i Småland samtidigt och delar många gemensamma minnen därifrån. Arash och Mala lärde känna varandra under studietiden i Lund. Relationerna mellan de fyra är komplicerade. Allt utspelar sig på 00-talet. Boken blev utläst väldigt snabbt. Jag drogs in i karaktärernas känslor och liv. Jag uppskattade att få en inblick i allas upplevelser, även föräldrarnas. Tack för boken Ildikó och Karat Förlag!

Två par som känner varandra, Elin och Arash samt Gustav och Mala, ska fira midsommar i Småland. Elins och Gustavs föräldrar bor där och deras respektive ska träffa dem för första gången. Alla är spända inför mötet och Arash och Mala har bara lite erfarenhet av svenskt midsommarfirande. Elin och Arash åker till Elins brokiga familj där stämningen är spänd mellan de närvarande. Släktingar uttrycker sig nedsättande om varandra och flera har svårt att uttala Arashs namn rätt. Gustav och Mala firar inte långt från Elins familj. Där finns Gustavs två bröder med sina respektive och familjen faller snabbt in i gamla mönster. Mala hamnar i ett utanförskap och upplever att Gustav inte ser hennes behov eller känslor. Elin och Gustav tillbringade sina barndomssomrar i Småland samtidigt och delar många gemensamma minnen därifrån. Arash och Mala lärde känna varandra under studietiden i Lund. Relationerna mellan de fyra är komplicerade. Allt utspelar sig på 00-talet.

Ildikó föddes och växte upp i Lund med rötter i Kroatien och Ungern. Hon är språkvetare, molekylärbiolog och cancerforskare med tre examina och en avhandling om anticancerpotentialen hos allergimediciner. Efter att ha arbetat i laboratorier runt om i världen är hon nu tillbaka i Lund där hon kombinerar arbetet på universitetet med sitt författarskap.

När Ildikó bestämde sig för att skriva sin första roman var temat givet, mellanförskap och hemmahörande. Med inspiration från Shakespeare skapade hon en modern midsommarnattsdröm i tidigt 00-tal. Som barn till invandrade föräldrar tillbringade hon aldrig sina somrar i Sverige. Direkt efter skolavslutningen gick färden till Kroatien, vilket gjorde att de småländska skogarna och västkustens skärgård blev något hon upptäckte först i vuxen ålder.

Boken blev utläst väldigt snabbt. Jag drogs in i karaktärernas känslor och liv. Jag uppskattade att få en inblick i allas upplevelser, även föräldrarnas. I sin debutroman Lika barn utforskar Ildikó relationer, tillhörighet och det komplexa i att leva mellan kulturer. Det märks att Ildikó bär på ett unikt dubbelliv, språk och vetenskap, vilket ger henne en ovanlig förmåga att väva komplexa mänskliga relationer i berättelsen.

Jag tyckte om alla de fyra huvudkaraktärerna men också deras föräldrar. Eftersom berättandet skiftar perspektiv får man komma nära flera generationer och det visar sig snart att det finns mer bakom människors beteenden än det man först ser. Det som först verkar vara själviskt, förvirrat eller kontrollerande får en ny innebörd när man får ta del av bakgrunder, sår och längtan.

Lika barn fyller såväl hjärta som tanke med en blandning av allvar, värme och skärpa i skildringen av kulturkrockar och känslomässiga nyanser. Jag fastnade särskilt för temat om mellanförskap. Det är många som lever i det idag, att vara uppvuxen i Sverige men ändå inte ses som helt svensk, samtidigt som man inte heller känner full tillhörighet i föräldrarnas kultur. Utan egna barndomsminnen av midsommarfirande i Småland eller på västkusten kan gemenskapen kännas främmande, som något man står utanför.

Boken väcker tankar kring identitet, familjeband och hur vi bär våra erfarenheter med oss, ibland utan att förstå hur mycket de påverkar oss och våra relationer.

Till sist vill jag skriva att jag njöt av att vara tillbaka i Lund på 00-talet. Det var otroligt mycket igenkänning; miljöer, musik, företeelser och hela atmosfären.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *