spänningsroman – Bokluckan

Kliniken av Anne-Marie Schjetlein

Kliniken av Anne-Marie Schjetlein är utgiven av Bokförlaget Forum. Boken är den andra i serien Sveasjukhuset om sjuksköterskan Regina Starck. En kvinna larmar när hon hittar en svårt skadad man utanför Sveasjukhuset. När han tas omhand upptäcker personalen flera underliga omständigheter. Mannens identitet är okänd men personalen misstänker att allt är gängrelaterat. Regina Starck är sjuksköterska och hon blir nyfiken på vad som hänt av flera skäl. Hon försöker ta reda på mer om fallet bland sina kollegor och hon anar att det ligger mycket mer bakom händelserna. Boken lyfter en aktuell problematik och fångar mig med dramatisk sjukhusmiljö, ett högt tempo och starka karaktärer. Tack för boken, Anne-Marie och Bokförlaget Forum!

En kvinna larmar när hon hittar en svårt skadad man utanför Sveasjukhuset. Han har dumpats vid ambulansintaget. När han tas omhand upptäcker personalen flera underliga omständigheter. Det verkar som om han redan har fått vård innan han hamnade på sjukhuset. Mannens identitet är okänd men personalen misstänker att allt är gängrelaterat. Rykten om det ovanliga fallet börjar spridas på sjukhuset. Regina Starck är sjuksköterska och hon blir nyfiken på vad som hänt av flera skäl. Hennes bror rör sig i gängmiljöer och hon har inte hört något från honom på länge. Hon försöker ta reda på mer om fallet bland sina kollegor och hon anar att det ligger mycket mer bakom händelserna.

Anne-Marie är född i Sverige med norska föräldrar. Hon har bott på många platser i Sverige men sedan 2016 bor hon i Stockholm. 2014 kom Anne-Maries bokdebut Döden kvittar det lika. Hon har sedan dess gett ut flera böcker i den populära Tylösandserien. Anne-Marie är utbildad sjuksköterska och har huvudsakligen arbetat inom operationssjukvård. Kliniken är den andra boken i serien Sveasjukhuset om sjuksköterskan Regina Starck. Den första boken heter Skytten och den kan du läsa om här i Bokluckan.

Anne-Marie beskriver arbetet på ett sjukhus med imponerande precision och det märks tydligt att hon använder sin egen erfarenhet som sjuksköterska. Hon får med allt från terminologi till den ansträngda arbetsmiljön som råder för de som arbetar där. Sjukhusmiljön är perfekt för dramatik, händelser uppstår ständigt och när dessa vävs samman med gängrelaterat våld spetsas handlingen till. De moraliska dilemman som lyfts fram problematiserar en svårfångad verklighet; om sjukhuspersonal kan mutas för att bistå kriminella, hur kan då gemene man stå emot frestelserna i form av rikedom, status eller tillgång till en glamourös värld? Och hur kan vi förvänta oss att unga i utsatta områden ska motstå samma lockelser?

Tempot i boken är genomgående högt. Händelserna avlöser varandra och skapar kedjereaktioner som är svåra, ibland omöjliga, att stoppa. De korta kapitlen förstärker känslan av intensitet och karaktärernas reaktioner, stressade, panikartade och stundtals ogenomtänkta, smittar av sig på mig. Som läsare håller jag andan, jag drar inte ner luften i lungorna, den stannar i halsen.

Reginas historia och hennes familjesituation är engagerande och spännande att följa. Det ligger ständigt något dolt runt hörnet, något som när som helst kan dyka upp. Carlos fungerar som den trygga punkten i Reginas liv, han ger lugn och en känsla av normalitet. Samtidigt oroar jag mig för att denna balans kan rubbas, att Carlos en dag tröttnar på att vara den som alltid tar ansvar. Läkaren Oscar och sjuksköterskan Wilma väcker ambivalenta känslor hos mig. Jag förstår hur de hamnat där de är men jag har svårt att acceptera deras sätt att rättfärdiga handlingar som jag ser som fel. Samtidigt gör de gott inom sina yrkesroller och den komplexiteten gör dem intressanta; karaktärer som inte är helt svarta eller vita utmanar mig som läsare eftersom jag varken kan hata eller älska dem fullt ut. En karaktär jag gärna vill lära känna bättre är sjukhusprästen, både i hans yrkesroll och privat.

Boken lyfter en aktuell problematik och fångar mig med dramatisk sjukhusmiljö, ett högt tempo och starka karaktärer. Jag ser verkligen fram emot att läsa vidare om Regina och hennes arbetsplats Sveasjukhuset.

Bytet av Anton Berg

Bytet av Anton Berg är utgiven av Romanus & Selling. Sommaren 1995 får två pojkar i byn Figeholm utanför Oskarshamn sommarjobb på kärnkraftverket. Filip är sjutton år och Jojje är ett år äldre. Trots sina olikheter finner de varandra direkt när de träffas på bussen till jobbet. Jojje spelar hockey och hans pappa är bankdirektör. Filip och hans mamma bor ensamma i en villa i utkanten av byn efter att hans pappa dog i en arbetsplatsolycka när Filip var två år. Mamman är sjukskriven från sitt arbete som bibliotekarie. På verket trånar de efter Nella som är äldre än vad de är. Det är en sommar där Bruce Springsteens låtar är soundtrack till livet och där ett rån mot banken förändrar allt. Jag tycker främst att boken är en fantastisk relationsroman som också är ett tidsdokument över mitten av 90-talet. Jag anade en annalkande fara genom hela boken vilket gjorde att jag var på tå hela tiden. Tack för boken, Anton och Romanus & Selling!

