Stormvakt av Kristina Ohlsson

Stormvakt av Kristina Ohlsson är utgiven av Bokförlaget Forum. Boken är den första i en ny spänningsserie om August Strindberg (ja, han heter så!) och Maria Martinsson som huvudkaraktärer. August är en stillsam finansman som flyttar från Stockholm till Bohuslän för att hitta en lugnare vardag. Maria är polisen som är smart och framåt i sin yrkesroll men har ett mörkt privatliv. Det här är en bok som berör många aktuella ämnen och jag läser och läser för att få veta hur det går både med huvudkaraktärerna och i utredningen av en försvunnen kvinna.

August Strindberg flyttar från Stockholm, där han har arbetat som kapitalförvaltare, till Hovenäset på västkusten efter ett annus horribilis. Han söker en lugnare tillvaro men hamnar rakt in i ett dramatiskt försvinnande som engagerar hela bygden och där August blir en ofrivillig centralfigur. Maria Martinsson är polisen som envisas med att cykla istället för att ta bilen och som är smart och framåt i sitt yrkesliv. Hennes privatliv är desto mörkare och mer komplicerat. Augusts och Marias vägar korsas under letandet efter den uppskattade läraren Agnes Eriksson.

Jag har läst det mesta Kristina har skrivit och älskar spänningen hon bygger upp i sina böcker. Stormvakt är inget undantag även om den är annorlunda i många delar. Stormvakt har en feelgood-känsla mellan polisarbetet och pusselbitarna i karaktärernas liv, som jag tycker om. Invävt i handlingen finns flera ständigt aktuella och viktiga ämnen, t.ex. kvinnovåld, förbjudna relationer, ensamhet och att inte vara som andra. Jag läste och läste, och lyssnade lite för att kunna fortsätta när jag lagade mat och städade, för att få veta hur det skulle gå med polisutredningen och för karaktärerna i boken. En spännande, tänkvärd och lite obehaglig bok som jag verkligen rekommenderar. Det ska blir fantastiskt att följa fortsättningen om August Strindberg.

Ja, jag önskar mig böcker….igen!

Julen närmar sig och då dyker som bekant frågan om önskelista upp. Förutom snälla barn, som jag redan har, och ”ähhh, jag behöver inget” så är den ärliga önskan; böcker. De som inte älskar böcker lika mycket som jag ser undrande på mig och påtalar att jag fick böcker på min födelsedag, förra julen och några däremellan, förutom de jag köper själv. Jag förstår inte meningen med det påpekandet, vad har det med något att göra? Böcker jag vill läsa tar aldrig slut, det kommer ständigt nya jag får tips om och det finns gamla klassiker jag vill läsa igen.

Det föreslås då att jag kan låna på bibliotek, vilket är alldeles rätt och det gör jag….ibland. Men det är ju så härligt att få behålla böckerna efter att de är färdiglästa. Bekymret är bara var alla böcker ska ta vägen. Jag lyckas plocka ihop och skänka en del och jag försöker fortfarande hitta kurslitteratur från 80-talet och microkokböcker från 90-talet som jag kan rensa ut för att ge plats åt nya favoriter. Snart kommer yngsta barnet flytta hemifrån, vilket gör att det finns ytterligare plats att sätta bokhyllor på. Jag vet dock inte om det går igenom i familjerådet, som numera bara består av mig och min man, men försöka duger. Min önskelista är oändligt lång men här är några böcker som jag absolut kan tänka mig att få i julklapp:

Jag vill bara avsluta med att påpeka att detta bara är en bråkdel av de böcker jag vill ha. Det går ju trots allt inte att önska hur många böcker som helst!