
Nattlöparen av Karin Fossum är utgiven av Saga Egmont. Boken är den andra i serien om den okonventionella utredaren Eddie Feber. Polisen kommer till Bringebærfjellet efter att den gamle mannen Lennart avlidit under natten. Hans barnbarn Meidel har bott hos honom eftersom hans pappa sitter i fängelse och hans mamma är på en institution för psykiatrisk vård. Meidel är över 18 år och tänker fortsätta att bo i huset tills hans våldsamme pappa kommer ut ur fängelset om några dagar. En inbrottstjuv som kallas Nattlöparen härjar i den lilla staden. Många frågetecken omger brotten och kriminalinspektör Eddie Feber försöker förstå sifferkombinationen som förövaren lämnar efter sig. Jag tyckte om språket, den smygande känslan av katastrof och hur hela berättelsen är uppbyggd. Tack för boken, Karin och Saga Egmont!
Polisen kommer till Bringebærfjellet efter att den gamle mannen Lennart avlidit under natten. Lennart var sjuttionio år och hans medicinburkar är tomma vilket gör att polisen undrar om han har tagit alla på en gång. Hans barnbarn Meidel har bott hos honom eftersom hans pappa sitter i fängelse och hans mamma är på en institution för psykiatrisk vård. När polisen frågar om de kan ringa någon svarar Meidel att han alltid har varit ensam. Meidel är över 18 år och tänker fortsätta att bo i huset tills hans våldsamme pappa kommer ut ur fängelset om några dagar. Pappans frigivning oroar Meidel eftersom pappan har behandlat honom illa under uppväxten. En inbrottstjuv som kallas Nattlöparen härjar i den lilla staden. Tre personer har överlevt hans attacker men polisen befarar att det inte kommer att fortsätta så. Många frågetecken omger brotten och kriminalinspektör Eddie Feber försöker förstå sifferkombinationen som förövaren lämnar efter sig.
Karin Fossum är en norsk författare, född 1954 i Sandefjord. Hon debuterade som poet 1974 och har senare främst blivit känd för sina kriminalromaner. Fossum är skaparen av kriminalinspektör Konrad Sejer, en av Nordens mest etablerade fiktiva utredare. Hennes böcker har översatts till många språk och belönats med flera litterära priser, däribland Glasnyckeln för bästa nordiska kriminalroman. Utöver kriminalromaner har hon även skrivit poesi och barn- och ungdomslitteratur. Nattlöparen är den andra i serien om den okonventionella utredaren Eddie Feber.
Jag tyckte om språket, den smygande känslan av katastrof och hur hela berättelsen är uppbyggd. Det finns ett lågmält men ihållande obehag i texten som gör att spänningen inte drivs av tempo utan av stämning och relationer. Karin låter hotet växa långsamt vilket gör berättelsen både tät och psykologiskt tryckande.
Det som berörde mig mest i boken är skildringen av hur samhället misslyckas med att se och stötta barn som växer upp i familjer där föräldrarna saknar förmåga att ta ansvar. Meidels liv präglas av frånvaro, våld och otrygghet och det är smärtsamt att läsa om hur ensam han är, trots att han formellt sett är vuxen. Samtidigt gör Karin inga förenklingar. Att ha haft det svårt ursäktar inte handlingar som skadar andra och boken rör sig hela tiden i det spänningsfältet.
Meidels sätt att tolka sin omvärld är djupt obehagligt. Hans svårigheter i sociala situationer gör att han läser in betydelser som inte finns och saknar förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar eller hur de uppfattas av andra. Det skapar en stark känsla av osäkerhet, både för honom själv och för människorna omkring honom.
Ett återkommande tema i boken är mäns våld mot kvinnor och vilka följder det får, inte bara för offren utan för hela omgivningen. I ljuset av den pågående samhällsdebatten om kvinnors utsatthet känns romanen mycket aktuell. Våldet skildras inte som isolerade händelser utan som något som påverkar relationer, trygghet och vardagsliv.
Kriminalinspektör Eddie Feber framstår som en tydligt okonventionell utredare. Hans sätt att arbeta känns både befriande och ibland osäkert. Han tänker utanför givna ramar men det finns också en känsla av att han inte alltid själv har full kontroll över sina tankegångar. Det gör honom till en komplex och intressant karaktär snarare än en traditionell hjälte.
Brotten i Nattlöparen visar hur snabbt ett litet samhälle kan förändras när tryggheten rubbas. Det som tidigare varit självklart blir plötsligt osäkert och invånarna tvingas förhålla sig till en ny verklighet där rädslan smyger sig in i vardagen. Karin lyckas med att visa hur kriminalitet inte bara drabbar enskilda individer utan hela gemenskaper.