Sommaren 1995 får två pojkar i byn Figeholm utanför Oskarshamn sommarjobb på kärnkraftverket. De ska arbeta på olika avdelningar men har samma arbetstider. Filip är sjutton år och Jojje är ett år äldre. Under uppväxten har de inte umgåtts i samma kretsar. Trots sina olikheter finner de varandra direkt när de träffas på bussen till jobbet. Deras gemensamma kärlek till Bruce Springsteen gör att de genast börjar prata. Jojje spelar hockey och hans pappa är bankdirektör. Filip och hans mamma bor ensamma i en villa i utkanten av byn efter att hans pappa dog i en arbetsplatsolycka när Filip var två år. Ekonomiska olikheter och förutsättningar överbryggs genom musiken och intresset för låttexterna. Filips mamma är sjukskriven från sitt arbete som bibliotekarie vilket gör att Filip måste sköta mycket av hushållsarbetet hemma. På verket trånar de efter Nella som är äldre än vad de är. Hon är vacker, känns ouppnåelig och har ständigt vältränade män i sin egen ålder kring sig. Det är en sommar där Bruce Springsteens låtar är soundtrack till livet och där ett rån mot banken förändrar allt.

Anton Berg är en svensk författare, radioproducent och dokumentärjournalist, född 1978 och bosatt i Stockholm. I sitt yrkesliv har han arbetat som journalist och är bland annat en av skaparna bakom den uppmärksammade podcasten Spår. Podcasten bidrog till den utredning som ledde till att Kaj Linna friades efter 13 år i fängelse och Anton har även varit involverad i dokumentärserien Knutby: I blind tro, som visats internationellt.

Anton debuterade som skönlitterär författare 2018 med den politiska spänningsromanen De Aderton som inleder en trilogi om en dold och mäktig organisation i det svenska samhället. Efter debuten följde Trohetseden 2021, den andra delen i samma serie. Sista akten är den avslutande delen i trilogin vilket fullbordar Antons berättelse om journalisten Axel Skölds jakt på sanning och maktspel i skuggorna. Du kan läsa om böckerna Sista akten och Trohetseden här i Bokluckan.

Filip och Jojje är två unga pojkar från Figeholm som möts under sommaren 1995 när de börjar sommarjobba på kärnkraftverket. Trots sina olikheter skapar de snabbt en stark vänskap, inte minst genom deras gemensamma fascination för Bruce Springsteen. Jag tycker om hur Anton Berg gestaltar två sjuttonåriga pojkar, deras samtal om låttexter och hur deras analyssätt av texterna speglar både personligheten och den tid de lever i.

Det som gör Bytet särskilt stark är hur boken fångar 90-talets vardag: kassetter och CD-skivor, arkadhallens flipperspel, kiosken, de fasta telefonerna och det nyuppkomna internet. Dessa detaljer fungerar inte bara som tidsmarkörer utan skapar också en atmosfär där sommaren 1995 känns som ett hål i tiden, ett fönster där ungdomars vänskap, lojalitet och första förälskelser kan få växa ostört innan verklighetens problem kryper på. Genom att justera bibliotekets räkneverk för att visa fler besökare än det egentligen finns visar Filip omtanke om sin mamma och hennes arbete, ett litet men talande sätt att gestalta deras relation.

Sommaren blir också en period där faror och konflikter lurar i bakgrunden. Skillnader i ekonomi, social status och familjesituationer är aldrig långt borta och jag anade en annalkande fara genom hela boken vilket gjorde att jag var på tå hela tiden. Men Anton balanserar dessa spänningar med värme, humor och små vardagsdetaljer, från bänkpressen i Jojjes garage till de första, fumliga flirtarna med Nella, den äldre flickan som hela tiden känns ouppnåelig. Det blir tydligt hur vänskap, kärlek och moral prövas när ungdomar ställs inför vuxenvärldens realiteter.

Jag tycker främst att boken är en fantastisk relationsroman som också är ett tidsdokument över mitten av 90-talet. Bytet visar hur musik, vänskap och vardagens små handlingar kan överbrygga skillnader och skapa gemenskap, samtidigt som den inte blundar för problem som sjukdom, familjekonflikter och sociala hierarkier. Anton lyckas med något ovanligt: han gör både sommaren och ungdomarna tidlösa och samtidigt rotade i sin epok, vilket gör läsningen både nostalgisk och angelägen.

Samtidigt visar boken också hur livets vägar kan föra människor ifrån varandra. Händelser under sommaren, bland annat ett rån och förändringar i deras liv, som Jojjes militärtjänstgöring och Filips studier på universitetet, prövar deras vänskap på olika sätt. Det finns lojalitet, svek och komplexa relationer som gradvis leder dem mot vuxenlivet och berättelsen avslutas 2024 med oväntade konsekvenser och flera dramatiska vändningar och lämnar mig med en känsla av hur förfluten tid kan skaka om både vänskap och lojalitet på oväntade sätt.

Och ljuset lyser i mörkret av Anna Bååth

Och ljuset lyser i mörkret av Anna Bååth är utgiven av Bokförlaget Nona. Boken är den andra delen i serien Laholmsmorden. En kvinna våldtas i den lilla byn Knäred och en månad senare sker ytterligare en våldtäkt. Sanna har motvilligt återvänt till arbetet som polis. Till sin hjälp har hon den ivrige och nyanställde polisen Tim. Utredningen av den första våldtäkten har stått stilla och Sanna känner sig färdig med polisyrket. Sannas son Simon har fått praktik på Laholms Tidning och vill skriva om händelserna i Knäred. Sanna och Simon har inte pratat på länge, ett trauma i familjen har splittrat dem. Många i byn menar att det måste vara den underlige Elvis Eriksson som ligger bakom överfallen. Han dödade en pojke som barn och bor nu kvar i huset där han en gång levde med sina föräldrar och sin syster. Boken trycker på punkter hos mig som gör ont, jag blir arg och känner vanmakt inför manipulerande och onda människor. Det är spännande, upprörande och jag kippar efter andan emellanåt. Tack för boken, Anna och Bokförlaget Nona!

