Det sista teaterkollektivet av Ted Stenström

Det sista teaterkollektivet av Ted Stenström är utgiven av Virens Förlag. Alejandro Ramirez hade en tuff uppväxt. Hans pappa lämnade Mexico när han träffade Alejandros mamma och de bosatte sig i Jämtland. Redan som liten hittade Alejandro teatern och han sökte till Ingesunds folkhögskola, skådespelarlinjen, när han blev gammal nog. Där träffade han Lina och de blev ett par. Nu bor Alejandro och Lina i Göteborg, i Linas lägenhet men är inte längre tillsammans. Ett mytomspunnet teatersällskap, Kollektivet, lockar och när Alejandro möter Esperanza hamnar han i en drömlik tillvaro där det är svårt att skilja verklighet från dröm. Jag tyckte om den magiskt drömlika tillvaron som Alejandro befann sig i under ett dygn. Det ställs också flera existentiella frågor inbäddat i hans sökande efter det ideal han strävar efter. Tack för boken Ted och Virens Förlag!

Alejandro Ramirez hade en tuff uppväxt i Östersund. Hans pappa José lämnade Mexico när han träffade Alejandros mamma. De flyttade till Sverige och bosatte sig i Jämtland. Livet som fiskare i Mexico var väldigt annorlunda mot hur livet i Sverige blev. Redan som liten hittade Alejandro teatern och han sökte till Ingesunds folkhögskola, skådespelarlinjen, när han blev gammal nog. Där träffade han Lina och de blev ett par. Nu bor Alejandro och Lina i Göteborg, i Linas lägenhet men är inte längre tillsammans. Alejandro festar mest och han vill hitta ett jobb som skådespelare. Ett mytomspunnet teatersällskap, Kollektivet, lockar och när Alejandro möter Esperanza hamnar han i en drömlik tillvaro där det är svårt att skilja verklighet från dröm.

Teds debutroman Drömmegården kan du läsa om här i Bokluckan. Den baseras på Teds egna erfarenheter som adopterad men boken är inte självbiografisk. Ted är socionom och arbetar inom kriminalvården. På 1990-talet var han intresserad av teater och han har hämtat inspiration till Det sista teaterkollektivet från den tiden.

Jag tyckte om den magiskt drömlika tillvaron som Alejandro befann sig i under ett dygn. Twin Peaks dyker upp i tankarna utan att jag egentligen kan förklara varför, för jag minns inte den serien särskilt bra. Det är något med stämningen där verklighet och dröm blandas. Mina tankar går också till 60-talets flower power-rörelse och ett ideal om kollektivets styrka vilket är en bärande del i handlingen. Det ställs också flera existentiella frågor inbäddat i Alejandros sökande efter det ideal han strävar efter. Hans sökande i livet efter ett högre värde och en mening med tillvaron hör ofta de unga till men med åldern kommer erfarenhet och en trygghet i tillvaron och dessa två världar vävs samman i boken. Det sista teaterkollektivet fick mig helt enkelt att fundera på väldigt många saker, en del vardagliga men också djupa och existentiella frågeställningar.

Drömmegården av Ted Stenström

Drömmegården av Ted Stenström är utgiven av Ekström & Garay. Tack Ted för boken och grattis till en fantastisk debutbok! Inspirationen har hämtats från den egna bakgrunden som adopterad från Korea och som yrkesverksam socionom. Boken berör otroligt mycket på så många plan. Det är i mångt och mycket en relationsroman men det vävs in så mycket mer i handlingen. Hela uppbyggnaden av boken, med korta kapitel, ett språk som fångar och ett driv framåt gjorde att jag sträckläste den.

David arbetar som behandlingsassistent på Drömmegården som är belägen i den norrländska skogen. En dag transporteras Tom från Trelleborg till Drömmegården. Både David och Tom är adopterade från Korea och trots att deras liv varit helt olika, delar de också många erfarenheter och funderingar.

Jag fastnade direkt i boken. Handlingen tar upp så många viktiga existentiella frågor utan att det känns för tungt. Utlandsadoptioner tas upp på ett trovärdigt och inkännande sätt. Handlingen visar på problematiken utan några pekpinnar. Boken behandlar också hur människor i utanförskap ses av omgivningen och hur de far illa i ett system där de som ska skydda inte alltid klarar av sin uppgift. Att brottas med identitetsproblem tar sig olika uttryck för någon som är adopterad och för någon som identifierar sig med sitt arbete, men för den enskilde individen är det likväl ett problem. Det märks att Ted använder sig av egna erfarenheter från både privatlivet och yrkeslivet, det känns genuint, kunnigt och genomtänkt. Det är en fantastiskt välskriven debutroman och jag hoppas att det kommer många fler böcker av Ted Stenström.