Den falska avbilden av Karin Janson är utgiven av Printz Publishing. Boken är den första i serien Signalementskontoret. Otto Berner kommer till Stockholm våren 1908. Han hoppas på att få en tjänst hos polisen med hjälp av sin brors rekommendationer. När han blir erbjuden att arbeta som skrivbiträde på signalementsavdelningen blir han besviken. Detektivkonstapel Robert Svartling arbetar vid polisen och vill klättra i hierarkin men det är svårt. Kajsa Hemmingsen anställs som polissyster på samma polisstation som Berner och Svartling arbetar. De tre bildar en udda trio som tänker nytt och ifrågasätter gamla normer. När det sker inbrott på Östermalm och en ung kvinna från ett teatersällskap försvinner sätts deras färdigheter på prov. En spännande bok där miljön, polisarbetet och samhället beskrivs på ett målande sätt där tidsmarkörer gör boken än mer intressant. Tack för boken, Karin och Printz Publishing!
Otto Berner kommer till Stockholm våren 1908. Efter att ha lämnat militären och Västerås vill han börja om i en ny stad. Han hoppas på att få en tjänst hos polisen med hjälp av sin brors rekommendationer. Hans äldre bror Gustav har ett stort nätverk av högt uppsatta män. När Otto blir erbjuden att arbeta som skrivbiträde på signalementsavdelningen blir han besviken. Med sina erfarenheter från militären hade han hoppats på en högre tjänst. Detektivkonstapel Robert Svartling arbetar vid polisen och vill klättra i hierarkin men det är svårt. Detektivöverkonstapel Creutz tar sig an de mer profilerade fallen så Svartling får inte möjlighet att visa vad han går för. Kajsa Hemmingsen anställs som polissyster på samma polisstation som Berner och Svartling arbetar. Hon är den första kvinnan som anställs som polissyster där och flera av männen uppskattar det inte. Berner, Svartling och Hemmingsen bildar en udda trio som tänker nytt och ifrågasätter gamla normer. De ställer frågor på ett annorlunda sätt till de misstänkta och misstror några kollegor. När det sker inbrott på Östermalm och en ung kvinna från ett teatersällskap försvinner sätts deras färdigheter på prov.
Karin Janson är en svensk författare och journalist som skriver romaner i olika genrer, ofta med fokus på mänskliga relationer och berättelser med både värme och humor. Hon har tidigare gett ut flera böcker, bland annat serien Byvalla som blivit populär som ljudbok och pocketutgåva med höga lyssnings- och försäljningssiffror. Janson delar sin tid mellan Stockholm och Dalarna och hennes författarskap omfattar både feelgood‑romaner och historiska spänningsromaner. Den falska avbilden är den första delen i serien Signalementskontoret. Karin Janson har även arbetat som frilansjournalist och skribent för olika tidningar och publikationer där hon bland annat har skrivit reportage, artiklar och debattinlägg om journalistik och frilansliv.
Den falska avbilden är en spännande bok där miljön, polisarbetet och samhället beskrivs på ett målande sätt där tidsmarkörer gör boken än mer intressant. Karin Janson lyckas fånga Stockholms puls våren 1908 på ett sätt som gör att jag kan se, höra och lukta staden. Miljöerna är detaljerade och levande, från Östermalms rika kvarter till stadens fattigare områden, och det blir tydligt hur komplex fattigdom är, något som Otto Berner snabbt inser när hans egna fördomar utmanas. Den historiska kontexten gör också samhällsfrågor som kvinnors position, sociala normer och teknikens introduktion, som fingeravtryck inom polisen, både intressanta och angelägna att reflektera över.
Karaktärerna är särskilt fascinerande. Berner, Svartling och Hemmingsen utgör en udda trio som ifrågasätter gamla normer och ser på människor med ett nytt perspektiv. Svartlings dubbelliv visar hur sociala och ekonomiska straff formade individers liv och kärlek under den tiden, något som också får mig att tänka på dagens samhälle och de utmaningar som fortfarande finns kring relationer som inte är heterosexuella. Kajsa Hemmingsen är en karaktär jag verkligen uppskattar. Hon representerar kvinnor som kämpade i ett mansdominerat samhälle och visar hur skarpsinne, mod och mänsklig förståelse kan vara lika viktigt som rå styrka i polisarbete.
Boken berör också fenomen som “Det vita slaveriet”, en term för flickor lurade eller tvingade in i prostitution utomlands, och parallellerna till dagens trafficking är omedelbara och starka. Genom detaljer i tidens polisarbete, brottsutredningar och sociala strukturer blir historien inte bara spännande utan också tankeväckande.
Vad jag tycker om allra mest är hur Janson skapar kopplingar mellan dåtid och nutid. Från sociala hierarkier och fördomar till frågor om jämlikhet och rättvisa, det är sorgligt att se hur många strukturer som fortfarande finns kvar, men samtidigt inspirerande att läsa om individer som vågar tänka nytt och kämpa för förändring. Boken lämnar mig med nya insikter och reflektioner samt en stark längtan efter nästa del i serien.
