thriller – Bokluckan

Enstöringen av Kia Hedman

Enstöringen av Kia Hedman är utgiven av Ordfront förlag. Boken är den första i serien Mörkersjälar. Lina ska tillbringa sommaren med pojkvännen Anders i den isolerade stugan där han bor tillsammans med sin mamma. Hennes dotter Edith ska också komma dit några dagar senare. Det är mörkt i stugan eftersom gardinerna ständigt är fördragna och dörren alltid är låst. Det finns ett rum som de inte använder där ett draperi hänger för och där dörren är tejpad. Det viskas på byn när Lina syns tillsammans med Anders. Ryktena började spridas för trettiofem år sedan när ett barn hittades fastfruset i isen och senare försvann en pojke. Lina känner oro men vet inte vad hon ska tro. Det är en isande psykologisk spänningsroman där det är svårt att veta varifrån hotet kommer. Obehaget var påtagligt och genom hela boken kände jag hur det kröp i mig av ovisshet och spänning. Tack för boken, Kia och Ordfront förlag!

Lina ska tillbringa sommaren med pojkvännen Anders i den isolerade stugan där han bor tillsammans med sin mamma. Nära stugan ligger en sjö med badplats. Linas dotter Edith ska också komma dit några dagar senare. I den trånga stugan får Edith sova på en madrass i samma rum som Anders och Lina. Det är mörkt i stugan eftersom gardinerna ständigt är fördragna och dörren alltid är låst. Det är något Anders mamma Rut är noga med att upprätthålla. Det finns ett rum som de inte använder där ett draperi hänger för och där dörren är tejpad. Inte ens Anders verkar veta vad som finns bakom den. Det viskas på byn när Lina syns tillsammans med Anders. Även Linas mamma hör av sig och uppmanar henne att googla på byn och vad som har hänt där. Ryktena började spridas för trettiofem år sedan när ett barn hittades fastfruset i isen och senare försvann en pojke. Polisen ansåg att det vara en olycka men ryktena menar något annat. Lina känner oro men vet inte vad hon ska tro.

Kia Hedman är uppväxt i Borlänge, utbildad civilekonom och inledde sin karriär i London men bor numera i Knivsta utanför Uppsala. Debutboken Patient 43 kom 2021 och den kan du läsa om här i Bokluckan. Kia har ett stort intresse för psykologi vilket märks i hennes böcker. Enstöringen är den första boken i serien Mörkersjälar.

Hotet ligger hela tiden i luften i Enstöringen. Det är en sådan där bok där känslan av att något inte stämmer finns där från första sidan men utan att jag riktigt kan sätta fingret på vad det är. Jag anar och känner i hela kroppen att något kommer att hända men det går inte att förstå varifrån det kommer eller vad det är som är fel. Den osäkerheten driver berättelsen framåt och skapar en ständig obehagskänsla.

Berättelsen växlar mellan Rut och Lina vilket gör att jag får två olika perspektiv på samma situation. Samtidigt gör det också att jag pendlar i mina känslor för dem båda. Rut är avvisande, kontrollerande och ofta otrevlig medan jag upplever Lina som naiv och väldigt beroende av bekräftelse och närhet. Hennes starka längtan efter en familj gör att hon gång på gång bortser från sådant som egentligen borde väcka större oro. Det skaver och det är också där mycket av obehaget i boken uppstår.

Dottern Edith blir en tydlig kontrast till de vuxna. Hon observerar allt med ett barns blick, mer nyfiken och mindre styrd av oro och förutfattade meningar. Hon kallar Rut för B-farmor, en förkortning av bonusfarmor, vilket blir en liten lättsam detalj i en i övrigt tung och tryckt stämning.

Anders är den karaktär som är svårast att placera. Det faktum att han som vuxen man bor kvar hos sin mamma bidrar till en känsla av obehag redan från start och hans roll i allt som händer känns hela tiden diffus och svårtolkad.

Ryktena från byn och det som hände för trettiofem år sedan hänger tungt över berättelsen. Det är tydligt hur sådana händelser kan leva kvar i en liten ort och hur sanningen med tiden kan bli suddig, förändrad och färgad av hur berättelser förs vidare. Det som hände då framstår som både tragiskt och sorgligt och har lämnat tydliga spår i bygden.

Upplösningen är oväntad och förstärker den obehagliga känslan ytterligare. Det finns många små detaljer genom hela boken som bygger upp en krypande oro, sådana som gör att man nästan fysiskt reagerar när man läser.

