Midnattsblot av Camilla Sten

Midnattsblot av Camilla Sten är utgiven av Rabén & Sjögren. Det är den andra delen i Järvhögatrilogin och den är skriven för unga vuxna. Jag älskar omslaget där titeln har förhöjda bokstäver både på framsidan och på ryggen. Insidan av pärmarna är i svart papper med textur som får mig att tänka på gamla böcker. Dessutom är bilden på framsidan otroligt vacker. Förutom det fysiska med boken är innehållet otroligt spännande, mystiskt, drabbande och omtumlande. Tack Rabén & Sjögren för boken!

Midnattsblot är fortsättningen på Bergtagen i Järvhögatrilogin. Orten Järvhöga har så smått börjat bli som vanligt efter händelsen då en elev från Järvhöga Läroverk först försvunnit och sedan återfunnits i skogen. Det finns dock något som fortfarande lockar med skogen. Julia har svårt att glömma sina upplevelser i skogen och har svårt att hitta någon att prata med det om. Samtidigt känner hon oro för sin mamma som inte är sig själv. Emil som var med Julia i skogen då Markus, eleven från Järvhöga Läroverk, försvann börjar uppmärksamma ett förändrat beteende hos Markus. Det mystiska i skogen finns kvar och det vill något.

Jag har inte läst Bergtagen men jag kände att det gick bra att läsa Midnattsblot ändå. Jag fick klart för mig vad det var som hade hänt i förra boken. Boken är skriven för unga vuxna men jag tycker den fungerar utmärkt som vuxenbok också. Jag sögs in i handlingen och håret reste sig i nacken i vissa delar och jag blev oväntat känslosam när Julias hemsituation blev till ett mardrömsscenario. Den här boken får in så många bra saker i handlingen; hur det är att ta steget in i vuxenlivet, sexualitet, identitet, tankar kring liv och död, grupptryck och vad verklig vänskap är. Jag skulle kunna fylla på med fler viktiga infallsvinklar och det här är en bok som skulle fungera riktigt bra som gemensam läsning och diskussionsunderlag för unga vuxna, från 15 år och uppåt. Men alla vuxna, låt inte kategoriseringen göra att ni missar en riktigt bra bok! Den är spännande, mystisk, drabbande och omtumlande. Förutom handlingen älskar jag att hålla boken i min hand. Bilden på framsidan är otroligt vacker, titeln på framsidan är i upphöjd skrift precis som på ryggen och sidorna på insidan av pärmarna är i svart papper med struktur som jag inte kan sluta känna på och som får mig att tänka på gamla böcker.

Falsksken av Sara Engström

Falsksken av Sara Engström, ljudbok utgiven av Word Audio Publishing och uppläst av Lo Kauppi. Tack så mycket för recensionsexemplaret WAPI! Boken är en postapokalyptisk folktroroman, dystopi, spänningsroman och en fantasybok, allt på en gång. Detta är lite otrampad läsmark för mig men jag fastnar direkt i den mörka framställningen av en värld jag aldrig önskar möta.

Människornas nordligaste utpost Järsele är ett samhälle där invånarna försöker skapa ett liv efter kriget som lämnat det moderna samhället i spillror. Hierarkin är tydlig men ett gemensamt mål för staden är att hålla rådarna, varelser ur den nordiska folktron, utanför den gräns de byggt upp. Rådarna använder falsksken för att få människorna att tycka om dem fast de inte borde. Järn skyddar mot rådarna och används i gränsen, rågången, för att hålla isär världarna. Enligt sagorna är rådarna ute efter människornas blod.

Genren är lite otrampad läsmark för mig, men jag sugs snabbt in i världen kring Järsele. Jag har läst en hel del om nordisk folktro och tycker verkligen om hur Sara väver in så många väsen i handlingen. Möten med siare, bjäror, bergtagna människor och offer för att blidka de blodtörstande varelserna bildar en värld jag lätt kan drömma mig bort i. Ett tema jag tycker mig ana är att utforska hur långt en människa kan tänka sig gå för den goda sakens skull, hur många offer är rimligt för att rädda ett samhälle. En frågeställning som borde ställas och funderas över även i den värld vi alla lever i. Jag fastnar för den mörka framtidsframställningen och jag hoppas att detta är en värld jag aldrig behöver möta samtidigt som jag fascineras av det postapokalyptiska samhället i handlingen. Med tanke på slutet i boken hoppas jag på en fortsättning!

Hinsides Väktare av Albin Alvtegen och Karin Alvtegen

Hinsides Väktare av Albin Alvtegen och Karin Alvtegen är utgiven av Brombergs Bokförlag. Boken är den sista i trilogin om Hinsides. Jag tycker att böckerna blir mer spännande för varje bok och sista delen gör mig inte besviken. Det här är en fantasybok där allt finns med, portaler, magi, kamp mellan det onda och det goda och mycket, mycket mer. Det är en fantastisk trilogi att läsa för alla som älskar fantasy och för de yngre läsarna är det en bra inkörsport till en hel värld av fantasyböcker.

Hinsidestrilogins avslutande bok Hinsides Väktare tar läsaren med på hisnande äventyr och magiska händelser. Linus och Linnéa, som är tvillingar, bor med sin mamma. Linnéa sitter i rullstol och omgivningen får ingen kontakt med henne. Linus har hittat en port till en annan värld, Hinsides, där Linnéa finns som hjältinnan Lionora. Mörkret har försökt ta över Hinsides genom Vilhelm, en människa från vår värld, som Vredens Urkraft Voiregol, har tagit i besittning. När Vilhelm dör tar Linus över hans minnen. Linus börjar höra röster i sitt huvud, röster som inte vill honom något gott.

Boken plockar upp handlingen direkt där andra boken Hinsides brinner slutar och både gamla och nya karaktärer dyker upp i handlingen. Boken har ett driv som gör att en bara vill fortsätta att läsa. Det känns vemodigt att behöva lämna Linus, Lionora, Hinsides, all mystik och alla fantastiska varelser som finns med. Trilogin har allt en fantasyberättelse ska ha och en härlig värld att drömma sig bort i. Även om det känns sorligt att lämna Hinsidesvärlden känns avslutet som ett bra avslut på en fantastisk serie.