Etikett: Eva Thors Rudvall

Kvinna i en annan tid av Eva Thors Rudvall

Kvinna i en annan tid av Eva Thors Rudvall är utgiven av Anilla förlag. Det här är en kort essäbok där vi får lära känna Anilla, kvinnan som gett namn åt barnbarnsbarnet Evas förlag. I rättvisans namn ska sägas att det också är hennes man, Erik J. Rudvalls, förlag. Anilla har dessutom fått sitt namn förevigat genom en rastplats utanför Broby i Skåne. Även förlagets logga har en släkthistorisk koppling. Dåtid och nutid möts när Eva reflekterar över likheter och skillnader mellan sitt egna och Anillas liv. Många tankar for genom mitt huvud under läsningen: igenkänning, reflektioner, konstateranden och associationer till Antonovskys KASAM. Boken är kort men jag har bläddrat fram och tillbaka, skrivit i marginalerna och burit med mig orden. Tack för att jag fick läsa boken, Eva och Erik!

Det här är en kort essäbok där vi får lära känna Anilla Ek, född 23 september 1868, kvinnan som gett namn åt barnbarnsbarnet Evas förlag. I rättvisans namn ska sägas att det också är hennes man, Erik J. Rudvalls, förlag. Foto på Anilla pryder bokens omslag. Det är en kvinna som väl representerar sin tid, en kvinna som skulle kunna finnas i fotoalbumen som mina släktingar från den tiden har efterlämnat. Anilla har dessutom fått sitt namn förevigat genom en rastplats utanför Broby i Skåne. Rastplatsen ska vara en av Sveriges vackraste rastplatser och den ligger där Anillas stuga en gång låg.

Även förlagets logga har en släkthistorisk koppling. Alfred Olsson, även han en släkting till Eva, har fått nytt liv genom förlagets logga tack vare sin signatur på en sänggavel. Alfred var stensättare av broar och möbelsnickare på 1800-talet. Sänggaveln finns fortfarande i Evas ägo.

Dåtid och nutid möts när Eva reflekterar över likheter och skillnader mellan sitt egna och Anillas liv. Många tankar for genom mitt huvud under läsningen: igenkänning, reflektioner, konstateranden och associationer till Antonovskys KASAM. Det blev tydligt för mig att Anilla verkade ha de tre komponenterna som KASAM bygger på; begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, i sitt liv. Hon tycks ha haft en förståelse för sin tillvaro, kunnat skapa mening i det vardagliga och hantera både vardagens slit och livets större utmaningar.

Trots att Eva och Anilla levt i så olika tider, finns det starka paralleller mellan deras liv. Omsorgen om familjen, vikten av gemenskap och drömmar om ett gott liv är tidlösa teman. Det är intressant att följa hur Eva söker samband och hittar speglingar av sig själv i Anillas historia. Jag tänkte också på hur Anilla, trots livets prövningar, aldrig lät bitterheten slå rot. Det är något djupt inspirerande i den hållningen, ett slags stilla styrka som bär genom generationer.

Boken är kort men jag har bläddrat fram och tillbaka, skrivit i marginalerna och burit med mig orden. Det är en lågmäld och innerlig berättelse som väcker både tankar och känslor och som stannar kvar.

Läsningen väckte också många personliga minnen till liv. Spettekakan, som nämns i boken, fanns med i min egen uppväxt, ett självklart inslag vid högtider, födelsedagar och begravningar. Ett måste, helt enkelt. Jag tänkte också på mitt gamla poesialbum, där barndomens verser finns bevarade. Det är något vackert i hur sådana detaljer blir broar mellan generationer. Anilla var söndagsskolelärarinna, precis som min mamma höll i kyrkans barntimmar i byn där jag växte upp. De där små speglingarna gör läsningen både levande och personlig.

Till sist vill jag lyfta Eva som författare. Hon har en enastående förmåga att synliggöra litteraturens kraft och att se dem som befinner sig i en långvarig läskris. Genom sitt förlag och sitt engagemang arbetar hon för att göra viktig, ibland bortglömd, litteratur tillgänglig och relevant. Det är stort och något jag beundrar djupt.

Eva skriver lättlästa böcker för vuxna och unga. Hennes berättelser skildrar vardagliga situationer och relationer med enkelhet och värme vilket gör dem tillgängliga för läsare som håller på att lära sig svenska eller har lässvårigheter. Förutom lättlästa böcker har Eva skrivit böckerna Själaringning och Epilog, som kan du läsa om här i Bokluckan.

Epilog av Eva Thors Rudvall

Epilog av Eva Thors Rudvall är utgiven av Anilla Förlag. Eva och Erik var gifta i arton år och har en dotter tillsammans. Deras äktenskap kantades tidvis av åldersskillnadens utmaningar och sjukdom och slutade till sist i skilsmässa. När boken utspelar sig har deras relation nått sitt definitiva slut. Erik ligger på sin dödsbädd och det är Eva som finns vid hans sida. Boken är ett vackert och ömsint farväl till en person som funnits i Evas liv i trettio år och som satt stora avtryck, ofta motstridiga. Sidornas utformning känns genomtänkt och förmedlar en stämning av sorg och reflektion. Evas tankar far ibland åt alla håll i situationen men som läsare ges jag utrymme att stanna upp och tänka efter. Jag känner igen mig i många av känslorna och tankarna och finner ett lugn i det under läsningen. Tack för boken Eva!