Det är en isande psykologisk spänningsroman där det är svårt att veta varifrån hotet kommer. Obehaget var påtagligt och genom hela boken kände jag hur det kröp i mig av ovisshet och spänning. Jag ser fram emot att läsa nästa del i serien!

Nollpunkten av Caroline Grimwalker

Nollpunkten av Caroline Grimwalker är utgiven av Bokförlaget Nona. Boken är den sjätte delen i Trickster-serien. Trickster-nätverket angrips oväntat och Astri Holst återvänder från medvetslöshet och befinner sig i ett kaos. Isa vaknar upp fångad och omtöcknad. Det är svårt att veta vem som är vän och vem som är fiende med tanke på hur allt har utvecklat sig. Det hemliga nätverket med resurser utöver det vanliga är i gungning. En uppgörelse tornar upp sig där styrkedemonstrationerna avlöser varandra. Isa slåss med en våldsam ilska mot alla som står i hennes väg och nu har hon inte bara sig själv att tänka på. Det är action, snabba vändningar och gastkramande spänning i en våldsam uppgörelse som liknar Ragnarök! Men vad kommer då efter…? Tack för boken, Caroline och Bokförlaget Nona!

Trickster-nätverket angrips oväntat och Astri Holst återvänder från medvetslöshet och befinner sig i ett kaos. Hon är i gymmet, långt ner i organisationens hjärta under Marsvinsholm. Isa vaknar upp fångad och omtöcknad. Cellen är liten, hon vet inte var hon är och hon har svårt att minnas vad som hände. Det är svårt att veta vem som är vän och vem som är fiende med tanke på hur allt har utvecklat sig. Både Astri och Isa är fast beslutna att ta reda på vem som står bakom dåden. Det hemliga nätverket Trickster med resurser utöver det vanliga är i gungning. Gruppen är splittrad och vet inte vem de kan lita på. En uppgörelse tornar upp sig där styrkedemonstrationerna avlöser varandra. Isa slåss med en våldsam ilska mot alla som står i hennes väg och nu har hon inte bara sig själv att tänka på.

Caroline Grimwalker har en bakgrund som jurist samt språk- och kulturvetare och arbetar nu som skrivcoach och författare. Tillsammans med sin man Leffe har hon skrivit ett imponerande antal spänningsromaner som fått stor publik, särskilt inom ljudboksformatet. Champagneflickan är Carolines debutbok, en ärlig och osentimental skildring av hennes tid som strippa, en rå berättelse som utmanar fördomar och visar en annan verklighet än den man kanske förväntar sig.

Du kan läsa om den första boken, Rekryteringen, och den femte boken, Blodsbandet, i Trickster-serien här i Bokluckan. Du hittar även inlägg om Vågbrytarna av Caroline samt de fyra första delarna i serien Döden i december: Flocken, Febern, Nattvarden och Bergatrollet, som Caroline har skrivit tillsammans med sin man Leffe, här i Bokluckan.

Nollpunkten är lika spännande som de tidigare böckerna i serien och levererar en intensiv läsupplevelse från början till slut.
Det är action, snabba vändningar och gastkramande spänning i en våldsam uppgörelse som liknar Ragnarök! Men vad kommer då efter…?

Tempot är oavbrutet högt genom hela berättelsen och det finns ett tydligt driv som gjorde att jag hela tiden ville läsa vidare. Det är nästan som att handlingen rullas upp som en film där allt sker i ett högt tempo och där scenerna känns visuellt laddade.

Det som framför allt stannar kvar efter läsningen är kvinnorna i berättelsen. De är starka, komplexa och kompromisslösa men också sårbara i sin kamp. De slåss inte bara för överlevnad utan också för rättvisa, identitet och rätten att definiera sina egna liv. I en värld där makt är flytande och ofta självisk blir deras kamp både personlig och politisk. Maktbegäret och lojaliteten går ständigt i konflikt och när tilliten bryts blir konsekvenserna brutala.

Samtidigt finns här en tydlig spegling av vår egen samtid. Världen i boken är extrem men inte helt avlägsen. Den förstärker snarare drag vi redan känner igen, där starka krafter styr, där lojalitet kan vara avgörande och där svek får stora följder. I det ljuset blir berättelsen mer än action; den blir också en kommentar till hur makt och moral kan fungera när system pressas till sin gräns.

Även i det mörka och våldsamma finns det något som gör att jag bryr mig om de som befinner sig där. Jag kan känna med kvinnorna i Trickster även när deras handlingar går långt över gränsen. Deras ilska blir begriplig i sin kontext och det är just där berättelsen lyckas, den balanserar det extrema med något mänskligt.

