Bodyguard av Katherine Center är utgiven av Mius förlag. Hannah Brooks brukar undvika att berätta vad hon jobbar med eftersom människor har så många fördomar. Hon arbetar med personskydd eller förenklat, livvakt. Eftersom Hannah är en och sextiofem lång, kvinna och inte biffig alls har många svårt att förstå hur hon kan göra sitt jobb. Sanningen är att hon är en av de bästa på den välrenommerade firman som skyddar rika och ibland kända klienter. När hon får i uppdrag att skydda filmstjärnan Jack Stapleton från en stalker krävs det att Hannah spelar rollen som flickvän eftersom Jack vill hålla upplägget hemligt. Det blir påfrestande för Hannah personligen eftersom hon inte är van vid att det blir mer känslosamt än professionellt. Vilket lyckopiller det är att befinna sig i närheten av Hannah och hennes liv. Det är humor, värme och en känslomässig inramning i en romantisk komedi när det är som bäst! Tack för boken, Katherine och Mius förlag!
Hannah Brooks brukar undvika att berätta vad hon jobbar med eftersom människor har så många fördomar. Hon arbetar med personskydd eller förenklat, livvakt. Hennes mamma har precis dött och Hannah vill helst börja arbeta igen så snart som möjligt eftersom arbetet är hela hennes liv. Eftersom Hannah är en och sextiofem lång, kvinna och inte biffig alls har många svårt att förstå hur hon kan göra sitt jobb. Sanningen är att hon är en av de bästa på den välrenommerade firman som skyddar rika och ibland kända klienter. Det finns en del glamour med förstaklassresor och lyxhotell men också tristess med checklistor och kalkylblad. När hon får i uppdrag att skydda filmstjärnan Jack Stapleton från en stalker krävs det att Hannah spelar rollen som flickvän eftersom Jack vill hålla upplägget hemligt. Jack är känd för sin charm och sitt utseende som får många att smälta. Det blir påfrestande för Hannah personligen eftersom hon inte är van vid att det blir mer känslosamt än professionellt. Jacks mamma är sjuk och Hannah följer med honom till sjukhuset och bor sedan i huset tillsammans med hela familjen.
Katherine Center är en amerikansk författare från Houston, Texas, där hon också bor med sin familj. Hon debuterade som romanförfattare 2008 med The Bright Side of Disaster. Sedan dess har hon skrivit ytterligare romaner, bland andra The Lost Husband, Happiness for Beginners, Things You Save in a Fire, The Bodyguard, Hello Stranger och The Rom-Commers. Hennes romaner har publicerats i flera länder och några av hennes böcker har också filmatiserats. The Lost Husband blev film 2020 och Happiness for Beginners fick en filmatisering som hade premiär på Netflix 2023.
Center har medverkat som skribent i bland annat Redbook, InStyle, People, USA Today och Vanity Fair. Hon föreläser även om skrivande och läsande och om hur berättelser påverkar människors liv. För sitt författarskap har hon fått flera utmärkelser, bland annat Rose State President’s Distinguished Author Award. The Bodyguard, som först publicerades 2022, blev en New York Times-bestseller och nominerades till Goodreads Choice Award i kategorin Readers’ Favorite Romance.
Det finns något väldigt tilltalande i kontrasten mellan Hannahs yrkesliv och hennes liv utanför arbetet i boken. Som livvakt är hon tränad att vara uppmärksam, behärskad och beredd på det oväntade. Hon vet hur hon ska agera när andra människor tappar kontrollen och hon är van vid att hålla sig själv i bakgrunden. Privat är det nästan tvärtom. Där har hon svårt att förstå vad hon behöver och ännu svårare att släppa någon tillräckligt nära för att faktiskt få det. Hon är så van vid att klara sig själv att hon nästan har gjort ensamheten till en del av sin identitet.
Jag tycker att det är intressant hur Hannahs arbete samtidigt blir både hennes trygghet och hennes flykt. Hon är oerhört kompetent när det handlar om att skydda andra men har betydligt svårare att ta hand om sig själv. Hon kan hantera riskbedömningar och hotbilder men saknar verktyg för sådant som sorg, kärlek och tillhörighet. Det är som om hon har lärt sig att känslor är något som ska hållas under kontroll och helst inte störa det som behöver göras. Därför blir det också logiskt att hon har valt ett yrke där hon kan vara professionell, prestera och sedan lämna uppdraget bakom sig.
