Semesteridyllen av Anna Alemo är utgiven av Karat förlag. Det är den tredje och avslutande delen i serien Stänkvik. Lovisa flyttar till Stänkvik i Blekinge efter en offentlig skandal i Stockholm. Hennes familj bodde där när hon var liten och hon ser fram emot att återvända. Hennes mamma fick ärva en stuga av sin väninna Bettan och hon gav den i sin tur till Lovisa. Efter skandalen blev Lovisa av med både jobbet och mannen hon älskade. Hon hoppas att flytten ska bli en nystart och ge henne tid att fundera över vad hon vill göra. I Stockholm arbetade Lovisa som inredningsarkitekt men hon vet inte om hon vill fortsätta med det. Det blir en sommar med färgstarka grannar, osviklig sammanhållning och en rannsakan av de livsval Lovisa har gjort. Jag njöt av atmosfären i Stänkvik som blandades med karismatiska karaktärer, situationer av igenkänning och en feelgoodkänsla som la sig som bomull runt mitt hjärta. Tack för boken, Anna och Karat förlag!
Lovisa flyttar till Stänkvik i Blekinge efter en offentlig skandal i Stockholm. Skandalen prydde många löpsedlar så många kände till den. Hennes familj bodde i Stänkvik när hon var liten och hon ser fram emot att återvända. Lovisa minns ett lugnt och stillsamt samhälle. Hennes mamma fick ärva en stuga av sin väninna Bettan och hon gav den i sin tur till Lovisa. Stugan har strandtomt och en gäststuga. Efter skandalen blev Lovisa av med både jobbet och mannen hon älskade. Hon hoppas att flytten ska bli en nystart och ge henne tid att fundera över vad hon vill göra. Skandalen har gjort Lovisa misstänksam och rädd att öppna sig för människor. I Stockholm arbetade Lovisa som inredningsarkitekt men hon vet inte om hon vill fortsätta med det. Oron för att hon fått ett dåligt rykte i och med skandalen gnager i henne. Det blir en sommar med färgstarka grannar, osviklig sammanhållning och en rannsakan av de livsval Lovisa har gjort.
Anna är bosatt i Lund där hon lever med sin man, barn och hundar. Hon debuterade 2019 med feelgoodromanen Emmas nya liv och har sedan dess etablerat sig som en uppskattad författare inom feelgood och romance, genrer hon använder för att bjuda läsarna på värme, humor och en stunds verklighetsflykt.
Under 2021–2023 nominerades hennes böcker När livet har andra planer och När kaoset flyttar in till utmärkelsen “Årets feelgood”, vilket bekräftar hennes starka ställning inom genren. Utöver feelgood skriver hon även historisk romance och är upphovskvinna till flera serier, bland annat Frida & Mårten, Boklyckan och Westerbergs. Semesteridyllen är den tredje och avslutande delen i serien Stänkvik. Du kan läsa om den andra delen i serien, som heter Skärgårdsdrömmen, här i Bokluckan. Inspirationen hämtar Anna ofta från platser i Skåne och Blekinge.
Det finns något i Stänkvik som gör att jag stannar upp i läsningen, inte för att det är dramatiskt eller överraskande, utan för att miljön får ta plats på ett sätt som känns genomarbetat utan att bli tillrättalagt. Husen, människorna och vardagen hänger ihop och det är just i det vardagliga som mycket av bokens styrka ligger.
Lovisa är en karaktär jag snabbt får en relation till. Hon är tydligt kompetent i sitt yrke men jag fastnar ännu mer för glappet mellan hennes yrkesskicklighet och hur hon ser på sig själv. Det gör henne sårbar utan att hon blir svag och det är där jag tycker att berättelsen hittar sin ton. Hon analyserar sig själv hela tiden, ibland lite för mycket, men det blir också en del av hennes röst snarare än något som stör.
Jag känner igen mig i flera av de små humoristiska situationerna som får ta plats mellan det större skeendet. En sådan sak som det där mörka hårstrået som envist dyker upp i ansiktet känner jag igen och jag skrattade gott. Det är en sådan vardaglig, nästan banal detalj, men just därför blir den rolig. Jag skrattar åt den typen av igenkänning eftersom den inte är upphöjd eller förstärkt, den bara är. Och det är alldeles perfekt avvägt.
Relationerna runt Lovisa bygger vidare på samma vardagsnära grund. Samtalen med modern har både värme och friktion och det märks att de känner varandra väl utan att allt är enkelt mellan dem. I mötet med människor i Stänkvik blir det tydligt att byn inte bara är en fond utan en plats där alla bär på sina egna tolkningar av varandra.
Det som också stannar kvar hos mig är hur Lovisa gång på gång hamnar i situationer där hennes impulser att berätta för mycket om sig själv krockar med hennes oro för hur hon uppfattas. Det finns flera scener där hon pratar lite för mycket, lite för snabbt och jag känner igen den där reflexen mer än jag egentligen vill erkänna. Tystnad och obekväma situationer har den verkan på mig!
Byns gemenskap är samtidigt både inkluderande och styrd av oskrivna regler. Det gör att vissa karaktärer tar större plats i min läsning än andra. Några av dem bär på en tydlig excentricitet men jag upplever inte att de blir karikatyrer. Snarare blir de en del av en större väv där alla har sin funktion, även när de stör eller skaver.
Det finns också något fint i hur djur och miljö får spegla människorna utan att det görs till en tydlig symbolik. Katten Putte blir ett exempel på det, där försiktighet och avstånd långsamt övergår i något mer tillitsfullt, utan att det överdrivs.
Jag uppskattar också hur sociala sammanhang i byn får ta plats på ett sätt som känns igen från verkligheten. Diskussioner, åsikter och små konflikter i det digitala rummet blir nästan lika viktiga som det som händer i det fysiska. Det skapar en sorts nutida vardagsbild som jag tycker fungerar bra i handlingen.
Det är inte enskilda händelser som fastnar hos mig, även om jag både uppskattar och kommer ihåg flera av dem, utan helheten och tonen i boken. Den ligger nära vardagen men ändå med något i tonen som gör att jag vill följa Lovisa vidare.
Jag njöt av atmosfären i Stänkvik som blandades med karismatiska karaktärer, situationer av igenkänning och en feelgoodkänsla som la sig som bomull runt mitt hjärta.
Och jag märker att jag inte är klar med Stänkvik heller. Det finns en slags motvilja i mig mot att det här skulle vara slutet, för jag hade gärna stannat kvar lite till i den här världen. En formell protest skickas härmed in till författaren, även om den möjligen är helt utan juridisk tyngd. Jag trivs helt enkelt väldigt bra i Stänkvik och vill gärna tillbaka dit.