Det går också att dra tydliga paralleller till Ragnarök, inte bara i det kaos som uppstår, utan också i tanken på slut och början samtidigt. För vad händer egentligen efter ett sammanbrott av den här storleken? Vad finns kvar när allt har brunnit ner?

Det sägs att detta är den sista delen i serien men det är svårt acceptera det. Här finns fortfarande mer att utforska, fler lager att skala av och fler historier som vill berättas. Och någonstans lämnar den här boken mig med just den känslan, att slutet kanske inte riktigt är ett slut ändå, eller så är det en förhoppning!

Försvinnandet av Ramona Ivener

Försvinnandet av Ramona Ivener är utgiven av Bokfabriken. Boken är den andra delen i serien om kriminalkommissarie Árni Wolf. Majken är sex år och försvinner när hon smiter iväg till sin kompis innan mamman har vaknat. En man i en bil stannar och tar med henne innan han kör iväg. Det är Árni Wolf som tilldelas fallet. Han vet att tiden är knapp. En dansk flicka hittas påkörd samma kväll och när hon säger Majkens namn förstår Árni att de har med något större att göra. Samtidigt smyger tankar om Selma Blanck in i hans huvud, kvinnan som har två olika personligheter och som har dödat flera personer. Den andlösa spänningen och de oväntade vändningarna blandat med Árnis polisarbete gör boken till en rysare och bladvändare på samma gång. Tack för boken, Ramona och Bokfabriken!

Majken är sex år och försvinner när hon smiter iväg till sin kompis innan mamman har vaknat. Hennes kompis Adele har fått marsvin och eftersom Majken också vill ha marsvin bestämmer hon sig för att gå dit. En man i en bil stannar och tar med henne innan han kör iväg. Polisen larmas och det är Árni Wolf som tilldelas fallet. Mamman bor nära Árni så han tar cykeln dit och möter upp sina kollegor. Han vet att tiden är knapp. Det finns ett vittne som har sett bilen och minns vilken färg den har. En dansk flicka hittas påkörd samma kväll och när hon säger Majkens namn förstår Árni att de har med något större att göra. Flickan verkar ha flytt barfota, i en tunn klänning. Samtidigt smyger tankar om Selma Blanck in i hans huvud, kvinnan som har två olika personligheter och som har dödat flera personer. Selma Blanck, alias seriemördaren Dirigenten, som har försvunnit.

Ramona trivs nära havet på Gotland där hon växte upp. Hon har en bakgrund som forskare och universitetslektor, är filosofie doktor i historia, dramatiker och skönlitterär författare. Ramona har skrivit spänningsserien om kriminalkommissarie David Ritter. Böckerna i serien heter Nattväkten, Frostänglar, Blodspoeten, Eldsoffer, Glaskvinnan och Fjädermannen. Du kan läsa om alla böckerna i serien här i Bokluckan.

Ramona har även skrivit spänningsserien Spegelsviten. Böckerna i den serien heter Män i mörker, Svart syster och Den Gud glömde. Du kan läsa om alla tre böckerna i serien här i Bokluckan. Försvinnandet är den andra delen i serien om kriminalkommissarie Árni Wolf. Dirigenten är första delen i serien och du kan läsa om den här i Bokluckan.

Jag har läst Ramonas böcker sedan Nattväkten kom ut och hon är numera en av mina favoritförfattare. Jag följer alla hennes serier och längtar alltid efter att nya delar ska komma ut.

Det som verkligen präglar Försvinnandet är den täta och genomgående känslan av obehag och tempo. Den andlösa spänningen och de oväntade vändningarna blandat med Árnis polisarbete gör boken till en rysare och bladvändare på samma gång.

Det är också just det som gör att boken fungerar så bra för mig som läsare, jag hinner aldrig riktigt stanna upp, utan dras hela tiden vidare i berättelsen. Samtidigt finns det flera lager under själva spänningsytan som gör att den fortsätter skava även efter att boken är slut.

Árni Wolf är en karaktär som väcker många tankar. Hans misofobi, rädsla för smuts och bakterier, och det sätt det påverkar hans vardag blir mer påtagligt när stressen ökar. Jag funderar på hur det måste vara att arbeta i ett yrke där man ständigt befinner sig i miljöer som förstärker rädslan. Det skapar en extra dimension i hans polisarbete. Han känns som en person som hela tiden balanserar på gränsen mellan kontroll och kaos.

