Florariket av Lina Storm är utgiven av Ekström & Garay. I ett nybyggt bostadsområde med idylliskt klingande gatunamn som Smultronstigen och Lingonvägen möter vi familjer som på ytan lever ett ordnat liv. Läsaren får möta tre familjer i kvarteret Florariket, alla med en önskan om att börja om, lämna något bakom sig eller upprätthålla bilden av det perfekta livet. Under den putsade fasaden bubblar mörker, hemligheter och trauman upp till ytan. Det är en berättelse med många lager, både i karaktärer och händelser. Tack för boken Lina och Ekström & Garay!
I ett nybyggt bostadsområde med idylliskt klingande gatunamn som Smultronstigen och Lingonvägen möter vi familjer som på ytan lever ett ordnat liv. Läsaren får möta tre familjer i kvarteret Florariket, alla med en önskan om att börja om, lämna något bakom sig eller upprätthålla bilden av det perfekta livet. Ellen och Laura bor tillsammans med sina syskonbarn Vanja och Viktor, tvillingar som förlorade sina föräldrar i en tragisk brand. Till Florariket flyttar också paret Pierre och Caroline som försöker få en nystart i sitt förhållande samt paret Louise och Rikard som lever ett liv styrt av fasad och sociala medier. Under den putsade fasaden bubblar mörker, hemligheter och trauman upp till ytan. En rad obehagliga händelser skakar området och allt knyts efterhand ihop i en historia som blandar trauma, manipulation och utsatthet. I centrum står barnen, relationer, hemligheter och det som sakta men säkert visar sig vara farligt.
Lina Storm är beteendevetare och bibliotekarie, uppvuxen i Älmhult och numera bosatt i Skurup. Florariket är hennes debutroman, en berättelse som vuxit fram under lång tid och som bjuder in till tolkning mellan raderna.
Boken rör sig i gränslandet mellan psykologisk spänning och relationsdrama med teman som familjedynamik, psykisk ohälsa och barndomstrauman. Fokus ligger på människorna bakom vardagsytan och vad som händer när det förflutna inte längre går att hålla tillbaka. Det är en berättelse med många lager, både i karaktärer och händelser.
Jag upplevde att berättelsen stundtals var svår att orientera sig i med skiftande perspektiv och hopp i tidslinjen. Det finns en tydlig ambition att skapa psykologiskt djup och en suggestiv stämning även om det inte alltid nådde fram till mig. Stilgrepp som de kursiva partierna gav berättelsen en egen ton även om jag inte alltid var med i svängarna. Samtidigt är det tydligt att författaren vill utforska gränsen mellan trygghet och fara, mellan det synliga och det vi helst döljer.