Såhär skriver Eva själv på baksidan av boken: ”Om det inte lät så vansinnigt tungt skulle den här boken kunna ha undertiteln Dagbok från en dödsbädd”. Och det är precis så det är, en dagbok om livets slutskede. Epilog utspelar sig mellan den 13 januari till den 1 mars där största delen utspelar sig i januari.

Eva och Erik var gifta i arton år och har en dotter tillsammans. För Eva är det första barnet, för Erik sjätte barnet. Deras äktenskap kantades tidvis av åldersskillnadens utmaningar och sjukdom och slutade till sist i skilsmässa. När strupcancern berövade Erik hans röst, talade de ibland genom att knacka med en sten. Knackningarna följde med ända till slutet.

När boken utspelar sig har Eva och Eriks relation nått sitt definitiva slut. Erik ligger på sin dödsbädd och det är Eva som finns vid hans sida. Det stormiga äktenskapet till trots vill Eva få ett fint avslut.

Boken är ett vackert och ömsint farväl till en person som funnits i Evas liv i trettio år och som satt stora avtryck, ofta motstridiga. Eriks humör, hans domderande och skrikande satte spår. Men Eva minns också en pappa som älskade deras dotter, fina stunder och kärleken som glimtade fram emellanåt.

Sidornas utformning känns genomtänkt och förmedlar en stämning av sorg och reflektion. Eva reflekterar över ödets ironi, att hennes nye man också heter Erik, men är en motpol till den Erik hon tar farväl av. Evas tankar far ibland åt alla håll i situationen men som läsare ges jag utrymme att stanna upp och tänka efter. Orden manar till eftertänksamhet och det känns som att Eva vägt dem på guldvåg innan de varsamt satts ihop till meningar och noggrant placerats på sidorna.

Jag känner igen mig i många av känslorna och tankarna och finner ett lugn i det under läsningen. Att ta farväl är outsägligt sorgligt, särskilt när känslorna drar åt olika håll. Eva hittar orden som fångar sorg och de är mjuka, varma och en plats att vila i.

Eva Thors Rudvall skriver lättlästa böcker för vuxna och unga. Hennes berättelser skildrar vardagliga situationer och relationer med enkelhet och värme vilket gör dem tillgängliga för läsare som håller på att lära sig svenska eller har lässvårigheter. Förutom lättlästa böcker har Eva skrivit boken Själaringning som kom 2023, den kan du läsa om här i Bokluckan. Det är en bok om sorg där Eva berättar om sin mammas död och de känslor och praktiska göromål som följer.

Själaringning av Eva Thors Rudvall

Själaringning av Eva Thors Rudvall är utgiven av Anilla förlag. Det är en bok om sorg där Eva berättar om sin mammas död och de känslor och praktiska göromål som följer. Eva beskriver en mamma som mot slutet var beroende av hemtjänsten på grund av en halvsidig förlamning. Det var också en mamma som gjort två självmordsförsök, återtagit sitt flicknamn och som inte var så bra på att vara mamma, om man med det menar en varmhjärtad person. För mig var det mycket igenkänning i de känslor som flödar när ens mamma dör. Det är en bok som inte förskönar eller slätar över utan berättar om hela registret av känslor. Tack för boken Eva och Anilla förlag!

Själaringning en bok om sorg där Eva berättar om sin mammas död och de känslor och praktiska göromål som följer. Utöver sorg och många känslor ska begravning, musik och kista bestämmas, vilket ibland kan kännas bra för att då får man något konkret att göra men ibland känns det övermäktigt. Det är ett virrvarr av känslor i alla val och det beskriver Eva på ett inlevelsefullt och insiktsfullt sätt.

Eva beskriver en mamma som mot slutet var beroende av hemtjänsten på grund av en halvsidig förlamning. Det var också en mamma som gjort två självmordsförsök, återtagit sitt flicknamn och som inte var så bra på att vara mamma, om man med det menar en varmhjärtad person. Gertrud, som Evas mamma hette, var däremot bra på att ge dikter och verser vid födelsedagar och namnsdagar. Eva minns det som var bra och det som var mindre bra i relationen med sin mamma.

För mig var det mycket igenkänning i de känslor som flödar när ens mamma dör. Jag var tjugo år när min mamma dog och hon var bara femtiotre, men många delar av sorgen är densamma som Eva beskriver. I boken skriver Eva om vad Göran Tunström skrivit; när mammor dör mister man ett av väderstrecken och en glänta. Det är nog något av det finaste jag har hört, precis så känner jag. Det är en bok som inte förskönar eller slätar över utan berättar om hela registret av känslor i sorgearbetet.