En kvinna våldtas i den lilla byn Knäred och en månad senare sker ytterligare en våldtäkt. Det andra brottet skedde på en kyrkogård och brottsplatsen ligger inbäddad i snö. Sanna har motvilligt återvänt till arbetet som polis. Till sin hjälp har hon den ivrige och nyanställde polisen Tim. Sanna tycker Tim pratar för mycket och hon har varken ork eller lust att vara mentor åt honom. Utredningen av den första våldtäkten har stått stilla och Sanna känner sig färdig med polisyrket. Hennes chef Alvar nämnde cykelstölder och rattfyllor men hon förväntade sig inte våldtäkter. Sannas son Simon har fått praktik på Laholms Tidning och vill skriva om händelserna i Knäred. Sanna och Simon har inte pratat på länge, ett trauma i familjen har splittrat dem. Simon berättar inte för Sanna att han har återvänt till bygden. Många i byn menar att det måste vara den underlige Elvis Eriksson som ligger bakom överfallen. Det pratas mycket om honom bakom hans rygg. Han dödade en pojke som barn och bor nu kvar i huset där han en gång levde med sina föräldrar och sin syster.

Anna Bååth är polis och bosatt i Malmö. Hon har lång erfarenhet av polisiärt utredningsarbete och har bland annat arbetat med barnutredningar inom Brott i nära relation, med grova våldsbrott och på Ekobrottsmyndigheten. Det märks tydligt i hennes författarskap, där realism och detaljrikedom i polisarbete spelar en framträdande roll. Anna har examen från Författarskolan vid Lunds universitet och är även utbildad skrivpedagog.

Annas debutroman I tysta vatten är första delen i serien Laholmsmorden och den utspelar sig i hennes barndomsstad Laholm där mörka brott och mänsklig svärta står i fokus. Du kan läsa om den första boken i serien här i Bokluckan. Och ljuset lyser i mörkret är andra delen i samma serie.

Och ljuset lyser i mörkret fortsätter att berätta om Sanna och hennes barn Simon och Robin. Jag tycker om Sanna som karaktär, hon är trasig och märkt av livet och hon söker efter en mening att fortsätta kämpa. Hennes trötthet och avståndstagande från polisyrket speglar den själsdödande maktlöshet, hopplöshet och ilska som följer av att bevittna människors ondskefulla handlingar dagligen. Splittringen i hennes familj är ytterligare en börda och jag lider med henne i hennes försök att bryta en ond cirkel och hitta en väg framåt.

Boken skildrar på ett tydligt sätt hur människor utnyttjar sin makt, manipulerar andra och sätter sig över andras osäkerhet. Det är ren och skär ondska som glimtar förbi och det blir extra obehagligt eftersom det finns en igenkänning i det som sker. I boken får vi se exempel på detta i hur män utövar makt över kvinnor och barn men även hur jämnåriga pojkar kan upprätthålla osunda hierarkier. Något som skrämmer extra är när makt kombineras med religiösa förtecken, där syndernas förlåtelse används för att förminska eller rättfärdiga handlingar. Frågor väcks om ondskans natur, finns det människor som är onda redan som barn, eller formas de av omgivningen?

En annan stark aspekt är hur grupptryck, rykten och skvaller i en liten by kan förstöra ett helt liv. Att isoleras, bli misstrodd och utsatt för social utstötning måste vara något av det värsta som kan drabba en människa. Anna visar skickligt hur vardagliga relationer kan vändas till psykisk terror och hur nära ondskan kan ligga, inte i avlägsna monster, utan i människor runt omkring oss.

Språket i boken är både levande och engagerande och Annas erfarenhet som polis skiner igenom i detaljrikedomen kring utredningar och polisarbete. Hon lyckas balansera spänning och psykologisk skildring så att läsaren får följa både händelserna och karaktärernas inre världar på ett trovärdigt sätt.

Boken trycker på punkter hos mig som gör ont, jag blir arg och känner vanmakt inför manipulerande och onda människor. Det är spännande, upprörande och jag kippar efter andan emellanåt. Jag hoppas verkligen att jag får följa Sanna och hennes barn i fler böcker, slutet på Och ljuset lyser i mörkret lämnar mig nyfiken och ivrig på fortsättningen.

Flygfällan av Patrick Ekwall

Flygfällan av Patrick Ekwall är utgiven av Bokfabriken. Boken är den tredje fristående delen om före detta idrottshjälten Frankie Larsson. Piloten Chuck Lindbergh ska flyga ett plan till Trollhättan men planet hamnar på Anderstorps racingbana. Det är första steget i hans plan att försvinna. Anneli Anckargren är programledare på TV4 och får ett erbjudande om ett undercoveruppdrag för Kalla Fakta, hon ska infiltrera en välgörenhetsorganisation. Frankie Larsson är nyopererad efter flera knivhugg. Polis-Anna och hennes kollega kommer till sjukhuset för att få information. Chuck, Anneli och Frankie hamnar i situationer som de inte räknat med och deras vägar korsas. Det är högt tempo i filmiska scener där flykt och sex är en del av en omoralisk härva där prostitutionens fruktansvärda verklighet vävs in. En spännande och underhållande läsning. Tack för boken, Patrick och Bokfabriken!

Piloten Chuck Lindbergh ska flyga ett plan till Trollhättan men planet hamnar på Anderstorps racingbana. Det är första steget i hans plan att försvinna. En äldre man ser planet och tror först att det håller på att krascha. Chuck har noggrant planerat varje steg i det omfattande händelseförloppet. Anneli Anckargren är programledare på TV4 och får ett erbjudande om ett undercoveruppdrag för Kalla Fakta, hon ska infiltrera en välgörenhetsorganisation. Hon känner egentligen inte att det är något för henne men misslyckandet som programledare i Let’s Dance gör att hon ser det som en bra väg tillbaka in i rutan. Frankie Larsson är nyopererad efter flera knivhugg. Han vaknar upp på Malmö Universitetssjukhus och börjar så smått minnas vad han varit med om. Polis-Anna och hennes kollega kommer till sjukhuset för att få information. Chuck, Anneli och Frankie hamnar i situationer som de inte räknat med och deras vägar korsas.