Hans intuition, som ibland beskrivs som något nästan övernaturligt, är också intressant att följa. Jag fastnar vid hur jag ska tolka den; är det en form av skärpt instinkt eller något djupare som han själv inte riktigt kan förklara? Det gör honom svår att helt greppa men också mer fascinerande. Han känns som en människa som egentligen inte riktigt passar in i det samhälle han arbetar i men som samtidigt är extremt skicklig i sitt yrke. Han ger mig snarare bilden av en naturmänniska som lever ensligt även om jag inte riktigt kan förklara varför.

Spänningen i boken är konstant närvarande och byggs upp genom både polisens arbete och de många oväntade vändningarna. Det är ett intensivt berättande där tempot sällan släpper och jag uppskattar hur Árni framstår som både målmedveten och envis i sitt sätt att driva utredningen framåt. Samtidigt finns det en frustration i att inte riktigt få hela bilden av honom och det gör mig nyfiken på honom och får mig att vilja lära känna honom bättre.

Relationen, eller kanske snarare kopplingen, mellan Árni och Selma Blanck skapar en underliggande nerv i berättelsen. Det känns som att det finns något större där som bara delvis avslöjas vilket gör att jag inte riktigt kan släppa det.

Det finns också en mörk tyngd i bokens tematik. Den rör vid hur barn påverkas av vuxnas handlingar och hur brist på trygghet kan få konsekvenser som sträcker sig långt fram i livet. Tankarna kring ondska, om den formas eller finns från början, väcks flera gånger under läsningen och det gör berättelsen mer än bara en kriminalhistoria. Den blir också en reflektion över mänskligt beteende och ansvar.

En sak jag vill lyfta är hur det rent fysiska i boken påverkar läsupplevelsen. Textens luftiga upplägg med stor stil och bra radavstånd gör den väldigt lätt att läsa och det bidrar till att jag upplever berättelsen ännu mer intensivt eftersom jag kan läsa snabbt och obrutet.

Försvinnandet är en bok som både engagerar och är svår att släppa, där spänningen driver läsningen framåt men där karaktärerna och de mörka frågorna stannar kvar. Det är också därför jag redan ser fram emot nästa del i serien!

Kall vår av Mariette Lindstein

Kall vår av Mariette Lindstein är utgiven av Bokförlaget Pia & Co. Boken är den första delen i serien Årstiderna, där sektliknande familjeförhållanden utforskas. Hanna åker till Lund för att studera. Det går inte riktigt som hon har tänkt och hon hoppar av. För åtta år sedan dog hennes mamma under tragiska omständigheter vid familjens sommarhus i Småland. Sedan dess minns Hanna inte vad som hände under påskhelgen då allt skedde men hon har en känsla av att familjen döljer något. För att komma till rätta med sitt liv och få klarhet i mammans död åker Hanna till Sjöhult för att försöka minnas. Kall vår är en psykologisk thriller där atmosfären i boken är intensiv och något farligt lurar hela tiden i bakgrunden. Jag tyckte mycket om boken och obehaget som hela tiden låg och kröp under huden på mig gjorde att jag inte ville släppa boken. Tack för boken, Mariette och Pia & Co!

Hanna åker till Lund för att studera. Eftersom hennes pappa äger hyreshus där är boendet redan löst. Det går inte riktigt som hon har tänkt och hon hoppar av. Hon börjar jobba på ett café medan hon funderar på hur hon ska gå vidare i livet. För åtta år sedan dog hennes mamma under tragiska omständigheter vid familjens sommarhus i Småland. Sjöhult var Hannas barndomsparadis där hela familjen samlades. Sedan mammans död minns Hanna inte vad som hände under påskhelgen då allt skedde men hon har en känsla av att familjen döljer något. När en barndomsvän dyker upp i caféet och berättar en annan historia kring påsken kan Hanna inte släppa tanken på att ta reda på sanningen. För att komma till rätta med sitt liv och få klarhet i mammans död åker Hanna till Sjöhult för att försöka minnas.

Mariette Lindstein är en svensk författare född 1958 i Halmstad. Hon har en bakgrund i scientologirörelsen där hon tillbringade över två decennier och fick insikt i hur isolerade grupper fungerar. Efter att ha lämnat rörelsen 2004 valde hon att fokusera helt på sitt skrivande och att föreläsa om sektliknande strukturer. Mariette debuterade som skönlitterär författare 2015 med romanen Sekten på Dimön och har sedan dess gett ut flera psykologiska thrillers med teman om manipulation, lojalitet och isolering. Kall vår är den första delen i serien Årstiderna där sektliknande familjeförhållanden utforskas. Mariette bor utanför Halmstad med sin man och deras hundar och fortsätter skriva böcker som utforskar makt, frihet och mänskliga relationer.

