Försvinnandet av Ramona Ivener är utgiven av Bokfabriken. Boken är den andra delen i serien om kriminalkommissarie Árni Wolf. Majken är sex år och försvinner när hon smiter iväg till sin kompis innan mamman har vaknat. En man i en bil stannar och tar med henne innan han kör iväg. Det är Árni Wolf som tilldelas fallet. Han vet att tiden är knapp. En dansk flicka hittas påkörd samma kväll och när hon säger Majkens namn förstår Árni att de har med något större att göra. Samtidigt smyger tankar om Selma Blanck in i hans huvud, kvinnan som har två olika personligheter och som har dödat flera personer. Den andlösa spänningen och de oväntade vändningarna blandat med Árnis polisarbete gör boken till en rysare och bladvändare på samma gång. Tack för boken, Ramona och Bokfabriken!
Majken är sex år och försvinner när hon smiter iväg till sin kompis innan mamman har vaknat. Hennes kompis Adele har fått marsvin och eftersom Majken också vill ha marsvin bestämmer hon sig för att gå dit. En man i en bil stannar och tar med henne innan han kör iväg. Polisen larmas och det är Árni Wolf som tilldelas fallet. Mamman bor nära Árni så han tar cykeln dit och möter upp sina kollegor. Han vet att tiden är knapp. Det finns ett vittne som har sett bilen och minns vilken färg den har. En dansk flicka hittas påkörd samma kväll och när hon säger Majkens namn förstår Árni att de har med något större att göra. Flickan verkar ha flytt barfota, i en tunn klänning. Samtidigt smyger tankar om Selma Blanck in i hans huvud, kvinnan som har två olika personligheter och som har dödat flera personer. Selma Blanck, alias seriemördaren Dirigenten, som har försvunnit.
Ramona trivs nära havet på Gotland där hon växte upp. Hon har en bakgrund som forskare och universitetslektor, är filosofie doktor i historia, dramatiker och skönlitterär författare. Ramona har skrivit spänningsserien om kriminalkommissarie David Ritter. Böckerna i serien heter Nattväkten, Frostänglar, Blodspoeten, Eldsoffer, Glaskvinnan och Fjädermannen. Du kan läsa om alla böckerna i serien här i Bokluckan.
Ramona har även skrivit spänningsserien Spegelsviten. Böckerna i den serien heter Män i mörker, Svart syster och Den Gud glömde. Du kan läsa om alla tre böckerna i serien här i Bokluckan. Försvinnandet är den andra delen i serien om kriminalkommissarie Árni Wolf. Dirigenten är första delen i serien och du kan läsa om den här i Bokluckan.
Jag har läst Ramonas böcker sedan Nattväkten kom ut och hon är numera en av mina favoritförfattare. Jag följer alla hennes serier och längtar alltid efter att nya delar ska komma ut.
Det som verkligen präglar Försvinnandet är den täta och genomgående känslan av obehag och tempo. Den andlösa spänningen och de oväntade vändningarna blandat med Árnis polisarbete gör boken till en rysare och bladvändare på samma gång.
Det är också just det som gör att boken fungerar så bra för mig som läsare, jag hinner aldrig riktigt stanna upp, utan dras hela tiden vidare i berättelsen. Samtidigt finns det flera lager under själva spänningsytan som gör att den fortsätter skava även efter att boken är slut.
Árni Wolf är en karaktär som väcker många tankar. Hans misofobi, rädsla för smuts och bakterier, och det sätt det påverkar hans vardag blir mer påtagligt när stressen ökar. Jag funderar på hur det måste vara att arbeta i ett yrke där man ständigt befinner sig i miljöer som förstärker rädslan. Det skapar en extra dimension i hans polisarbete. Han känns som en person som hela tiden balanserar på gränsen mellan kontroll och kaos.
Hans intuition, som ibland beskrivs som något nästan övernaturligt, är också intressant att följa. Jag fastnar vid hur jag ska tolka den; är det en form av skärpt instinkt eller något djupare som han själv inte riktigt kan förklara? Det gör honom svår att helt greppa men också mer fascinerande. Han känns som en människa som egentligen inte riktigt passar in i det samhälle han arbetar i men som samtidigt är extremt skicklig i sitt yrke. Han ger mig snarare bilden av en naturmänniska som lever ensligt även om jag inte riktigt kan förklara varför.
Spänningen i boken är konstant närvarande och byggs upp genom både polisens arbete och de många oväntade vändningarna. Det är ett intensivt berättande där tempot sällan släpper och jag uppskattar hur Árni framstår som både målmedveten och envis i sitt sätt att driva utredningen framåt. Samtidigt finns det en frustration i att inte riktigt få hela bilden av honom och det gör mig nyfiken på honom och får mig att vilja lära känna honom bättre.
Relationen, eller kanske snarare kopplingen, mellan Árni och Selma Blanck skapar en underliggande nerv i berättelsen. Det känns som att det finns något större där som bara delvis avslöjas vilket gör att jag inte riktigt kan släppa det.
Det finns också en mörk tyngd i bokens tematik. Den rör vid hur barn påverkas av vuxnas handlingar och hur brist på trygghet kan få konsekvenser som sträcker sig långt fram i livet. Tankarna kring ondska, om den formas eller finns från början, väcks flera gånger under läsningen och det gör berättelsen mer än bara en kriminalhistoria. Den blir också en reflektion över mänskligt beteende och ansvar.
En sak jag vill lyfta är hur det rent fysiska i boken påverkar läsupplevelsen. Textens luftiga upplägg med stor stil och bra radavstånd gör den väldigt lätt att läsa och det bidrar till att jag upplever berättelsen ännu mer intensivt eftersom jag kan läsa snabbt och obrutet.
Försvinnandet är en bok som både engagerar och är svår att släppa, där spänningen driver läsningen framåt men där karaktärerna och de mörka frågorna stannar kvar. Det är också därför jag redan ser fram emot nästa del i serien!