Pojkarna från Södra Möre av Henrik Hollbox är utgiven av Norstedts. Boken är den första i den nya suggestiva spänningsserien Möremorden. Journalisten Nancy de Vries åker från Stockholm mot Ljungbyholm som är hennes barndomsby. Sedan hon var liten har det funnits rykten kring en pojke som försvann för trettiofem år sedan. Hans vänner sa att han blev inlåst i en husvagn som sedan var borta när de hade hämtat hjälp. Två flickor kontaktar Nancy om att de har sett en husvagn när de var ute och red och hört ljud från den. En pojke har också hittats död på en flotte. Nancy vill undersöka händelserna noggrannare samtidigt som hon träffar sin familj. Det är en bok som utmanar sinnena där mystik och verklighet går hand i hand. Spänningen och känslan av obehag kröp i hela kroppen när jag läste. Tack för boken, Henrik och Norstedts!
Journalisten Nancy de Vries åker från Stockholm mot Ljungbyholm som är hennes barndomsby. Hon har mest arbetat med att recensera böcker men har även gjort ett reportage om Ljungbyholm. Sedan hon var liten har det funnits rykten kring en pojke som försvann för trettiofem år sedan. Hans vänner sa att han blev inlåst i en husvagn som sedan var borta när de hade hämtat hjälp. Händelsen har levt kvar i trakten och varit något som människor har pratat om i alla år. Två flickor kontaktar Nancy om att de har sett en husvagn när de var ute och red och hört ljud från den. De känner att ingen tror på dem och hoppas att Nancy ska lyssna på vad de har att säga. En pojke har också hittats död på en flotte. Nancy vill undersöka händelserna noggrannare samtidigt som hon träffar sin familj. Hennes mamma har blivit dement och hennes pappa behöver lära sig allt det som mamman tidigare har skött.
Henrik Hollbox växte upp i Ljungbyholm utanför Kalmar och är numera bosatt i Stockholm. Efter studierna arbetade han först i bokhandel och därefter i olika roller på svenska bokförlag. Han debuterade som författare 2002 med romanen Elfenbenssvart som gavs ut under namnet Henrik Kullander. Därefter har han gett ut romanerna Någonting odödligt (2005) och Medan floden stiger (2008), även de under namnet Henrik Kullander. Pojkarna från Södra Möre är hans första spänningsroman och den första delen i serien Möremorden.
Pojkarna från Södra Möre är en bok som utmanar sinnena där mystik och verklighet går hand i hand. Det är inte bara det som händer som skapar känslan av något svårbegripligt utan också sättet allt gestaltas på. Lukter, ljud, det jag ser och det jag känner blir en del av läsupplevelsen. Stämningarna blir påtagliga och jag får en tydlig känsla av miljöerna och människorna som rör sig i dem. Det är som om berättelsen hela tiden vill att jag ska vara uppmärksam på mer än själva händelserna. Även karaktärerna beskrivs mycket genom hur de agerar och beter sig vilket gör att jag gradvis får en bild av vilka de är.
Det finns också något intressant i hur det mystiska fungerar. Flera gånger får jag känslan av att det kan finnas något övernaturligt i det som händer. När jag sedan får en förklaring är den ofta långt ifrån det jag själv har tänkt mig. Jag tycker om den osäkerheten för den gör att jag börjar fundera över vad jag själv är beredd att tro på. Om något verkar oförklarligt kan det nästan kännas enklare att tänka att det finns något övernaturligt bakom än att försöka hitta en verklig förklaring. Kanske för att en verklig förklaring ibland kan vara betydligt mer skrämmande.
Spänningen och känslan av obehag kröp i hela kroppen när jag läste. Det är inte framför allt en spänning som bygger på ett ständigt påtagligt hot utan snarare på känslan av att något finns under ytan. Jag vet inte riktigt vad det är som gör mig obekväm och just därför blir känslan stark. Det finns en osäkerhet kring flera av människorna och deras förehavanden och jag kan aldrig riktigt slappna av. Det är som om berättelsen hela tiden håller kvar något i utkanten av synfältet.