Kall vår är en psykologisk thriller där atmosfären i boken är intensiv och något farligt lurar hela tiden i bakgrunden. Det som slår mig är hur skickligt Mariette bygger spänningen utan att använda blodiga detaljer eller överdrivet våld. Det är i det subtila, i känslan av att allt kan hända när som helst, som det obehagliga kröp sig på mig och gjorde läsupplevelsen så stark. Jag tyckte mycket om boken och obehaget som hela tiden låg och kröp under huden på mig gjorde att jag inte ville släppa boken.

Det som gör boken särskilt fascinerande är hur mycket av spänningen som drivs av karaktärernas mentala tillstånd, känslor och beteenden snarare än fysiska handlingar. Hannas osäkerhet, hennes minnesluckor och tvetydigheten kring vad som är sant gör att jag hela tiden ifrågasätter hennes perspektiv. Plötsliga vändningar ändrar min förståelse av händelserna och förstärker känslan av paranoia, obehag och rädsla, allt utspelar sig i vardagliga miljöer och relationer, vilket gör hotet ännu mer påtagligt. Familjehemligheterna staplas på varandra och jag märker hur karaktärerna manipulerar varandra på subtila men skrämmande sätt.

En aspekt som berör mig särskilt är Hannas mammas bipolära sjukdom och hur den används som förklaring för irrationellt beteende samtidigt som andra i familjen kan dölja sina brister. Som läsare får jag också insikten ur Hannas perspektiv, att växa upp med en förälder med denna sjukdom innebär kärlek, oro och rädsla, och det speglas i hur Hanna som vuxen ständigt konfronteras med tanken på att hon kan ha ärvt sjukdomen.

Boken visar också på hur svårt det är för familjer att förhålla sig till obehagliga händelser och mörka hemligheter. Tystnad kan skydda men den kan också bli destruktiv över tid. Hanna får bära konsekvenserna av det som andra försökte dölja och det väcker både ilska och sorg hos mig, både för hennes skull och hennes mammas.

Det slår mig hur Mariette använder sina erfarenheter av sektliknande strukturer för att gestalta familjens dynamik. Det är både skrämmande och upplysande att se hur makt, lojalitet och rädsla påverkar relationer när sanningarna hålls tillbaka. Jag ser fram emot nästa del i serien Årstiderna och är nyfiken på hur fler lager av familjehemligheter och psykologiskt spel kommer att avslöjas.

Dirigenten av Ramona Ivener

Dirigenten av Ramona Ivener är utgiven av Bokfabriken. Boken är första delen i en ny serie om kriminalkommissarie Árni Wolf. Henry Steen är Sveriges justitieminister. Han är gift med den vackra läkaren Selma Blanck. Selma vaknar upp på ett hotellrum i Gamla stan i Stockholm och hittar en kollega brutalt mördad med ett märke i nacken. Hon ser rubrikerna framför sig och kontaktar sin man. Han tar hjälp för att undanröja hennes närvaro på hotellet. Kriminalkommissarie Árni Wolf tillsammans med kollegan Maja tar sig till hotellet för att se vad som hänt. Det blir början på en snårig jakt på vad som egentligen har hänt. Maktspel, brott och djupa hemligheter gör att spänningen blir fysiskt kännbar. Vid ett tillfälle när jag satt och läste på en restaurang drog jag efter andan och spärrade upp ögonen så hela omgivningen vände sig om och undrade vad som hände. Tack för boken, Ramona och Bokfabriken!

Henry Steen är Sveriges justitieminister. Han är nytillträdd och har precis lagt ett lagförslag om hårdare metoder för att bekämpa brottsligheten. Henry är gift med den vackra läkaren Selma Blanck. Hennes likhet med skådespelerskan Julianne Moore är något som ofta påtalas. Selma vaknar upp på ett hotellrum i Gamla stan i Stockholm och hittar en kollega brutalt mördad med ett märke i nacken. Det är traumaläkaren Ossian Marklund men hon minns inte vad som hänt. Selma ser rubrikerna framför sig och kontaktar sin man. Statssekreterare Glenn Abrahamsson är hemma hos Henry i den stora Vaxholmsvillan när Selma ringer. Henry tar hjälp för att undanröja hennes närvaro på hotellet. Kriminalkommissarie Árni Wolf tillsammans med kollegan Maja tar sig till hotellet för att se vad som hänt. Maja känner igen musiken som spelas på låg volym i rummet, Béla Bartók. Det blir början på en snårig jakt på vad som egentligen har hänt.

