Kristina Ohlsson – Bokluckan

Isbrytare av Kristina Ohlsson

Isbrytare av Kristina Ohlsson är utgiven av Bokförlaget Forum. Jag lyssnade på ljudboken där Martin Wallström är uppläsare. Boken är den andra delen i Strindberg-serien. Den första delen, Stormvakt, kan du läsa om här på Bokluckan. Mannen med det osannolika namnet August Strindberg har flyttat från Stockholm till Hovenäset på västkusten. En natt brinner två sjöbodar ner och en man hittas död i sitt hem. Det blir en jakt in i det förflutna där flera hemligheter ligger och gror och hotar att blottas. Kriminalinspektör Maria Martinsson får fullt upp, tillsammans med sina kollegor.

Mannen med det osannolika namnet August Strindberg har flyttat från Stockholm till Hovenäset på västkusten. Han har startat en second hand-butik och funnit sig till rätta med boende och vänner. En natt brinner två sjöbodar ner och en man hittas död i sitt hem. Den ena sjöboden är Augusts. Kriminalinspektör Maria Martinsson och hennes kollegor får fullt upp att försöka förstå vad som har hänt. Det blir en jakt in i det förflutna där flera hemligheter ligger och gror och hotar att blottas.

Isbrytare är den andra delen i Strindberg-serien. Den första boken Stormvakt målade upp en idyll på västkusten med många makabra händelser. Isbrytare fortsätter att måla upp en förförisk miljö i vintertid. Förutom de målande beskrivningarna byggs det upp en historia som är spännande och har intressanta karaktärer. När jag läste funderade jag en hel del på att vissa beteenden och öden verkar gå i arv i boken precis som i det verkliga livet och hur det kan bli så. Gemenskapen på Hovenäset gestaltas på ett härligt sätt, dels med den fina sidan där alla känner varandra och dels med den mindre fina sidan där alla vet för mycket om varandra. Förutom en kriminalroman tycker jag boken också är en bok om stark kärlek, förbjuden kärlek och livshemligheter som får konsekvenser under lång tid och för många människor. Jag längtar till nästa bok i Strindberg-serien!

Stormvakt av Kristina Ohlsson

Stormvakt av Kristina Ohlsson är utgiven av Bokförlaget Forum. Boken är den första i en ny spänningsserie om August Strindberg (ja, han heter så!) och Maria Martinsson som huvudkaraktärer. August är en stillsam finansman som flyttar från Stockholm till Bohuslän för att hitta en lugnare vardag. Maria är polisen som är smart och framåt i sin yrkesroll men har ett mörkt privatliv. Det här är en bok som berör många aktuella ämnen och jag läser och läser för att få veta hur det går både med huvudkaraktärerna och i utredningen av en försvunnen kvinna.

August Strindberg flyttar från Stockholm, där han har arbetat som kapitalförvaltare, till Hovenäset på västkusten efter ett annus horribilis. Han söker en lugnare tillvaro men hamnar rakt in i ett dramatiskt försvinnande som engagerar hela bygden och där August blir en ofrivillig centralfigur. Maria Martinsson är polisen som envisas med att cykla istället för att ta bilen och som är smart och framåt i sitt yrkesliv. Hennes privatliv är desto mörkare och mer komplicerat. Augusts och Marias vägar korsas under letandet efter den uppskattade läraren Agnes Eriksson.

Jag har läst det mesta Kristina har skrivit och älskar spänningen hon bygger upp i sina böcker. Stormvakt är inget undantag även om den är annorlunda i många delar. Stormvakt har en feelgood-känsla mellan polisarbetet och pusselbitarna i karaktärernas liv, som jag tycker om. Invävt i handlingen finns flera ständigt aktuella och viktiga ämnen, t.ex. kvinnovåld, förbjudna relationer, ensamhet och att inte vara som andra. Jag läste och läste, och lyssnade lite för att kunna fortsätta när jag lagade mat och städade, för att få veta hur det skulle gå med polisutredningen och för karaktärerna i boken. En spännande, tänkvärd och lite obehaglig bok som jag verkligen rekommenderar. Det ska blir fantastiskt att följa fortsättningen om August Strindberg.

Ja, jag önskar mig böcker….igen!

Julen närmar sig och då dyker som bekant frågan om önskelista upp. Förutom snälla barn, som jag redan har, och ”ähhh, jag behöver inget” så är den ärliga önskan; böcker. De som inte älskar böcker lika mycket som jag ser undrande på mig och påtalar att jag fick böcker på min födelsedag, förra julen och några däremellan, förutom de jag köper själv. Jag förstår inte meningen med det påpekandet, vad har det med något att göra? Böcker jag vill läsa tar aldrig slut, det kommer ständigt nya jag får tips om och det finns gamla klassiker jag vill läsa igen.

Det föreslås då att jag kan låna på bibliotek, vilket är alldeles rätt och det gör jag….ibland. Men det är ju så härligt att få behålla böckerna efter att de är färdiglästa. Bekymret är bara var alla böcker ska ta vägen. Jag lyckas plocka ihop och skänka en del och jag försöker fortfarande hitta kurslitteratur från 80-talet och microkokböcker från 90-talet som jag kan rensa ut för att ge plats åt nya favoriter. Snart kommer yngsta barnet flytta hemifrån, vilket gör att det finns ytterligare plats att sätta bokhyllor på. Jag vet dock inte om det går igenom i familjerådet, som numera bara består av mig och min man, men försöka duger. Min önskelista är oändligt lång men här är några böcker som jag absolut kan tänka mig att få i julklapp:

Jag vill bara avsluta med att påpeka att detta bara är en bråkdel av de böcker jag vill ha. Det går ju trots allt inte att önska hur många böcker som helst!