
Man med onda ögon av Peter Gissy är utgiven av Saga Egmont. Boken är den andra delen i serien om rättspsykologen Annie Mallman. En halv kropp hittas i en gammal resegarderob i Säveån och Annie skickas dit av Göteborgspolisen. Hon är fortfarande skakad efter att ha blivit inkastad i en situation där en kvinna hotat att hoppa från en balkong. Annie hjälper polisen att kartlägga gärningsmannen samtidigt som hon blir mer involverad i kvinnan som hotat att hoppa än hon önskar. Kroppen visar sig tillhöra en ung kvinna och Annie och polisen börjar misstänka att det kan röra sig om ett ritualmord. En hisnande jakt på gärningsmannen varvas med Annies komplicerade privatliv. Intrigen är dramatisk och tempot hålls uppe genom hela boken. Tack för boken, Peter och Saga Egmont!
En halv kropp hittas i en gammal resegarderob i Säveån och Annie skickas dit av Göteborgspolisen. Hon är rättspsykolog och halkade in i polishuset på ett bananskal i samband med en jakt på en våldtäktsman i Slottsskogen. Annie är fortfarande skakad efter att ha blivit inkastad i en situation där en kvinna hotat att hoppa från en balkong. Allt livesändes i TV och Annie fick mycket uppmärksamhet och många positiva kommentarer efter sitt agerande. Nu vill polisen ha hjälp med fallet med den halva kroppen. Annie hjälper polisen att kartlägga gärningsmannen samtidigt som hon blir mer involverad i kvinnan som hotat att hoppa än hon önskar. Det är mycket som pågår i Annies liv; hon är gravid med sin gamla studiekamrat Oskar som bor i Kalmar och hennes pappa är demenssjuk. Den halva kroppen visar sig tillhöra en ung kvinna och Annie och polisen börjar misstänka att det kan röra sig om ett ritualmord. Polisen söker efter resten av kroppen samtidigt som de vill förhindra att fler hemska mord inträffar. En hisnande jakt på gärningsmannen varvas med Annies komplicerade privatliv.
Peter Heinrich Gissy föddes i Landskrona men flyttade som ung till Göteborg, staden som tillsammans med hemstaden ofta utgör miljöer i hans böcker. Efter att ha tagit handelsstudentexamen i Helsingborg studerade han vid Lunds universitet och därefter vid Journalisthögskolan i Stockholm. Under mitten av 1970-talet började han arbeta som översättare av både skönlitteratur och fackböcker innan han debuterade med egna texter.
Hans första bok, Ska vi spela kort?, kom 1986 och var riktad till barn. Sedan dess har han skrivit ett 50-tal titlar i olika genrer, allt från barn- och ungdomsböcker till kriminalromaner och thrillers för vuxna. För många läsare är han mest känd för sina spännande och ofta psykologiskt laddade deckare som serien om Kent Mortland och de nyare böckerna om rättspsykologen Annie Mallman.
Den första boken om Annie, Den stora hemligheten, är inspirerad av en sann historia. Det är Peters egen berättelse han väver in i handlingen, en historia om familjehemligheter och rötter i Sudetenland. På sin mors dödsbädd fick han veta att den man han trott var sin biologiska far inte var det, något som satte igång en personlig resa för att hitta sitt ursprung. Den sökande och känslomässiga sidan av detta speglas i flera av hans senare verk. Du kan läsa om Den stora hemligheten här i Bokluckan.
Utöver sitt författarskap har Peter arbetat som föreläsare och kursledare i skrivande och berättarteknik inom bland annat ABF, Ordfront och Skrivar-Akademin. Han har också vunnit tävlingen “Årets deckarnovell” och fortsätter att vara en uppskattad röst inom svensk kriminallitteratur.
Intrigen är dramatisk och tempot hålls uppe genom hela boken. Men det som gör Man med onda ögon extra intressant är inte bara själva brottet utan hur Peter låter mig komma nära Annie. Hon är en annorlunda huvudkaraktär, rättspsykolog till yrket men samtidigt skör, osäker och ibland rädd. Det gör henne ovanlig i en genre där huvudpersonerna ofta är starka, orädda och självklara i sina roller. Här finns istället en kvinna som tvivlar som försöker förstå både andra och sig själv. Jag tycker om det greppet. Det mänskliga, ofullkomliga och ibland frustrerande gör henne trovärdig och levande.
Att Annie är psykolog ger berättelsen ett extra lager. Hennes tankar om människors beteenden, motiv och mörker ger djup åt handlingen och gör att jag också börjar fundera över vad som formar en människa. Är ondska något man föds med eller något som växer fram i mötet med livet? Titeln Man med onda ögon öppnar upp för just den frågan, går det verkligen att se ondskan i en annan människa eller är det något vi bara tycker oss se i efterhand när vi vet vad någon är kapabel till?
Peter väver skickligt ihop Annies yrkesliv med hennes privatliv. Pappans demenssjukdom är smärtsamt skildrad och fångar den särskilda sorg som följer när någon man älskar långsamt försvinner fast de fortfarande finns kvar. Genom den tråden blir berättelsen inte bara en kriminalroman utan också en berättelse om relationer, minnen och identitet.
Annie är gravid och det väcker frågor om arv, ursprung och historia, särskilt med tanke på att hennes egen familj bär på hemligheter som hon ännu försöker förstå. Det ger boken ett starkt känslomässigt djup. Bakom polisarbete, ritualmord och spänning finns ett stillsamt stråk av existentiella frågor: Vem är jag? Vad bär jag med mig? Och hur mycket av det kan jag påverka?
Man med onda ögon är både spännande och tänkvärd. Det är en bok som rör sig mellan det yttre och det inre mörkret, mellan brottets brutalitet och människans bräcklighet.