
Kall vår av Mariette Lindstein är utgiven av Bokförlaget Pia & Co. Boken är den första delen i serien Årstiderna, där sektliknande familjeförhållanden utforskas. Hanna åker till Lund för att studera. Det går inte riktigt som hon har tänkt och hon hoppar av. För åtta år sedan dog hennes mamma under tragiska omständigheter vid familjens sommarhus i Småland. Sedan dess minns Hanna inte vad som hände under påskhelgen då allt skedde men hon har en känsla av att familjen döljer något. För att komma till rätta med sitt liv och få klarhet i mammans död åker Hanna till Sjöhult för att försöka minnas. Kall vår är en psykologisk thriller där atmosfären i boken är intensiv och något farligt lurar hela tiden i bakgrunden. Jag tyckte mycket om boken och obehaget som hela tiden låg och kröp under huden på mig gjorde att jag inte ville släppa boken. Tack för boken, Mariette och Pia & Co!
Hanna åker till Lund för att studera. Eftersom hennes pappa äger hyreshus där är boendet redan löst. Det går inte riktigt som hon har tänkt och hon hoppar av. Hon börjar jobba på ett café medan hon funderar på hur hon ska gå vidare i livet. För åtta år sedan dog hennes mamma under tragiska omständigheter vid familjens sommarhus i Småland. Sjöhult var Hannas barndomsparadis där hela familjen samlades. Sedan mammans död minns Hanna inte vad som hände under påskhelgen då allt skedde men hon har en känsla av att familjen döljer något. När en barndomsvän dyker upp i caféet och berättar en annan historia kring påsken kan Hanna inte släppa tanken på att ta reda på sanningen. För att komma till rätta med sitt liv och få klarhet i mammans död åker Hanna till Sjöhult för att försöka minnas.
Mariette Lindstein är en svensk författare född 1958 i Halmstad. Hon har en bakgrund i scientologirörelsen där hon tillbringade över två decennier och fick insikt i hur isolerade grupper fungerar. Efter att ha lämnat rörelsen 2004 valde hon att fokusera helt på sitt skrivande och att föreläsa om sektliknande strukturer. Mariette debuterade som skönlitterär författare 2015 med romanen Sekten på Dimön och har sedan dess gett ut flera psykologiska thrillers med teman om manipulation, lojalitet och isolering. Kall vår är den första delen i serien Årstiderna där sektliknande familjeförhållanden utforskas. Mariette bor utanför Halmstad med sin man och deras hundar och fortsätter skriva böcker som utforskar makt, frihet och mänskliga relationer.
Kall vår är en psykologisk thriller där atmosfären i boken är intensiv och något farligt lurar hela tiden i bakgrunden. Det som slår mig är hur skickligt Mariette bygger spänningen utan att använda blodiga detaljer eller överdrivet våld. Det är i det subtila, i känslan av att allt kan hända när som helst, som det obehagliga kröp sig på mig och gjorde läsupplevelsen så stark. Jag tyckte mycket om boken och obehaget som hela tiden låg och kröp under huden på mig gjorde att jag inte ville släppa boken.
Det som gör boken särskilt fascinerande är hur mycket av spänningen som drivs av karaktärernas mentala tillstånd, känslor och beteenden snarare än fysiska handlingar. Hannas osäkerhet, hennes minnesluckor och tvetydigheten kring vad som är sant gör att jag hela tiden ifrågasätter hennes perspektiv. Plötsliga vändningar ändrar min förståelse av händelserna och förstärker känslan av paranoia, obehag och rädsla, allt utspelar sig i vardagliga miljöer och relationer, vilket gör hotet ännu mer påtagligt. Familjehemligheterna staplas på varandra och jag märker hur karaktärerna manipulerar varandra på subtila men skrämmande sätt.
En aspekt som berör mig särskilt är Hannas mammas bipolära sjukdom och hur den används som förklaring för irrationellt beteende samtidigt som andra i familjen kan dölja sina brister. Som läsare får jag också insikten ur Hannas perspektiv, att växa upp med en förälder med denna sjukdom innebär kärlek, oro och rädsla, och det speglas i hur Hanna som vuxen ständigt konfronteras med tanken på att hon kan ha ärvt sjukdomen.
Boken visar också på hur svårt det är för familjer att förhålla sig till obehagliga händelser och mörka hemligheter. Tystnad kan skydda men den kan också bli destruktiv över tid. Hanna får bära konsekvenserna av det som andra försökte dölja och det väcker både ilska och sorg hos mig, både för hennes skull och hennes mammas.
Det slår mig hur Mariette använder sina erfarenheter av sektliknande strukturer för att gestalta familjens dynamik. Det är både skrämmande och upplysande att se hur makt, lojalitet och rädsla påverkar relationer när sanningarna hålls tillbaka. Jag ser fram emot nästa del i serien Årstiderna och är nyfiken på hur fler lager av familjehemligheter och psykologiskt spel kommer att avslöjas.