Ramona är född 1978 och hon växte upp på Gotland. Hon har en bakgrund som forskare och universitetslektor, är filosofie doktor i historia, dramatiker och skönlitterär författare. Ramona har skrivit spänningsserien om kriminalkommissarie David Ritter. Böckerna i serien heter Nattväkten, Frostänglar, Blodspoeten, Eldsoffer, Glaskvinnan och Fjädermannen. Du kan läsa om alla böckerna i serien här i Bokluckan.

Ramona har även skrivit spänningsserien Spegelsviten. Böckerna i den serien heter Män i mörker, Svart syster och Den Gud glömde. Du kan läsa om alla tre böckerna i serien här i Bokluckan. Dirigenten är första delen i en ny serie om kriminalkommissarie Árni Wolf.

Jag har läst Ramonas böcker sedan Nattväkten kom ut och hon är numera en av mina favoritförfattare. Jag vet att det blir spännande läsning när jag plockar upp en bok av Ramona!

Ramona fascinerar mig alltid med sitt sätt att skriva. Hon skapar karaktärer som är komplexa, intressanta och ibland svåra att förstå men som man ändå inte kan släppa taget om. Árni Wolf är ett tydligt exempel, hans OCD gör vardagen till en kamp och ibland blir hans ritualer nästan absurda men samtidigt visar han en lugn och metodisk sida i sitt polisarbete som är imponerande. Jag blir emellanåt irriterad på hans tvångsbeteenden men jag uppskattar också andra kvaliteter han har. Jag tycker om hur hans relation med Maja är; hon accepterar honom som han är och det känns som att han tycker om att ha henne i närheten, för det mesta i alla fall. Trots alla hinder har de en fin relation och deras samspel känns både varmt och respektfullt.

Selma Blanck är en annan karaktär som lämnar avtryck. Hennes yrkesroll, hemligheter och moraliska dilemman gör henne spännande att följa. Jag tycker om hur Ramona skapar karaktärer med lager, personer som inte är svarta eller vita, utan någonstans däremellan och som påverkas av både makt och personliga relationer. Justitieminister Henry Steen, statssekreterare Glenn Abrahamsson och de andra kring de mäktiga politikerna visar ännu en gång att Ramona behärskar att skildra maktspel och intriger på ett skickligt sätt.

Ramonas sätt att använda språket för att bygga spänning är genomtänkt. Kapitlen är lagom långa, tempot hålls uppe och hon varierar meningarnas längd på ett sätt som gör att känslor och stämningar gör läsningen stark och intensiv. Det är svikna förtroenden, manipulation, knivar i ryggen och uppgörelser och allt detta skapar en atmosfär som gör att jag sitter med hela kroppen närvarande i berättelsen.

Maktspel, brott och djupa hemligheter gör att spänningen blir fysiskt kännbar. Vid ett tillfälle när jag satt och läste på en restaurang drog jag efter andan och spärrade upp ögonen så hela omgivningen vände sig om och undrade vad som hände.

Det är tydligt att Ramona behärskar hantverket. Hennes erfarenhet som forskare, dramatiker och författare syns i hur hon balanserar karaktärer, intrig och skrivstil. Det är noggrant genomtänkt, allt känns levande och med precision. Jag vet att jag kommer följa Árni Wolf-serien med spänning framöver och jag ser fram emot att se hur karaktärerna utvecklas och vilka nya lager Ramona kommer att visa i nästa bok.

Klenvirke av Cilla Ingeborg

Klenvirke av Cilla Ingeborg, också känd som Cecilia Andersson, är utgiven av Gyldendal Astra. Boken är den första delen i serien Smålandsgruppen. En utredningsgrupp sätts samman med fyra specialister för att arbeta med misstänkta skattebrott. Ekobrottsutredaren Margareta Nordin, före detta revisorn Peter Korpe, IT-specialisten Linus Bonde och polisen Noelia Isaksson får uppdraget att åka till Småland för att granska familjeföretaget Smålands Trä och Möbler AB. Hemligheter inom både utredningsgruppen och familjeföretaget blandas med småländsk natur och svårnavigerade relationer. Utredningen tar en ny vändning när ett mord sker. Jag tyckte verkligen om boken. Den skapar spänning genom ekobrott på ett sätt som verkligen sticker ut. Tack för boken, Cilla Ingeborg och Gyldendal Astra!