Patrick föddes 1965 och bodde en kort tid i Landskrona. När föräldrarna skilde sig flyttade han och hans mamma till Malmö. Patrick växte upp i stadsdelen Vårsången på Lindängen. Patrick började sin journalistkarriär som 16-åring på Kvällsposten. Efter att ha skrivit för ett antal tidningar började han 1993 arbeta på TV4´s lokal-tv. 2023 kom debutboken Kattfisken ut. Uppföljaren hette Skrattfesten och Flygfällan är den tredje fristående delen om före detta idrottshjälten Frankie Larsson. Du kan läsa om Skrattfesten här i Bokluckan.

Flygfällan är en fartfylld och spännande bok som samtidigt ger en skarp bild av en verklighet som sällan skildras så rakt på. Boken tar vid där Skrattfesten slutade och ger mig en mer nyanserad bild av både Frankie Larsson och Anneli Anckargren. Frankie blir mjukare och mer mänsklig och jag får en större förståelse för honom bortom idrottsstjärnerollen. Anneli, som i början tvekar inför undercoveruppdraget för Kalla Fakta, framstår som mer sympatisk och mänsklig, även om hon fortfarande har sidor som är mindre smickrande.

Patrick skapar flera parallella berättelser som skickligt vävs ihop. Chuck Lindbergh, med sin grandiosa självbild och sina problematiska beteenden, står för en mörk men fascinerande kontrast till de andra karaktärerna. Hans plan att helt försvinna och hans förhållande till människor omkring honom belyser hans komplexa karaktär. Den äldre mannen som ser planet nödlanda och allt som följer på det blir också en del av den spända dynamiken, där slump och planering möts.

Det är högt tempo i filmiska scener där flykt och sex är en del av en omoralisk härva där prostitutionens fruktansvärda verklighet vävs in. Patrick visar hur de som köper sex är en självklar del av denna vidriga handel, något som ofta inte uttalas i debatten. Genom karaktärer som Somsri och hennes chef Suzanna blir detta både konkret och skrämmande och det är tydligt att handlingen inte bara är underhållning utan också ett sätt att lyfta fram en allvarlig samhällsfråga.

Boken blandar spänning, humor och små vardagliga detaljer, som nostalgiska uttryck och skämt om kända profiler, vilket gör berättelsen lättillgänglig även när de mörka ämnena blir påtagliga. En spännande och underhållande läsning som både engagerar och ger en mer heltäckande bild av karaktärerna och deras värld.

Murarna mellan oss av Johanna Sernelin

Murarna mellan oss av Johanna Sernelin är utgiven av Piratförlaget. Jonas är journalist och arbetar på en lokaltidning och han känner att hans ambitioner har kommit av sig. När han får ett samtal från Carina Falkman, som är livstidsdömd för mordet på sin make, ser han en chans till ett större reportage som kan gynna hans karriär. Brottet begicks tjugo år tidigare och Jonas vill undersöka om han kan hitta nya infallsvinklar. Carinas dotter var nio år när mordet ägde rum och Jonas försöker söka upp henne för att få hennes syn på allt. Boken är en psykologisk thriller som sakta bygger upp handlingen och de känslor som ligger och pyr hos de berörda. Det går under skinnet på mig, det sticker under huden av obehag och samtidigt som allt känns helt självklart är det oväntat. Tack för boken, Johanna och Piratförlaget!

Jonas är journalist och arbetar på en lokaltidning och han känner att hans ambitioner har kommit av sig. Hans yngre nyhetschef Jessica vill att han ska skriva om vårtecken på stan. När han får ett samtal från Carina Falkman, som är livstidsdömd för mordet på sin make, ser han en chans till ett större reportage som kan gynna hans karriär. Carina menar att hon inte fått förklara sig offentligt för det hon dömdes för. Brottet begicks tjugo år tidigare och Jonas vill undersöka om han kan hitta nya infallsvinklar. Fallet var särskilt uppmärksammat eftersom maken var polis. Carinas dotter var nio år när mordet ägde rum och Jonas försöker söka upp henne för att få hennes syn på allt. Det visar sig dock inte vara helt enkelt att hitta dottern.

Johanna är socionom och arbetar inom socialtjänsten. Debutromanen 78 slag i minuten kom 2022. Hon bor, tillsammans med make och två barn, ett par mil utanför Jönköping. Johanna har berättat att hon redan som barn älskade att skriva och illustrera berättelser men det dröjde tills omkring 2015 innan hon började skriva seriöst och lägga tid på att skicka in manus till förlag.

Genom sitt dubbla engagemang, både som socionom och författare, framträder Johannas berättarstil som både vardagsnära och psykologiskt skarp. Hon lyfter fram relationers komplexitet, maktbalanser och de mörkare sidorna av människans psyke på ett sätt som gör att karaktärernas handlingar och känslor känns både trovärdiga och gripande. I Murarna mellan oss märks detta särskilt i hur Jonas, Carina och hennes dotter bär på sina egna sanningar, hemligheter och skuldkänslor och hur dessa långsamt vecklas ut genom berättelsen.

Boken är en psykologisk thriller som sakta bygger upp handlingen och de känslor som ligger och pyr hos de berörda. Den går under skinnet på mig, det sticker under huden av obehag och samtidigt som allt känns helt självklart är det oväntat. Det är fascinerande hur Johanna problematiserar frågor om skuld, ansvar och förlåtelse. Hur påverkas omgivningen av ett brott? Vad är egentligen sanningen, är det vi tror alltid sant? Och går det att förlåta allt, finns det förmildrande omständigheter, och i så fall vilka?

Det psykologiska djupet kombineras med en realistisk och vardagsnära berättarstil vilket gör att boken inte bara engagerar i själva handlingen utan också väcker tankar kring moral, relationer och mänskliga konflikter. Sammanfattningsvis visar Johanna med Murarna mellan oss tydligt hur hennes författarskap, rotat i socialt arbete, lyckas förena psykologisk thriller med reflekterande och mänskligt komplexa teman och lämnar mig med både obehag och eftertanke.

