Vargtimme av Jo Nesbø är utgiven av Albert Bonniers Förlag. Holger Rudi åker 2022 från Oslo till Minneapolis för att göra research till en true-crime-bok med arbetstiteln Hämnaren från Minneapolis. Den ska handla om händelser som utspelade sig i staden 2016. Ett mordförsök på vapenhandlaren Marco Dante blev starten på en blodig och våldsam händelseutveckling. Utredaren Bob Oz jagar sanningen och går sin egen väg för att finna den. Boken är obehagligt aktuell där utanförskap, ensamhet och sorg blandas med korruption och kriminalitet. Jo Nesbøs sätt att skriva är som vanligt briljant. Spänningsuppbyggnaden är mästerlig där obehagliga och otäcka detaljer beskrivs samtidigt som stora samhälleliga utmaningar vävs in i allt som händer. Tack för boken, Jo och Albert Bonniers Förlag!
Holger Rudi åker 2022 från Oslo till Minneapolis för att göra research till en true-crime-bok med arbetstiteln Hämnaren från Minneapolis. Sist Holger var i USA var för åtta år sedan och mycket har förändrats i staden efter George Floyds död i samband med ett polisingripande 2020. Boken ska handla om händelser som utspelade sig i staden 2016. Det hela tog sin början i Jordan-kvarteret, i ett hus på sjätte våningen. Ett mordförsök på vapenhandlaren Marco Dante blev starten på en blodig och våldsam händelseutveckling. Utredaren Bob Oz jagar sanningen och går sin egen väg för att finna den. Händelser i Bobs liv speglar händelseförloppet och han väljer att gå emot direktiv och överordnades order.
Jo Nesbø är en norsk författare och musiker bosatt i Oslo, mest känd för sina spänningsromaner om polisen Harry Hole. Han är utbildad civilekonom och finansanalytiker och har arbetat både som aktiemäklare och som journalist. Jo är Norges genom tiderna mest framgångsrika spänningsförfattare 0ch flerfaldigt prisbelönt. Hans böcker kännetecknas av mörka intriger, komplexa karaktärer och oväntade vändningar. Jo har en enastående förmåga att skildra mänskliga känslor och komplexa konflikter. Hans böcker har sålts i miljontals exemplar världen över och han är en av Skandinaviens främsta kriminalförfattare. Du kan läsa om Blodsband, Natthus, Blodmåne, Råttön och andra berättelser och Svartsjukemannen och andra berättelser här i Bokluckan.
I Vargtimme låter Jo Nesbø mig ta del av berättelsen ur flera perspektiv. Genom Holger Rudis arbete med sin true-crime-bok får jag följa försöken att förstå vad som egentligen hände 2016. Holger vill ta sig in i mördarens huvud och återskapar händelseförloppet genom samtal med människor som på olika sätt berördes och genom att se hur deras liv har formats av det som skedde. Det är ett effektivt grepp som gör att det förflutna speglas i nuet och att konsekvenserna av våldet blir tydliga långt efter att brotten begåtts.
Genom mördarens ögon får jag också följa det som hände i Jordan-projektet. Området, hierarkierna, gängen och den utbredda narkotikahandeln beskrivs på ett sätt som gör miljön både levande och obehaglig. Det är tydligt vem som styr, vem som underordnar sig och vilka som hamnar längst ner i näringskedjan. Utanförskapet är påtagligt och blir en grogrund för den brutalitet som genomsyrar berättelsen.
Parallellt skildras polisens arbete genom Bob Oz. Han framstår som en tragisk figur som jag inte kan låta bli att tycka om. Bob bryter mot regler, dricker för mycket, lever destruktivt och går konsekvent sin egen väg. Samtidigt finns det något djupt mänskligt hos honom. Som en annan karaktär uttrycker det är han ett får i ulvakläder, bakom det ruffliga yttret, mörkret och kantigheten finns ett gott hjärta. Det är i dessa motsägelser som Nesbø är som starkast, när karaktärerna får vara både trasiga och empatiska på samma gång.
Boken är obehagligt aktuell där utanförskap, ensamhet och sorg blandas med korruption och kriminalitet. Vapendiskussionen löper som en röd tråd genom berättelsen och problematiseras från flera håll, utan att förenklas. Segregation, gängkriminalitet, droger och korruption ramar in handlingen och visar hur våldet möjliggörs av människor i maktpositioner som låter sig köpas eller väljer att blunda för egen vinning. Sorg är ett annat centralt tema, sorgen efter mördade och förlorade, efter relationer som gått sönder och efter ett liv där meningen gått förlorad. Det är en spiral av tragiska öden där mörkret hela tiden riskerar att ta över.
Jo Nesbøs sätt att skriva är som vanligt briljant. Spänningsuppbyggnaden är mästerlig där obehagliga och otäcka detaljer beskrivs samtidigt som stora samhälleliga utmaningar vävs in i allt som händer. Han lyckas göra mig engagerad i flera karaktärer och deras liv och jag uppskattar särskilt hur komplexa de är. Ingen är enbart god eller ond, den som gör fruktansvärda handlingar har sympatiska och sårbara sidor medan den som vill göra gott också kan vara obehaglig och självisk. Det gör att min sympati som läsare hela tiden utmanas. Språket flyter lätt och mitt i det mörka finns små humoristiska inslag, både i dialoger och i betraktelser av omgivningen, som skapar andrum utan att förminska allvaret.