En liten lögn av Camilla Sten är utgiven av Norstedts. Boken är den tredje fristående delen om kriminalpsykologen Rebecca Lekman. Minerva Wrede var ökänd vid millennieskiftet då hennes villa blev hem för flera bohemiska konstnärer. Nu tjugo år senare hittas hon död i sitt hem i Djursholm och hennes nioåriga barnbarn Elina finns i huset. Polisen ringer Rebecca Lekman eftersom hon är psykolog och utbildad för att samtala med barn. Rebecca lämnar gärna sitt midsommarfirande hemma hos sina föräldrar eftersom allt ändå är kaos. Den enda som når fram till Elina är Rebecca. Efter att ha vistats i villan inser Rebecca att något inte står rätt till. När hon och polisen Leo nystar i fallet upptäcker de hemligheter och lögner som sträcker sig långt tillbaka. Jag älskar verkligen den här serien. Kombinationen av Rebeccas liv, hennes yrkesskicklighet och en spännande och skrämmande utredning gjorde mig helt uppslukad av boken. Tack för boken, Camilla och Norstedts!
Minerva Wrede var ökänd vid millennieskiftet då hennes villa blev hem för flera bohemiska konstnärer. När hennes man Greger dog gick det ett rykte om att Minerva hade dödat honom. Nu tjugo år senare hittas Minerva död i sitt hem i Djursholm och hennes nioåriga barnbarn Elina finns i huset. Det är trädgårdsmästaren som har larmat polisen. Polisen ringer Rebecca Lekman eftersom hon är psykolog och utbildad för att samtala med barn. Rebecca lämnar gärna sitt midsommarfirande hemma hos sina föräldrar eftersom allt ändå är kaos. Hennes mamma har demens och hennes fru Maria har kommit från USA till Sverige för att de ska försöka lappa ihop sitt äktenskap. Den enda som når fram till Elina är Rebecca. Efter att ha vistats i villan inser Rebecca att något inte står rätt till. Elinas mamma Iris verkar försvunnen och det är oklart hur Minerva dog. När Rebecca och polisen Leo nystar i fallet upptäcker de hemligheter och lögner som sträcker sig långt tillbaka.
Camilla Sten är en svensk författare som debuterade 2016 med den dystopiska romanen En annan gryning. Hon började studera på juristprogrammet men kände inte att det var rätt för henne. Hon kom in på psykologprogrammet i Uppsala vilket passade henne bättre. När hennes författande tog allt mer tid så pausade hon studierna på obestämd tid. Camilla Sten skriver främst spänningsromaner och har även gett ut böcker för unga vuxna. Hennes skräckroman Staden gavs ut 2019 och följdes av Arvtagaren 2020. Hon har också skrivit Järvhögatrilogin för unga vuxna bestående av Bergtagen, Midnattsblot och Eldvakt. Du kan läsa om Midnattsblot här i Bokluckan.
Tillsammans med sin mamma, författaren Viveca Sten, har Camilla skrivit barnboksserien Havsfolket. År 2022 inledde hon serien om kriminalpsykologen Rebecca Lekman med romanen En farlig talang. Därefter kom En giftig sanning 2024 och En liten lögn är den tredje delen i serien. Du kan läsa om de två första delarna i serien här i Bokluckan. Camilla Stens böcker har översatts till flera språk och hennes romaner har getts ut i flera länder.
Jag älskar verkligen serien om Rebecca Lekman. Kombinationen av Rebeccas liv, hennes yrkesskicklighet och en spännande och skrämmande utredning gjorde mig helt uppslukad av boken.
Det som gör att jag tycker så mycket om den är framför allt Rebecca som karaktär men också att hon är psykolog. Camilla Sten använder sina kunskaper inom psykologi på ett sätt som gör att Rebeccas arbete känns trovärdigt. Det märks i hennes samtal med människor, i hennes sätt att läsa av situationer och i hur hon försöker förstå vad som finns bakom det som sägs och görs. Rebecca löser inte bara problem genom att samla fakta utan genom att försöka förstå människor, deras känslor och deras drivkrafter.
Samtidigt är Rebecca långt ifrån en person som har ordning på allt i sitt eget liv. Hennes relation till sin mamma och mammans demens är en del som berörde mig. Camilla Sten beskriver sjukdomen på ett sätt som visar både sorgen och frustrationen i att långsamt förlora någon som fortfarande finns kvar. Jag kunde känna Rebeccas blandning av kärlek, oro och maktlöshet. Jag tycker också att kopplingen till Djursholm blir intressant. Där spelar ytan och ryktet fortfarande stor roll, något som mamman bär med sig trots att hon successivt förlorar kontakten med verkligheten.
Även Rebeccas relation med Maria skildras med många nyanser. De försöker hitta tillbaka till varandra men deras svårigheter ligger inte bara i det som har hänt utan också i att de har svårt att mötas i sina känslor. Rebecca har lättare att kasta sig in i andras problem än att hantera sina egna vilket gör henne både kompetent och sårbar. Jag tycker om att Rebecca får vara både den som har svaren i sitt yrke och den som själv kämpar med sådant hon inte kan lösa.
Själva utredningen innehåller många lager och en sak som jag tycker om är hur berättelsen rör sig mellan nutid och det som hände långt tidigare. Det handlar inte bara om att förstå vad som har hänt utan också om hur människor påverkas av sina val, relationer och omständigheter över tid. Minervas liv blir en berättelse om identitet och om hur svårt det kan vara att veta vem man själv är när man hamnar i sammanhang där andra människors behov och åsikter tar stor plats.
Relationerna i Villa Månfall är komplexa och det är intressant att se hur makt kan förflyttas mellan människor. Karin är en person som styr genom att få andra att tro att de själva bestämmer. Det är en obehaglig form av manipulation eftersom den inte bygger på tydliga hot utan på att långsamt påverka andra människors uppfattning om sig själva och sin omgivning. Även Minervas och Gregers äktenskap visar hur relationer förändras när livets förutsättningar förändras och när människor inte längre riktigt hittar fram till varandra.
Elinas situation är en annan del av boken som gjorde starkt intryck på mig. Camilla Sten gestaltar på ett trovärdigt sätt hur ett barn kan reagera när det utsätts för både långvarig oro och plötsliga traumatiska händelser. Rebeccas sätt att möta Elina visar verkligen värdet av hennes yrkeskunskap. Hon försöker inte pressa fram svar utan skapar trygghet och låter barnet få ta plats på sina egna villkor.
Jag tycker också om hur ritualer och symboler får en betydelse i handlingen. De blir mer än bara detaljer. De visar hur människor försöker skapa kontroll när tillvaron känns osäker. Vi använder alla olika former av ritualer och symboler för att känna trygghet, oavsett om det handlar om traditioner, religion, rutiner eller små personliga handlingar. Det kan ge tröst och struktur men när behovet av kontroll blir för stort kan det istället börja begränsa människan. Den gränsen mellan trygghet och tvång är något som Camilla Sten utforskar på ett intressant sätt. Det finns många oväntade vändningar i boken och jag tycker om att berättelsen hela tiden förändrar min bild av personerna och det som har hänt.
Efter En liten lögn längtar jag redan efter att få återvända till Rebecca och se vad nästa del i serien kommer att bjuda på!
