Världen är min av Orest Lastow är utgiven av Hoi Förlag. Boken är den andra i Petahertz-trilogin. Det är en tegelstensbok med 656 sidor där fysik blandas med religiös filosofi och historia i en science fiction-inramning. Huvudpersonerna är till största delen fysiker som har uppfunnit teknologi som kan manipulera tiden och människans egenskaper. Allt bygger på petahertz-signalen och vad den egentligen är. Orest har doktorerat i aerosolfysik vilket märks i handlingen. För mig som ickefysiker låter handlingen som något som skulle kunna hända om teknologin går för långt. Det blir en tankeställare när det gäller de moraliska aspekterna av tekniska framsteg. Tack för boken Orest och Hoi Förlag!
Forskarna White och Shirazi studerar tillsammans vid Cambridge. Künckel och Jahnke är två tyskar som forskar under andra världskriget. Dessa fyra huvudpersonerna är till största delen fysiker som har upptäckt att det är något speciellt med petahertz-signalen. Efter att ha studerat signalen har de uppfunnit teknologi som kan manipulera tiden och människans egenskaper. Genom att använda teknologin försöker de fyra huvudkaraktärerna ändra på händelser i världshistorien men även privat. En klocka finns på Antarktis som verkar styras av någon eller något som betecknas som admin. Klockan verkar registrera signalerna.
Boken är den andra i Petahertz-trilogin. Den första boken Vårt liv är inte vårt kan du läsa om här i Bokluckan. Det är en tegelstensbok med 656 sidor där fysik blandas med religiös filosofi och historia i en science fiction-inramning. Handlingen utspelar sig strax före och under andra världskriget, i slutet av 60-talet och början av 70-talet och från mitten av 90-talet till nutid och även en bit in i framtiden. Huvudpersonerna använder sig av teknologin de upptäckt för att ta sig från en tid till en annan.
Orest har doktorerat i aerosolfysik vilket märks i handlingen. För mig som ickefysiker låter handlingen som något som skulle kunna hända om teknologin går för långt. Det blir en tankeställare när det gäller de moraliska aspekterna av tekniska framsteg. Diskussionen finns redan när det t.ex. gäller gensaxen och hur den kan användas. Samtidigt väver Orest in klockan på Antarktis som styrs av någon/något som benämns som admin vilket kan leda till en diskussion med religiös filosofi som utgångspunkt. Jag känner mig lite omskakad när jag läst klart boken och kan inte låta bli att tänka att detta kan bli verklighet i framtiden.