Lockfågeln av Jonas Moström är utgiven av Norstedts. Boken är den tolfte fristående delen i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg. Nathalie vill lämna villan hon köpte efter skilsmässan och flytta in till stan med Johan. Hon tar kontakt med en mäklare. Under tiden åker Johan till Umeå för att leda polisens arbete med att hitta förövaren som våldtagit två kvinnor och nu även dödat en känd popartist. Samtliga offer har fått en skulptur av fantasidjuret skvader nertryckt i halsen. När seriemördaren som går under namnet Kameleonten dyker upp i utredningsarbetet försvårar det utredningen ytterligare. Boken är otroligt spännande och jag väntade hela tiden på att nästa brott skulle inträffa. Jag kastades mellan hopp och frustration. Tack för boken, Jonas och Norstedts!
Nathalie vill lämna villan hon köpte efter skilsmässan och flytta in till stan med Johan. Som det är nu har de två boenden men de vill att både deras respektive barn och deras gemensamma son ska kunna bo på samma ställe. Nathalie tar kontakt med en mäklare. Mäklaren visar en stor våning i Uppsala som hon tycker skulle vara perfekt för familjen. Under tiden åker Johan till Umeå för att leda polisens arbete med att hitta förövaren som våldtagit två kvinnor och nu även dödat en känd popartist. Gärningsmannen bär rånarluva vilket gör att de utsatta kvinnorna inte kan ge något signalement. Samtliga offer har fått en skulptur av fantasidjuret skvader nertryckt i halsen. Skvaderns framdel är en hare och bakdelen en tjäder. När seriemördaren som går under namnet Kameleonten dyker upp i utredningsarbetet försvårar det utredningen ytterligare. Kameleonten erbjuder sig att hjälpa till i utredningen men varken Nathalie eller Johan känner att de kan lita på honom.
Jonas Moström, född i Bräcke i Jämtland, är författare och läkare. Han kombinerar medicinsk erfarenhet med kriminalromaner. Jonas debuterade 2004 med thrillern Dödens pendel under sin föräldraledighet och har sedan dess gett ut en rad böcker där medicin, kriminalitet och spänning möts. 2017 belönades Jonas med Stora ljudbokspriset i spänningskategorin för Midnattsflickor. Han bor i Stockholm och arbetar fortfarande deltid som läkare parallellt med sitt skrivande. Du kan läsa om Den omänsklige som är den åttonde delen i deckarserien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg här i Bokluckan. Du kan även läsa om den tionde delen i serien, Rovdjur, i Bokluckan. Lockfågeln är den tolfte fristående delen i serien.
Jonas är skicklig på att bygga upp spänning och i Lockfågeln sker det på flera plan samtidigt. Nathalie befinner sig kring Uppsala och följer utredningen på distans där hon försöker förstå gärningsmannen och skapa en profil, något som visar sig vara svårt eftersom profilen spretar. Samtidigt är Johan mitt i utredningen i Umeå och försöker hitta mönster i gärningarna genom samtal med de två utsatta kvinnorna. När detta pågår sker flera nya brott, stora och små, som förändrar spelplanen och ständigt håller läsaren på alerten. När Kameleonten gestaltas tillkommer ytterligare lager av spänning som hela tiden är närvarande.
Jag får också följa lite av Nathalies och Johans privatliv, deras utmaningar att föra samman sina respektive barn och samtidigt ta hand om deras gemensamma son Noah, som har Downs syndrom och diabetes. Jonas lyckas beskriva deras vardag med en balans som gör att jag blir nyfiken på deras gemensamma liv men utan att privatlivet tar över. Boken är snabbläst och Jonas sätt att skriva är lättillgängligt, samtidigt som spänningen hålls uppe konstant.
Jag tycker särskilt mycket om att följa Nathalies arbete som psykiatriker. Hennes funderingar kring profilering är både spännande och tankeväckande. Inbakat i handlingen finns en samhällskritik mot hur psykiatrin inte alltid når fram till dem som behöver hjälp, något som tyvärr ofta får tragiska konsekvenser. Detta ger berättelsen en allvarlig ton som känns både aktuell och angelägen.
Även gärningsmännen gestaltas med detaljer och egenskaper som både fascinerar och skrämmer. Kameleontens förmåga att manipulera och lura sin omgivning är obehaglig men känns samtidigt trovärdig, för jag tror verkligen att det finns människor som klarar av detta. Det är obehagligt att han ofta använder personer med psykisk ohälsa som söker gemenskap och vill bli sedda. Denna dynamik speglar något som finns på olika nivåer i samhället, från kriminalitet till politik.
Lockfågeln är otroligt spännande och jag väntade hela tiden på att nästa brott skulle inträffa. Jag kastades mellan hopp och frustration. Samtidigt får jag en stark känsla för karaktärernas vardag, deras moraliska dilemman och utmaningar i både arbete och privatliv. Jag ser redan fram emot nästa bok och att få fortsätta följa Nathalie och Johan i deras skrämmande och fängslande värld.