En utredningsgrupp sätts samman med fyra specialister för att arbeta med misstänkta skattebrott. Statskassan går miste om enorma skattemedel varje år och svenska bolag står för den största delen. Ekobrottsutredaren Margareta Nordin, före detta revisorn Peter Korpe, IT-specialisten Linus Bonde och polisen Noelia Isaksson får uppdraget att åka till Småland för att granska familjeföretaget Smålands Trä och Möbler AB. Gruppen installerar sig på en nybyggd herrgård utanför Västervik. Hemligheter inom både utredningsgruppen och familjeföretaget blandas med småländsk natur och svårnavigerade relationer. Margareta, som kommer från trakten, möter personer från det förflutna som väcker starka känslor. Utredningen tar en ny vändning när ett mord sker. Gruppen behöver ta ställning till vilka de kan lita på.

Cilla Ingeborg, även känd som Cecilia Andersson, är uppvuxen i Lönneberga och har i dag sin vardag förlagd mellan Eksjö och Västervik. Med en bakgrund inom ekonomi och många år som redovisningskonsult har hon en yrkeserfarenhet som tydligt präglar hennes författarskap. I hennes böcker spelar ekobrott en central roll, ofta i kombination med relationer, vardagsnära konflikter och moraliska gråzoner.

Hon debuterade 2021 med I vikens mörker, den första delen i Västerviksserien, där spänning och mänskliga dilemman vävs samman i en svensk småstadsmiljö. Serien avslutas med boken Där viken slutar som du kan läsa om här i Bokluckan. Romanen Skotten på Malmöarna är en fristående berättelse med koppling till Västerviksserien där handlingen flyttas ut i Tjusts skärgård och en tidigare bifigur får större utrymme. Även denna bok finns recenserad här på Bokluckan. Klenvirke är den första delen i serien Smålandsgruppen.

Utöver skrivandet driver Cecilia företaget Sandebo, med fokus på storytelling och marknadsföring. Hon är en av personerna bakom podden Skriverier med Malin och Cilla där skrivprocessen, kreativitet och författarlivets utmaningar står i centrum. Hon är också en av personerna i podden Bokälskarna tillsammans med Malin Wall från Erik Hultgrens Bokhandel i Västervik.

Jag tyckte verkligen om boken. Den skapar spänning genom ekobrott på ett sätt som verkligen sticker ut. En stor del av läsupplevelsen ligger i språket som flyter lätt och har en behaglig rytm. Jag fastnar aldrig i krångliga formuleringar utan kan följa berättelsen utan att det tar emot. Att jag dessutom får ta del av flera karaktärers perspektiv ger olika infallsvinklar på både brotten och de relationer som växer fram vilket fördjupar förståelsen av problematiken.

Även om Cecilia tidigare har skrivit om ekobrott, jag har läst två av hennes böcker, upplever jag att Klenvirke spetsar brotten ytterligare och låter dem ta en mer central plats i spänningsuppbyggnaden. Jag får följa utredningsarbetet på ett sätt som gör brotten begripliga och deras konsekvenser tydliga. Här märks författarens bakgrund inom ekonomi, kunskapen integreras naturligt i berättelsen och bidrar till trovärdigheten.

Karaktärsteckningen är en annan styrka. Det är framför allt Margareta som jag som läsare får följa närmast. Hon framstår som fyrkantig, rastlös och med hög arbetsmoral men också som ensam. Under berättelsens gång får jag successivt lära känna henne bättre och hon växer allt mer. När hon möter en barndomsvän mjuknar hon, blir gladare och mer tillgänglig, vilket jag verkligen unnade henne. Jag tycker också mycket om Noelia, den unga och ambitiösa polisen som vill bevisa sin kompetens och Linus, IT-specialisten som har mycket att bidra med men samtidigt bär en ständig oro för sin bror. Revisorn Korpe förblir däremot mer svårfångad, honom upplever jag mest på ytan som om han inte riktigt släpper in vare sig sina kollegor eller mig som läsare.

Miljöskildringarna, särskilt de småländska skogarna, får också en tydlig funktion i berättelsen. För mig framstår de som något tryggt och inramande, en skyddande fond kring en bygd där träden utgör grunden för både kreativitet och företagsamhet. Naturen blir mer än en kuliss, den speglar både det stabila och det dolda i berättelsen.

Ett tema som genomsyrar hela romanen är hemligheter. De finns där av många skäl; för att bevara anseende, skydda makt och inflytande men också på grund av skam, skuld och förnekelse. Oavsett anledning leder de till liknande konsekvenser, människor mår dåligt och när hemligheterna avslöjas får det ofta långtgående följder. Det är ett tema som tillför berättelsen komplexitet och gör den mer gripande.

