Nattexpressen av Karin Erlandsson, illustrerad av Peter Bergting

Nattexpressen är skriven av Karin Erlandsson, illustrerad av Peter Bergting och är utgiven av Bonnier Carlsen Bokförlag och Schildts och Söderströms. Nattexpressen är en berättelse i 24 kapitel, väl genomtänkt med lagom kapitel för högläsning. Boken är en fantasifull resa med detaljer och händelser som har ett allvarligare tema under den snöfyllda, juliga och magiska historien. Dessutom är framsidan helt fantastisk!

Elvaåriga Danja och hennes familj åker för att fira jul hos mormor, som de brukar. Mormor bor i en gammal nedlagd station där tågen för länge sedan slutat gå. Mormor är gammal och börjar bli glömsk. När familjen har sin decemberfest försvinner mormor. Danja upptäcker att det dyker upp ett gammeldags tåg på natten och äventyren börjar avlösa varandra. Det visar sig att när människor inte är sig själva längre försvinner de och kan återses längs Nattexpressens rutt, men bara för de som tror att det är möjligt. Danja hoppas hitta mormor längs Nattexpressens bana. Konduktören säger att han ser till att alla kommer dit de ska.

Kapitlen är lagom långa för högläsning och de vävs samman med stopp i berättandet precis när det är som mest spännande. Det går naturligtvis bra att läsa boken i ett svep om en vill veta hur det går direkt. Det finns många lager i berättandet. Ett lager är den snöfyllda, juliga och magiska historien. Ett annat lager är att läsaren möter saknad, får reflektera över vad tiden gör med oss människor och hur vi ständigt letar efter något. Allt vävs in i händelserna och äventyren. Bilderna går i mörka toner och har något magiskt över sig som gör att de känns lite skrämmande och samtidigt inbjudande och trygga. Jag tyckte mycket om boken, både den juliga sidan och den reflekterande sidan. Jag njöt av de fantasifyllda äventyren och funderade över det där med att inte vara sig själv.

Ja, jag önskar mig böcker….igen!

Julen närmar sig och då dyker som bekant frågan om önskelista upp. Förutom snälla barn, som jag redan har, och ”ähhh, jag behöver inget” så är den ärliga önskan; böcker. De som inte älskar böcker lika mycket som jag ser undrande på mig och påtalar att jag fick böcker på min födelsedag, förra julen och några däremellan, förutom de jag köper själv. Jag förstår inte meningen med det påpekandet, vad har det med något att göra? Böcker jag vill läsa tar aldrig slut, det kommer ständigt nya jag får tips om och det finns gamla klassiker jag vill läsa igen.

Det föreslås då att jag kan låna på bibliotek, vilket är alldeles rätt och det gör jag….ibland. Men det är ju så härligt att få behålla böckerna efter att de är färdiglästa. Bekymret är bara var alla böcker ska ta vägen. Jag lyckas plocka ihop och skänka en del och jag försöker fortfarande hitta kurslitteratur från 80-talet och microkokböcker från 90-talet som jag kan rensa ut för att ge plats åt nya favoriter. Snart kommer yngsta barnet flytta hemifrån, vilket gör att det finns ytterligare plats att sätta bokhyllor på. Jag vet dock inte om det går igenom i familjerådet, som numera bara består av mig och min man, men försöka duger. Min önskelista är oändligt lång men här är några böcker som jag absolut kan tänka mig att få i julklapp:

Jag vill bara avsluta med att påpeka att detta bara är en bråkdel av de böcker jag vill ha. Det går ju trots allt inte att önska hur många böcker som helst!