Skiktet under botten av Carin Morin

Skiktet under botten av Carin Morin är utgiven av Ekström & Garay. Boken är en diktsamling indelad i fyra delar. Redan i första delen finns det mycket igenkänning som berör mig. Det känns jobbigt och befriande på samma gång. Jag känner igen känslan att man ska känna sig nöjd med den utstakade vägen och hur svårt det kan vara att känna det ibland. I de andra delarna finns det också sånt jag känner igen men också sånt som berör utan att jag själv har upplevt det. Detta är en diktsamling som känns och den berör mig otroligt mycket. Tack för boken Carin och Ekström & Garay!

Den första delen i boken heter Formas och i den finns det mycket igenkänning som berör mig. Känslan jag känner igen mig i handlar om att känna sig nöjd med den utstakade vägen och hur svårt det kan vara att göra det ibland. Det känns jobbigt och befriande på samma gång.

Andra delen heter Klass och i vissa delar känner jag igen mig otroligt mycket. Andra delar berör mig också även om jag inte har upplevt det som beskrivs. Den här dikten fastnade extra mycket:

(del av en längre dikt)

jag har inte gjort den där klassresan

som ni är så övertygade om

alldeles oavsett

hur många högskolepoäng

jag har

eller hur mycket

min lägenhet kostar

är jag aldrig en av er

mitt hjärta är alltför fjättrat

vid tidigare generationers slit

mina rötter alltför djupt slingrande

i mylla av svett och kamp

Den tredje delen heter Vi. Den handlar om uppbrott från det som var den stora kärleken, det som skulle vara för evigt. Längtan, förtvivlan, hatet, självföraktet och irritationen på omgivningen som inte förstår sätts på pränt på ett sätt som verkligen förmedlar känslorna. Det måste vara fantastiskt att kunna uttrycka sig så som Carin gör, att kunna sätta ord på det som gör ont, det som skaver. Jag önskar att jag hade kunnat göra det!

Den fjärde och sista delen heter Eld och där beskrivs elden som tveeggad, dels som värme och kärlek och dels som raseri och ilska. Elden blir symbolen med sina två tolkningar för hur kärleken är, kan vara och har varit. Återigen lyckas Carin att förmedla det svåra och det som kan kännas som motsatser men ändå inte.