Midnattsbokhandeln av Amanda James

Jo, Kye och Adelaide träffas av en slump. Alla tre råkar befinna sig på Truros matbank samtidigt. De har hittat flygblad med reklam för Midnattsbokhandeln. Det står att alla är välkomna men bokhandeln finns bara för den som verkligen behöver den och visar sig inte för alla. Jo har letat rätt på var bokhandeln finns och erbjuder de andra två att följa med dit. I bokhandeln finns Fay, en excentrisk kvinna som ofta pratar i gåtor. Insidan är en plats där höga fönster, rader med bokhyllor och slingrande växter samsas med drakar, utsnidade djur och böcker av sten. Fay är övertygad om att böckerna väljer sina läsare och förändrar deras liv. Hon verkar också kunna läsa besökarnas tankar och funderingar. De tre huvudkaraktärerna är vilse och utsatta och finner vänskap och gemenskap hos Fay. De har alla tre olika utmaningar i sina liv. De tar sig an sina liv utifrån böcker som har valt dem i bokhandeln.

Amanda James är en brittisk författare som är född i Sheffield och numera bosatt i Cornwall. Hon har skrivit sedan barndomen och drömde tidigt om att bli författare. År 2010 blev hennes dröm verklighet när hennes första novell publicerades. I dag har hon skrivit ett stort antal böcker inom olika genrer. James hämtar inspiration från Cornwall och den vilda och vackra naturen längs Englands sydkust. Hon har berättat att hon ofta promenerar längs kustens klippstigar medan hon planerar sina kommande böcker. Midnattsbokhandeln är hennes första roman som ges ut på svenska. I bokens slutord berättar Amanda James också att titeln alltid kommer först när hon börjar skriva en ny bok och att berättelsen sedan växer fram utifrån den.

Det finns något väldigt tilltalande i tanken på en bokhandel som bara visar sig för den som verkligen behöver den. Jag tycker om att böckerna i den här berättelsen får en så central plats och faktiskt kan påverka människors liv. I Midnattsbokhandeln blir de vägvisare för människor som har tappat bort sig själva eller fastnat i liv som de inte längre vet hur de ska ta sig ur. Jo, Kye och Adelaide befinner sig på helt olika platser i livet men har det gemensamt att de behöver hitta en annan väg framåt. Det är också fint att se hur deras möte med bokhandeln leder till en vänskap där de kan stötta varandra trots att deras liv ser så olika ut.

Jag tycker om att berättelsen inte förenklar det här med att förändra sitt liv. Det finns ingen enkel lösning och det är inte alltid möjligt att få det man från början önskar sig. Jo längtar efter en närmare relation till sin mamma och behöver förhålla sig till att hon inte kan styra över någon annans känslor eller val. Adelaide behöver börja sätta sig själv högre på listan efter att under lång tid ha låtit någon annans behov styra hennes liv. Kye har hamnat i en situation där han känner ansvar för människor omkring sig trots att det leder honom allt längre bort från det liv han egentligen vill leva. För mig handlar deras berättelser därför lika mycket om att förstå vad som faktiskt går att förändra som om att våga förändra det.

Det är också här böckerna får sin särskilda betydelse. De tre får inte samma bok och de får inte heller en bok som bara bekräftar det de redan vet. Böckerna som väljer dem blir på olika sätt en spegling av deras liv och hjälper dem att se sådant som kanske har varit svårt att formulera själva. Jag tycker väldigt mycket om den tanken. En bok kan säga något till mig som den inte säger till någon annan och samma bok kan dessutom säga helt olika saker till mig vid olika tidpunkter i livet.

Det är en erfarenhet jag själv känner igen. Böcker jag läste när jag var yngre kan ge mig något helt annat när jag läser om dem idag. Jag är inte samma person nu som jag var som tjugoåring. Jag har levt längre, varit med om mer och läst många fler böcker. Det förändrar förstås också hur jag läser och vad jag ser i en berättelse. Det som jag inte lade märke till då kan vara det som jag fastnar för idag. Bokluckan har dessutom blivit en del av den processen för mig. När jag skriver om en bok behöver jag stanna upp och formulera vad jag egentligen tänker om det jag har läst. Från början var bloggen tänkt som en enkel läsdagbok men med tiden har skrivandet gjort att jag själv har börjat fundera mer, reflektera mer och analysera det jag läser.

Det är därför jag tycker så mycket om att böckerna har en så central plats i Midnattsbokhandeln. De ger hopp och tröst men kan också utmana tankar och föreställningar. Jag läser för att bli underhållen men också för att förstå mer både om andra människor och om mig själv. Ju mer jag läser desto mer inser jag också hur mycket det finns att upptäcka. En bok kan öppna en tanke som jag inte hade tänkt tidigare eller få mig att se något välbekant på ett nytt sätt.

Själva bokhandeln blir en bild av allt det jag tycker om med böcker. Den är en plats där det vanliga och det omöjliga kan finnas sida vid sida. Höga fönster, slingrande växter och rader av böcker blandas med drakar, utsnidade djur och böcker av sten. Det är en sådan plats som jag gärna hade velat kliva in i. Visst är det ett välkänt motiv i litteraturen att det finns en dörr eller en port till en annan värld men jag tycker fortfarande att det är något alldeles särskilt med tanken på att hitta en gömd bokhandel där allt är möjligt.

Här tycker jag också att genren spelar stor roll. Midnattsbokhandeln är en hjärtevärmande och berörande berättelse i genren magisk realism där gränsen mellan den grå vardagen och fantastiska underverk suddas ut. Det magiska behöver inte förklaras eller försvaras. Bokhandeln finns där och böckerna väljer sina läsare. Det är bara att acceptera det och följa med. För mig fungerar det just därför. Jag behöver inte förstå hur det är möjligt att bokhandeln visar sig för vissa människor eller hur Fay vet sådant som hon rimligtvis inte borde kunna veta. Jag kan bara låta det vara en del av berättelsens verklighet.

Jag tycker också om tanken på att det går att skriva om sin historia. Inte bokstavligt förstås men att försöka förstå var något gick fel och sedan göra andra val framåt. Det är en fin tanke, särskilt för de tre personer som kommer till bokhandeln med helt olika erfarenheter och behov. Deras liv går inte att göra ogjorda och det som har hänt kan inte raderas men det går att påverka vad som händer sedan. Ibland kanske förändringen dessutom handlar om att acceptera att något inte kan bli som man önskat och istället försöka skapa något annat.

Fay säger att böckerna väljer sina läsare och jag tycker om att låta den tanken följa med mig genom berättelsen. För mig finns det något sant i den, ibland hamnar jag med en bok i händerna precis när jag behöver den. Ibland läser jag om en bok och upptäcker att den har förändrats fast det egentligen är jag som har gjort det. Det är också en av anledningarna till att jag tycker så mycket om att läsa.

Midnattsbokhandeln är för mig framför allt en bok att drömma mig bort i. Jag tycker om värmen i berättelsen och att människor som är vilsna och utsatta får hjälp att hitta en väg vidare. Det finns en trygghet i att kliva in i en värld där det fortfarande finns plats för magi och där en bok kan öppna en dörr när livet känns stängt. För mig blev det här en riktig comfortbok och ibland är det precis en sådan bok jag vill läsa.