Mörkerfolk av Malin Hedin

Mörkerfolk av Malin Hedin är utgiven av Norstedts. Christelles dotter Nova blir omhändertagen av socialen. Christelle vill inte bli som sin egen mamma som bara lämnade henne. Hon bestämmer sig för att försöka ta tag i sitt liv. När hon återvänder till sin moster Eva-Marie, där hon växte upp, får hon veta att en gård i närheten söker någon som kan hjälpa till. Bröderna Nils och Douglas bor på den smutsiga strutsfarmen och Christelle får börja med att städa i Nils barack, där han bor. Det finns många historier om gården genom tiderna men Christelle försöker hålla ut för att visa socialen att hon har ett jobb. Att läsa boken var som att omsvepas av ett mörker som blev mer och mer hotfullt när det förflutna, hemligheter och mänskliga tragedier uppdagades. Jag tyckte verkligen om den här boken. Den lämnade så många viktiga och tänkvärda tankar efter sig. Tack för boken, Malin och Norstedts!

Christelles dotter Nova blir omhändertagen av socialen. En dag hämtades hon från förskolan utan förvarning och Christelle fick beskedet först efteråt. Christelle vill inte bli som sin egen mamma som bara lämnade henne. Tomrummet efter moderns frånvaro har alltid funnits kvar hos Christelle. Hon bestämmer sig för att försöka ta tag i sitt liv och bryter upp från Novas pappa. När hon återvänder till sin moster Eva-Marie, där hon växte upp, får hon veta att en gård i närheten söker någon som kan hjälpa till. Att återvända till huset och rummet där hon bodde som barn väcker motstridiga känslor, hon hade ju lovat sig själv att klara sig på egen hand. Bröderna Nils och Douglas bor på den smutsiga strutsfarmen och Christelle får börja med att städa i Nils barack, där han bor. Trots att motivationen sviktar håller hon fast vid tanken på att visa socialen att hon kämpar för Nova. Det finns många historier om gården genom tiderna men Christelle försöker hålla ut för att visa socialen att hon har ett jobb.

Malin är uppvuxen i Smedjebacken i Dalarna. Sedan 2014 bor hon i Västerås och är utbildad gymnasielärare i svenska, filosofi och svenska som andraspråk. Hon debuterade 2002 med ungdomsromanen Fjäril utan vingar och gav 2015 ut romanen Inte gå under, som skildrar läraryrkets dilemman och konflikten mellan ideal och verklighet. År 2023 kom hennes första psykologiska spänningsroman, Dimdans, som tar sin utgångspunkt i ett försvinnande i en liten by i Dalarna. En personlig erfarenhet som påverkat hennes författarskap är förlusten av en barndomsvän i cancer, något som inspirerade delar av Dimdans. Du kan läsa om Dimdans här i Bokluckan. År 2024 tilldelades hon Västerås stads kulturstipendium i litteratur för sitt driv, sin klarsynthet och förmåga att röra sig mellan olika genrer.

Att läsa Mörkerfolk var som att omsvepas av ett mörker som blev mer och mer hotfullt när det förflutna, hemligheter och mänskliga tragedier uppdagades. Allt är inte alltid som det verkar. Mörker kan komma från så många olika håll, från miljön man växer upp i, från händelser som blir avgörande för ens liv och från de hemligheter som bryter ner människor över tid. Just detta skildras tydligt i boken, där flera tragiska öden vävs samman.

Christelles arv och hennes uppväxt följer henne in i vuxenlivet, där hon hamnar i en destruktiv miljö. Även om tiden hos mostern Eva-Marie präglades av kärlek och närvarande vuxna fanns alltid skuggan av en frånvarande biologisk mamma. Den dubbla jämförelsen finns där hela tiden, mellan mosterns kärleksfulla omsorg och moderns svek men också mellan hennes egen historia och den smärtsamma verkligheten att dottern nu är i socialens vård.

Jag dröjer också vid bröderna Nils och Douglas på strutsfarmen. Deras liv är så präglade av sorg och utsatthet att jag nästan vill gråta. Samtidigt ursäktar det inte deras handlingar och där uppstår en obehaglig dubbelhet. Även deras mors liv bär på ett mörker som får konsekvenser för sönerna. Det är inte svårt att förstå att gården, bröderna och deras tankar genomsyras av just mörker. Här väcks frågor som sträcker sig bortom det enskilda dramat; varför grep aldrig socialen in? Varför gjorde inte samhället mer, annat än att stöta bort familjen från gemenskapen?

Jag tyckte verkligen om den här boken. Den lämnade så många viktiga och tänkvärda tankar efter sig. Mörkret som finns i karaktärerna påminner också om det som finns hos människor i verkligheten, ofta dolt men ständigt närvarande. Mörkerfolk är en stark psykologisk spänningsroman och jag ser verkligen fram emot att läsa mer av Malin Hedin.

Den Gud glömde av Ramona Ivener

Den Gud glömde av Ramona Ivener är utgiven av Bokförlaget Nona. Det är den tredje delen i Spegelsviten. Elisa Jern är polis och chef för HRP, Högriskprojektet. Den 13 december blir hon väckt mitt i natten. En ung kvinna har blivit bortförd från Mälarhöjden. Det finns detaljer i bortförandet som pekar mot den finske seriemördaren och sektledaren Augustinus Aki Meurman. Elisa har precis befriat sin tvillingsyster Lara som suttit i fångenskap hos honom. Polisen sätter in alla resurser men spåren är få och de ligger hela tiden ett steg efter. Jag tycker otroligt mycket om den här serien. Den är både spännande och smart skriven. Ramona lyckas dessutom gestalta rädslan hos sina karaktärer så att även jag som läsare rycks med och känner den. Tack för boken, Ramona och Bokförlaget Nona!