Det är först när Hannah kommer närmare Jacks familj som den strategin börjar krackelera. Familjen är långt ifrån perfekt och bär på sorg, konflikter och gamla sår men det finns samtidigt en värme och en självklar omsorg där som Hannah inte riktigt är van vid. Hennes egen uppväxt har gjort att hon har svårt att tro att hon själv kan vara någon som andra stannar kvar hos. Hos Jacks familj får hon syn på något hon saknat utan att riktigt ha förstått vad det var. Det handlar inte om en perfekt familj utan om människor som faktiskt bryr sig om varandra och som, trots allt som har hänt, fortsätter att försöka hitta tillbaka till varandra.
Det blir också en fin kontrast mellan Hannah och Jack. Hon lever ett liv där hon helst vill vara osynlig medan han befinner sig i en värld där nästan allt handlar om att synas. Han är van vid att människor har åsikter om honom medan Hannah nästan inte vill att någon ska ha en åsikt alls. Samtidigt finns det något hos dem båda som inte syns utåt. Jack har en sorg och en rädsla som han inte gärna visar och Hannah bär på en stark känsla av att inte riktigt vara värd att älskas. På olika sätt har de byggt skydd runt sig själva.
Jag tycker om att Hannah inte plötsligt förändras bara för att hon möter Jack. Det är snarare som att hon långsamt börjar upptäcka sidor av sig själv som hon har hållit undan. Hon är så van vid att definiera sig genom sitt arbete att hon nästan har glömt att det finns ett liv utanför det. När hon får syn på en annan sorts gemenskap blir det tydligare vad hon själv har gått miste om. Det är inte bara en fråga om att hitta kärlek utan också om att våga tro att hon förtjänar att ha människor omkring sig som faktiskt vill henne väl.
Vilket lyckopiller det är att befinna sig i närheten av Hannah och hennes liv. Det är något med hennes raka sätt att se på världen som gör henne väldigt rolig, särskilt eftersom hon själv inte verkar förstå när hon är rolig. Hon säger ofta precis det hon tänker när situationen egentligen kräver en mer socialt genomtänkt formulering. Det blir en humor som växer fram ur hennes personlighet snarare än ur skämt som läggs ovanpå berättelsen. Jag tycker också om att hennes sätt att vara så småningom får Jack att se på sin egen tillvaro på ett annat sätt. Han lever i en värld där yta och fasad har ett högt värde men hos Hannah finns det inget behov av att imponera. Hon möter honom som en människa och inte som den person som andra tror att han är.
Samtidigt finns det en allvarligare ton under humorn. Flera av personerna använder olika strategier för att hantera det som gör ont. Hannah stänger av och arbetar. Jack försöker leva med ett trauma som fortfarande påverkar honom. Andra personer låter sin självsäkerhet bli ett sätt att alltid sätta sig själva först. Jag tycker att Katherine Center lyckas visa hur olika människor kan reagera på sorg och rädsla utan att göra det till en enkel fråga om vem som är stark eller svag. Det finns människor som verkar ha allt under kontroll men som egentligen bara har blivit väldigt bra på att dölja det som pågår under ytan.
Det är också här jag tycker att boken blir mer än en romantisk komedi. Kärlekshistorien är viktig men den får inte ensam bära berättelsen. Under den finns frågor om familj, sorg, självkänsla och vad som händer när en människa plötsligt börjar förstå vad hon själv behöver. Jag hade förväntat mig en helt annan typ av berättelse utifrån titeln och den koppling jag själv gjorde till filmen Bodyguard med Whitney Houston och Kevin Kostner, men det här är något helt annat. Det är en romantisk komedi med en lätthet som gör den rolig att läsa samtidigt som berättelsen rymmer betydligt mer känslomässigt djup än jag hade väntat mig.
Det jag framför allt fastnar för är hur Hannahs resa handlar om att förstå att känslor inte går att behandla som ett arbetsuppdrag. De kan inte planeras, kontrolleras eller avslutas när tiden är ute. Hon kan vara hur skicklig som helst på att skydda andra men ändå inte kunna skydda sig själv från det som händer när hon börjar känna på riktigt. För mig blir det också en av berättelsens mest intressanta tanke. Ibland kan det som känns mest riskfyllt vara det som faktiskt gör livet större. Hannah har byggt ett liv där hon vet exakt vad hon ska göra och hur hon ska agera men det är först när hon vågar släppa in det oförutsägbara som hon börjar förstå vad hon själv har saknat.
Det är humor, värme och en känslomässig inramning i en romantisk komedi när det är som bäst!