Nancy är en huvudperson som jag inte omedelbart känner mig trygg med och jag tycker att det är intressant. Hon är inte den självklara hjälten som kommer in och löser situationen. Hon bär själv på sådant som hon inte riktigt verkar vilja eller kunna se i ögonen. Hennes alkoholvanor blir ett sätt att hantera sådant som hon inte mår bra av och samtidigt finns det ett trauma från barndomen som fortfarande påverkar henne. För mig blir det intressant att se hur nära hennes nuvarande mående ligger det som har hänt tidigare i livet samtidigt som hon själv inte verkar se sambandet fullt ut. Hon känns skör och trasig på ett sätt som gör att jag snarare vill förstå henne än se henne som en självklar hjälte.
Jag känner också mycket sympati för Ola. Han framstår som en omtänksam och genuint trevlig person men hamnar gång på gång i situationer där andra människors val får konsekvenser även för honom. Samtidigt upplever jag honom som lite för försiktig och obeslutsam. Det är inte en karaktär jag hela tiden håller med eller tycker agerar rätt men jag förstår varför han gör som han gör. Frank, polisen som arbetar med fallet, blir på ett annat sätt en stabil punkt. Trots att han har begränsat med information fortsätter han att söka svar och är beredd att lyssna på människor omkring sig.
Flera av karaktärerna bär på olika former av sorg och förlust. Det är särskilt tydligt hur barn kan hamna i skymundan när en familj drabbas av något fruktansvärt. När all uppmärksamhet riktas mot det barn som har försvunnit eller dött finns det andra barn som också behöver någon som ser dem. Jag tänker på hur lätt det är att ett barn som finns kvar bredvid det stora traumat blir bortglömt trots att även det barnet försöker förstå vad som har hänt.
Det finns också flera olika sätt att försöka hantera sådant som gör ont. Nancy använder alkohol för att stå ut med sitt mående och andra karaktärer försöker på olika sätt leva vidare efter händelser som har förändrat deras liv. Här finns också misshandel och destruktiva relationer som en del av det som format människor och påverkat deras sätt att fungera. Jag tycker att det blir intressant att se hur olika erfarenheter kan följa med en människa under lång tid och påverka både det man gör och det man inte förmår göra.
Något jag tänker på är hur en hel plats påverkas när något hemskt har hänt. Det som har inträffat blir en del av berättelserna som människor för vidare och något som fortsätter att påverka dem som bor där även många år senare. Ett gammalt trauma blir på så sätt inte bara en familjeangelägenhet utan något som hela samhället på olika sätt förhåller sig till. Rykten, rädsla och spekulationer kan leva vidare och förändra hur människor ser på både platsen och varandra.
Jag vet inte riktigt vem jag hejar på i den här berättelsen. Nancy känns för trasig för att vara den som driver allt framåt och Ola är på sitt sätt för försiktig för att bli den som tar kommandot. Kanske är det också en del av det jag uppskattar med karaktärerna. De är inte där för att passa in i tydliga roller utan bär på sina egna svagheter, erfarenheter och dåliga beslut. Det gör att jag ibland kan känna sympati med en person i ena stunden och samtidigt förstå varför någon annan reagerar på ett helt annat sätt.
För mig handlar boken därför inte bara om vad som faktiskt har hänt utan också om vad människor väljer att tro när de inte kan förstå det som sker. Jag tänker på hur lockande det kan vara att söka en mystisk förklaring när verkligheten känns för svår att ta in. Samtidigt visar berättelsen hur mycket som kan döljas bakom människors fasader och hur länge konsekvenserna av det som hänt kan påverka andra. Det är kanske där det verkliga obehaget finns för mig. Inte i det som först verkar oförklarligt utan i tanken på att verkligheten ibland kan vara mycket svårare att förstå och acceptera. Jag ser fram emot nästa del i serien!