Elisa Jern är polis och chef för HRP, Högriskprojektet. Hon bor på Gotland och har en relation med Morris som är både mentalist och läkare. Tillsammans med sin exmake Atlas, som är åklagare, har hon dottern Billie. Den 13 december blir Elisa väckt mitt i natten. En ung kvinna har blivit bortförd från Mälarhöjden. Det finns detaljer i bortförandet som pekar mot den finske seriemördaren och sektledaren Augustinus Aki Meurman. I kvinnans säng hittades ett augustinerkors, ett sådant som sekten använder, och ett brev undertecknat med AAM, initialerna för sektledaren själv. Elisa har precis befriat sin tvillingsyster Lara som suttit i fångenskap hos honom. Lara har gått i sin mammas fotspår och spelar musik, medan Elisa har följt sin pappas och farfars spår och blivit polis. Polisen sätter in alla resurser men spåren är få och de ligger hela tiden ett steg efter.

Ramona är född 1978 och hon växte upp på Gotland. Hon har en bakgrund som forskare och universitetslektor, är filosofie doktor i historia, dramatiker och skönlitterär författare.

Den Gud glömde är den tredje delen i spänningsserien Spegelsviten. Du kan också läsa om Svart syster, den andra delen, och Män i mörker, den första delen, här i Bokluckan.

Ramona har även skrivit serien om kriminalkommissarie David Ritter. Böckerna heter Nattväkten, Frostänglar, Blodspoeten, Eldsoffer och Glaskvinnan. Jag har läst Ramonas böcker sedan Nattväkten kom ut och hon är numera en av mina favoritförfattare. Du kan läsa om alla böckerna i serien här i Bokluckan. Jag vet att det blir spännande läsning när jag plockar upp en bok av Ramona!

Jag tycker otroligt mycket om den här serien. Den är både spännande och smart skriven. Ramona lyckas dessutom gestalta rädslan hos sina karaktärer så att även jag som läsare rycks med och känner den.

Det som imponerar mest är hur skickligt Ramona bygger upp handlingen. Kapitlen är lagom långa och meningarnas rytm används för att skapa spänning, ibland korta, andlösa stycken där pulsen rusar, ibland längre där jag får chans att hämta andan. Det gör att boken är lättläst på det bästa av sätt, jag sträckläste den.

Att föra samman Spegelsviten och huvudkaraktären i serien om David Ritter fungerar överraskande väl. Elisa Jern och David Ritter har många likheter men samtidigt kompletterar de varandra. Det skapar en extra dimension i berättelsen och gör världen ännu mer levande.

Jag tycker också mycket om hur relationerna vävs in i intrigen. De ger inte bara fördjupning åt karaktärerna utan blir också viktiga för själva utredningen. Samtidigt finns alltid rädslan närvarande, som läsare känner jag den i varje scen och jag förstår verkligen vad karaktärerna går igenom.

Det här är en serie som bara blir bättre och bättre. Med Den Gud glömde bevisar Ramona återigen vilken skicklig författare hon är. Kombinationen av spänning, psykologiskt djup och relationernas betydelse gör att jag inte kan sluta läsa. Och när sista sidan är utläst längtar jag redan efter nästa del.

Kannibalen av Alexandra-Therese Keining

Kannibalen av Alexandra-Therese Keining är utgiven av Norstedts. Carl Bengtsson dömdes på 1970-talet för att ha mördat sin flickvän på ett ovanligt brutalt sätt. Fyrtio år senare är han fortfarande tvångsisolerad på avdelning 57 på S:t Clemens psykiatriska klinik i Höör. När han får godkänt att slussas ut i samhället finns det personer som starkt motsätter sig det. Nittonårige Bruno har länge levt på fel sida av lagen och när han ska göra samhällstjänst blir det som vårdare åt den gamle mannen Carl Bengtsson. Kriminalinspektör Miriam Alba skickas till en plats där ett dödsfall inträffat, ett fall som visar sig ha kopplingar till S:t Clemens. Hon bestämmer sig för att titta närmare på vad som egentligen har hänt. Det är en isande spänningsroman, inspirerad av verkliga händelser, om utanförskap, om att få en andra chans och om alla verkligen förtjänar det. Tack för boken, Alexandra-Therese och Norstedts!

Carl Bengtsson dömdes på 1970-talet för att ha mördat sin flickvän på ett ovanligt brutalt sätt. Fyrtio år senare är han fortfarande tvångsisolerad på avdelning 57 på S:t Clemens psykiatriska klinik i Höör. Det är där de mest våldsamma patienterna sitter. Zaida Holm har arbetat där i fyrtio år, trivs med sitt jobb och litar på sin erfarenhet, hon vet när en bältesläggning krävs för att lugna en patient. När Carl Bengtsson får godkänt att slussas ut i samhället finns det personer som starkt motsätter sig det. Nittonårige Bruno har länge levt på fel sida av lagen och när han ska göra samhällstjänst blir det som vårdare åt den gamle mannen Carl Bengtsson. Det är en sista möjlighet för honom att slippa frihetsberövande och visa att han kan ta ansvar. Kriminalinspektör Miriam Alba skickas till en plats där ett dödsfall inträffat, ett fall som visar sig ha kopplingar till S:t Clemens. Hon bestämmer sig för att titta närmare på vad som egentligen har hänt. Trots att hennes chef inte håller med, väljer hon att gå sin egen väg.

Alexandra-Therese Keining är född 1976 och uppväxt i Malmö. Hon är verksam som regissör och manusförfattare och har gjort flera långfilmer, bland annat Pojkarna och The Average Color of the Universe, samt SVT-serien Lea. Hennes filmer har visats internationellt och belönats med flera priser. Kannibalen är hennes debut som romanförfattare.

Berättelsen är fiktiv men delar av den har sin grund i verkliga händelser. Inspirationen kommer bland annat från ett verkligt fall från 1970-talet där en man dömdes för ett brutalt mord och senare hölls tvångsisolerad på en psykiatrisk klinik i södra Sverige.

Kannibalen är en isande spänningsroman, inspirerad av verkliga händelser, om utanförskap, om att få en andra chans och om alla verkligen förtjänar det.

