Anna Karjala av Per Moritz Stenborg är utgiven av Wahlström & Widstrand. Året är 1983 och Gunhild Öst hittar en hand uppsatt på en gärdsgårdsstör vid härbret på marken som tillhört hennes familj i flera hundra år. En ung kvinna hänger sig på vinden hemma på gården där hennes far också bor. Allt detta händer i det lilla norrländska samhället Silvernäs. Erik Hjort är polisintendent men får förstärkning från Stockholm eftersom man befarar att en styckmördare går lös. Han meddelar systern Anna Karjala om vad som har hänt. Hela tillvaron i Silvernäs skakas om och när mystiska symboler börjar dyka upp får polisen allt svårare att förstå vad som egentligen har hänt. Boken har en poetisk rytm som berättar om förfärliga och omskakande händelser. Det kändes vemodigt, obehagligt och nära, allt på en och samma gång. Vilken fantastisk spänningsdebut! Tack för boken, Per och Wahlström & Widstrand!
Året är 1983 och Gunhild Öst hittar en hand uppsatt på en gärdsgårdsstör vid härbret på marken som tillhört hennes familj i flera hundra år. Det ser ut som om handen vinkar där den hänger. En ung kvinna hänger sig på vinden hemma på gården där hennes far också bor. Hennes far Arild Johansson bor på Ramses gård och dottern Vanja bodde i det tillhörande gammelhuset. Allt detta händer i det lilla norrländska samhället Silvernäs. Det är en stilla ort där Svartälven håller på att svämma över. Erik Hjort är polisintendent men får förstärkning från Stockholm eftersom man befarar att en styckmördare går lös. Det är inspektörerna Markovic och Ljung samt Wendel från rättsmedicin. Erik meddelar systern Anna Karjala om vad som har hänt. Hon bor i ett hus från 1926 som ligger för sig själv vid en mörk skog. Hela tillvaron i Silvernäs skakas om och när mystiska symboler börjar dyka upp får polisen allt svårare att förstå vad som egentligen har hänt.
Per Moritz Stenborg är född 1978 i Hälsingland. Han växte upp med en kreativ nära relation till både berättande och konst, något som kommit att prägla hans författarskap. Per har en magisterexamen i konstvetenskap från Kungliga Konsthögskolan och hans konstnärliga bakgrund speglas i hur han närmar sig berättande. Han debuterade som skönlitterär författare 2011 med romanen Ett djävla liv, en berättelse om en ung mans kamp med sig själv och livet i storstaden. Anna Karjala är hans spänningsdebut och den placerar honom i en norrländsk noir‑tradition.
I intervjuer har Per berättat att hans intention med Anna Karjala var att låna element från hårdkokt noir och föra dem in i en svensk 1980‑talskontext, inspirerad både av sin barndom och verkliga brottshändelser. Han beskriver huvudpersonen Erik Hjort som en ganska vanlig man med rättvisepatos. Per bor och verkar runt Stockholm, efter Anna Karjala har han redan börjat arbeta med nya projekt.
Anna Karjala har en poetisk rytm som berättar om förfärliga och omskakande händelser. Det är ett språk som flyter fram, nästan som att vaggas fram i berättelsen. Det lugna och sakliga berättandet står i skarp kontrast till de hemska händelser som utspelar sig och denna balans mellan stillhet och fruktan skapar en djupt vemodig stämning. Jag hör nästan norrländsk dialekt klinga i mina öron, trots att jag inte alls talar norrländska, och det förstärker ytterligare kontrasten mellan lugn och brott.
Karaktären Anna Karjala, som gett boken dess namn, framstår som ett väsen, svårt att greppa och fylld av sorg. Hon känns ensam och utsatt och det är som om hennes liv redan är tomt innan hon får veta om systerns död. Namnet Karjala, som betyder Karelen, speglar hennes fars ursprung och för tankarna till ett svårmod som tycks ha gått i arv. Familjens historia, med Arild som fosterbarn hos Erik Hjorts familj och moderns tragiska död, förstärker känslan av arv och ödesbestämdhet.
Erik Hjort är svår att värja sig emot. Hans norrländska lugn, hans rättskänsla och hans medvetenhet om samhällets sårbarhet ger honom en stabil närvaro mitt i kaoset. Hans handlande är i vissa delar överraskande men även då finns ett lugn kring honom, som om hans karaktär är rotad i miljön och den småskaliga bygemenskapen.
Miljön är ett av bokens starkaste kort. Jag känner verkligen av den avlägsna och ensliga orten; livet går långsamt, de flesta är nöjda och folktron ligger som en nästan osynlig men ständigt närvarande bakgrund. Det stilla samhället och den vidsträckta norrländska naturen med Svartälvens hotfulla vatten som hotar att svämma över gör Silvernäs till en plats där det otänkbara kan hända utan att förlora berättelsens rytm. De mystiska symbolerna förstärker denna känsla av något hemlighetsfullt, något som lurar under ytan och ger berättelsen en dimension av mystik.
Det förfärliga brottet med den styckade kroppen är samtidigt märkligt avskalat. det känns inte hotfullt på samma sätt som det skulle i en storstad eftersom miljön bär med sig ett lugn och en nästan vemodig normalitet. Denna motsägelse mellan fruktansvärd handling och stilla miljö gör boken unik i sitt sätt att väcka obehag och sorg utan att skaka om rytmen.
Det kändes vemodigt, obehagligt och nära, allt på en och samma gång. Jag uppskattar också hur tidens detaljer vävs in, en tid då projektet med JAS 39 Gripen skulle påbörjas, när travhästen Legolas vann igen, det ger berättelsen en historisk förankring som gör Silvernäs levande.
Vilken fantastisk spänningsdebut!