Kannibalen är en riktigt obehaglig bok och just det vardagliga, det bekanta, gör obehaget ännu starkare. Att mycket utspelar sig i Malmö, i närheten av Kungsgatans allé av lindar och längs Ålakusten där jag tillbringat mycket tid, gör att berättelsen bränner sig fast. Den känns nästan för nära ibland. Att den dessutom är inspirerad av ett verkligt brott ger tyngd.

Alexandra-Therese skildrar miljöerna och den psykologiska laddningen kring skuld, vård och frigivning på ett sätt som känns både nära och trovärdigt. Hon lyckas väva ihop det dokumentära med det skönlitterära så att läsaren tvingas stanna kvar i de svåra frågorna.

En kvarhängande tanke efter läsningen är frågan om andra chanser. Är det möjligt att ge någon en ny chans efter att ett liv tagits? Och vem bestämmer egentligen vem som förtjänar det? Det finns inga enkla svar och kanske är det just det som gör romanen så drabbande. Den rör sig i gråzonerna, där juridik, moral och rädsla krockar.

Jag tycker om hur Alexandra-Therese lyfter fram unga människor i samhällets utkanter. Hur deras trauman, uppväxt och frånvaro av trygga vuxna gör dem sårbara för våldsbejakande krafter. Utsatthet är inget ovanligt i genren men i den här boken blir den särskilt tydlig och gripande. Överlevare i utanförskapet, inte alltid oskyldiga men ändå formade av något större än dem själva.

Kriminalinspektör Miriam Alba är en karaktär jag fastnar för. Hon är envis och skarp men bär också på en tydlig fysisk påfrestning. Trots det jobbar hon vidare, ifrågasätter beslut och går sin egen väg, även när det kostar. Hon är inte perfekt men hon vill göra rätt.

Kannibalen väcker tankar som håller i sig. Den påminner oss om att det inte alltid finns rätt eller fel, bara svåra val och att det ibland krävs mod att se de där gråskalorna, även när de skaver. Det är en roman som inte ger enkla svar men som vågar ställa de svåra frågorna.

Mjölkharen av Tina Norin

Mjölkharen av Tina Norin är utgiven av Piratförlaget. Boken är Tinas debutroman. Vendela och Johan är tvillingar och barnbarn till den berömda konstnären Astrid Sterner. När tvillingarnas mamma Kerstin flyttar till ett äldreboende börjar de städa ur sitt barndomshem Villa Cordelia. Då hittar de en dagbok, brev och dokument som kastar ett nytt sken över deras släkthistoria. En utställning om Astrid och hennes konst ska snart invigas men Johan intresserar sig mest för tavlan Mjölkharen som stals från Göteborgs konstmuseum 1978. Handlingen pendlar mellan nutid, 1970-talet och början av 1900-talet, i Göteborg men framförallt i Paris konstnärskvarter. Åh, vad jag älskade den här boken! Språket, karaktärerna, miljöerna och släkthistorien gjorde att jag inte kunde sluta läsa men jag ville inte läsa ut boken och lämna den bubbla jag kände att jag befann mig i. Tack för boken, Tina och Piratförlaget!

Vendela och Johan är tvillingar och barnbarn till den berömda konstnären Astrid Sterner. Vendela är nyligen skild och måste nu navigera ett nytt liv med eget boende och ansvar för sin ekonomi. Johan drömmer om att skriva men har fastnat i lärarjobbet och en vardag som inte riktigt lämnar plats för kreativiteten. När tvillingarnas mamma Kerstin flyttar till ett äldreboende börjar de städa ur sitt barndomshem Villa Cordelia. Då hittar de en dagbok, brev och dokument som kastar ett nytt sken över deras släkthistoria. Vendela bor i huset efter skilsmässan eftersom hon inte har något annat boende och ju mer tiden går desto mindre vill hon sälja. Johan, däremot, vill sälja för att få pengar, vilket skapar en spänning mellan dem. En utställning om Astrid och hennes konst ska snart invigas men Johan intresserar sig mest för tavlan Mjölkharen som stals från Göteborgs konstmuseum 1978. Nu har han äntligen hittat det ämne som kan få honom att börja skriva på riktigt. Handlingen pendlar mellan nutid, 1970-talet och början av 1900-talet, i Göteborg men framförallt i Paris konstnärskvarter.

Tina är kommunikatör och arbetar som pressekreterare. Hon bor i Sävedalen utanför Göteborg och när hon inte skriver tycker hon om att segla längs Västkusten eller vandra i skogen. Under pandemin fick hon tid att förverkliga en gammal idé, en roman inspirerad av konst, familjehemligheter och en konstkupp hon bevittnade som barn. Resultatet blev Mjölkharen, hennes debutroman.

Åh, vad jag älskade den här boken! Språket, karaktärerna, miljöerna och släkthistorien gjorde att jag inte kunde sluta läsa men jag ville heller inte läsa ut boken och lämna den bubbla jag kände att jag befann mig i. Jag försöker själv förstå varför den grep tag i mig så starkt. Det är något med hur språket flyter, enkelt men aldrig platt, tvärtom målande och stämningsfullt. Jag känner mig hemma i berättelsen, samtidigt som den utmanar mig.

Karaktärerna känns levande. Tvillingarna Vendela och Johan har vuxit upp i skuggan av en mamma som drack för mycket och nu står de mitt i sina egna livskriser. Men deras mamma, Kerstin, bar också på en egen skugga, hon växte upp i skuggan av sin mamma Astrids starka konstnärskap. Det gör att två generationer har formats av Astrids närvaro och frånvaro på olika sätt. Det är en berättelse om hur mönster går i arv, om tystnad, krav och ouppfyllda förväntningar som lever vidare genom familjen, även när ingen längre talar om dem. Vendela, nyligen skild efter ett liv som lyxhustru, tvingas börja om, ta ansvar, hitta ett jobb, hantera vardagsekonomi. Det skildras med både värme och realism. Johan, med sina författardrömmar som stannat vid tanken, är skör men får nytt liv i jakten på den stulna tavlan. Deras relation är inte problemfri, men fylld av omsorg och ett outtalat band.

Jag fäste mig också vid Viola, Astrids vän, så begåvad, men fast i kroppens och samhällets begränsningar. De reste till Paris tillsammans och levde där sida vid sida i konstnärskvarteren, delade drömmar och vardag. Det gör deras relation ännu starkare och mer sårbar. Hennes försiktighet, längtan och kamp berör mig. Och det är just detta jag tycker så mycket om, hur Tina låter oss följa människors sårbarhet, drivkrafter och drömmar i olika tider. Hon påminner oss om att det som formar oss, skam, hemligheter, längtan, svek, är tidlöst. Homosexualitet i början av 1900-talet, särskilt i konstnärskretsar, rymde både frihet och fördömande. Att älska ”fel” person kunde förstöra liv, samtidigt som det i konsten fick blomma i det dolda.

Mjölkharen visar att vissa saker aldrig riktigt förändras. Vi kämpar fortfarande med att vara oss själva, att förstå våra rötter, att bära både det vi själva har gjort och det vi ärvt. Det är kanske just det som gör att jag inte vill lämna boken, den känns både historisk och djupt mänsklig.

Mjölkharen är en roman som stannar kvar. Den grep tag i mig genom språket, karaktärerna och de många lager av berättelse som flätas samman. Jag älskade att få vistas i förra sekelskiftets Paris, mitt bland ruffliga ateljéer, cigarettrök, blyertsskissade drömmar och färgstänkta relationer. Ja, jag vet att det är en romantisering men jag kan inte hjälpa att jag älskar att befinna mig just där. Det är något med konstens frihet och livets skörhet som gör den tiden så lockande.

Tina lyckas skriva fram både en stark känsla av plats och en berättelse som rör sig mellan generationer där det förflutna kastar långa skuggor in i nuet. Det är sorgligt, vackert, gripande och alldeles omöjligt att lägga ifrån sig.

Öppet schakt av Titti Persson

Öppet schakt av Titti Persson är utgiven av HarperCollins Nordic. Milla bor i Stockholm med sin dotter Agnes och arbetar som frilansande kulturarbetare. Under sommaren är det svårt att få uppdrag som redaktör, översättare eller lektör. När hon får ett meddelande från Mattias Cederbladh i Boda, Svärdsjö, med en förfrågan om att vara spökskrivare blir hon överlycklig. Hon kommer själv från Boda och minns Mattias som en av de populära killarna från skoltiden. Hans dotter dog för två år sedan, ett dödsfall som avskrevs som en olycka men Mattias är övertygad om att hon blev mördad. Det här är en thriller som bygger upp en krypande spänning och väcker både obehag och eftertanke på bästa sätt med en skickligt berättad historia där viktiga och högaktuella ämnen vävs in så att det känns både äkta och angeläget. Tack för boken, Titti och HarperCollins Nordic!

Milla bor i Stockholm med sin dotter Agnes och arbetar som frilansande kulturarbetare. Hon har delad vårdnad om Agnes men sämre ekonomiska förutsättningar, vilket ofta väcker dåligt samvete hos henne. Under sommaren är det svårt att få uppdrag som redaktör, översättare eller lektör och hon ser därför en sommar framför sig som inte kommer bli särskilt rolig för Agnes. När Milla får ett meddelande från Mattias Cederbladh i Boda, Svärdsjö, med en förfrågan om att vara spökskrivare blir hon överlycklig. Mattias dotter dog för två år sedan, ett dödsfall som avskrevs som en olycka men Mattias är övertygad om att hon blev mördad. Om Milla tar jobbet får hon och Agnes i alla fall komma bort ett tag. Milla kommer själv från Boda och minns Mattias som en av de populära killarna från skoltiden. Hon hade inga vänner och kände sig osynlig för många medan vissa till och med var direkt elaka mot henne.

Titti är uppvuxen i Svärdsjö i Dalarna men bor sedan länge i Skärholmen i Stockholm. Hon har skrivit ett tjugotal böcker för barn, ungdomar och vuxna, ofta under pseudonymen Siri Spont. Titti debuterade redan år 2000 med romanen Sju sköna snubbar och har sedan dess kombinerat sitt författarskap med arbete som förlagsredaktör. Djuren, barndomens Dalarna och livet i Skärholmen inspirerar ofta hennes texter.

Det här är en thriller som bygger upp en krypande spänning och väcker både obehag och eftertanke på bästa sätt med en skickligt berättad historia där viktiga och högaktuella ämnen vävs in så att det känns både äkta och angeläget.

Jag kan relatera till känslan av att falla tillbaka i gamla mönster när jag möter personer som känt mig sedan jag var liten. När man växer upp formas man ofta av andras bild av en, man har en viss roll som är svår att förändra. Men när man flyttar och lever ett annat liv någon annanstans får man nya perspektiv, man utvecklas och växer som människa. Det gör att en återkomst, som för Milla när hon kommer tillbaka till sin barndomsby, kan bli komplicerad. Gamla mönster väcks lätt till liv och de som känt en sedan man var liten tenderar att hålla fast vid en gammal bild, även om man själv har förändrats. Det kan vara både tryggt och smärtsamt att upptäcka att man förändrats, men inte nödvändigtvis i andras ögon. Det är just därför det blir så intressant att följa Milla när hon återvänder till Boda. Titti fångar den känslan på ett sätt som känns både äkta och obehagligt bekant.

Jag tycker också att Titti är skicklig på att skildra unga människors vardag och de ofta osynliga krafter som påverkar dem. Att försöka hitta sig själv i ett brus av förväntningar, grupptryck och egna och andras föreställningar är svårt nog. När man dessutom möter personer som är skrupelfria blir det ännu farligare. Hon visar hur lätt det är att fatta fel beslut, hamna i fel sällskap, missförstås och hur konsekvenserna ibland kan bli större än man först anar.

Titti visar hur ärr från barndomen kan följa med långt in i vuxenlivet och hur svårt det kan vara att skilja på den man en gång var och den man har blivit.