Relationerna skildras med stor närvaro. Här finns familjeband med inneboende konflikter, vänskapsrelationer som prövas och kärleksrelationer som är svåra att navigera. Jag uppskattar hur relationerna får ta plats i handlingen eftersom de gör berättelsen mer mångfacetterad och engagerande för mig som läsare. Klenvirke är en spänningsroman som inte nöjer sig med brottet i centrum utan också undersöker människorna runt omkring det.

Jag avslutar läsningen med en känsla av förväntan. Det ska bli mycket spännande att följa Smålandsgruppen vidare och jag ser redan fram emot nästa del i serien.

Glöm mig aldrig av Yrsa Sigurðardóttir

Glöm mig aldrig av Yrsa Sigurðardóttir är utgiven av HarperCollins Nordic. Boken är andra delen i serien Svart is. Fem gamla universitetsvänner återförenas när en gemensam vän ska begravas. Begravningen sker i januari på Hemön där de har hyrt ett hus tillsammans. Återföreningen gör att minnen från en fest i studentkorridoren för sju år sedan kommer upp till ytan. När två kroppar hittas på en strand tillkallas polis och rättsmedicinaren Iðunn. Hon kommer från ön och kämpar med sina egna demoner samtidigt som fallet blir allt mer förbryllande. Boken är spännande på det där obehagligt krypande sättet som gör att det kliar under huden. Den har många lager bortom själva brotten vilket gör berättelsen ännu mer läsvärd. Tack för boken, Yrsa och HarperCollins Nordic!

Fem gamla universitetsvänner återförenas när en gemensam vän ska begravas. De har inte haft kontakt sedan de lämnade universitetet och lever nu helt olika liv. Begravningen sker i januari på Hemön där de har hyrt ett hus tillsammans. Samtidigt pågår en konferens om fiskeindustrins framtid arrangerad av Islands regering. Återföreningen gör att minnen från en fest i studentkorridoren för sju år sedan kommer upp till ytan. De har alla olika minnen och uppfattningar om vad som hände på festen. När två kroppar hittas på en strand tillkallas polis och rättsmedicinaren Iðunn. Eftersom Iðunn är den enda rättsmedicinaren på Island flygs hon in från Reykjavik. Hon kommer från ön och kämpar med sina egna demoner samtidigt som fallet blir allt mer förbryllande.

Yrsa Sigurðardóttir är utbildad civilingenjör och debuterade som författare 1998 med barnböcker, senare också kriminalromaner. Hon bor i Reykjavík med sin familj och kombinerar sitt skrivande med arbete inom ingenjörsyrket. Yrsa är en av Nordens mest hyllade deckarförfattare med böcker som sålts i miljontals exemplar och översatts till mer än 30 språk. Hon har fått flera utmärkelser för sitt författarskap, bland annat The Blood Drop (Islands största deckarpris) och Palle Rosenkrantz‑priset i Danmark för serien om Huldar och Freyja. Glöm mig aldrig är andra delen i serien Svart is, första delen i serien, Jag ser dig, kan du läsa om här i Bokluckan.

Glöm mig aldrig är spännande på det där obehagligt krypande sättet som gör att det kliar under huden. Den har många lager bortom själva brotten vilket gör berättelsen ännu mer läsvärd.

Boken utspelar sig under nio dagar i slutet av januari på den lilla, karga ön Hemön där gamla minnen, gamla hemligheter och gamla relationer bubblar upp till ytan. Yrsa Sigurðardóttir leker med tidslinjen genom att inte presentera dagarna i kronologisk ordning vilket gör att jag som läsare först får början, sen ett mycket senare skede och efter det nystas allt upp från olika perspektiv. Det skapar ett nästan filmiskt berättande där varje karaktärs synvinkel lägger till nya lager av spänning och förståelse.

De fem gamla universitetsvännerna, som alla gått skilda vägar efter examen, återförenas för en begravning. Yttre omständigheter, som ett oväntat meddelande på bilrutan och isoleringen på ön, sätter en oroande stämning och gör att det gamla studentlivet återigen blir levande. Vännerna faller in i sina gamla roller och hur de var då. Minnena från en fest i studentkorridoren för sju år sedan visar hur olika deras uppfattningar är och hur oförlösta känslor och osagda saker har påverkat relationer långt senare.

Iðunn, rättsmedicinaren som flygs in från Reykjavik blir berättelsens nav. Hennes komplexa bakgrund, med en frånvarande pappa, en krävande mamma och en halvsyster som hon har svårt att förstå, gör henne till en ensam men stark karaktär. Hennes inre konflikter, minnen och känslor får ytterligare tyngd mot bakgrund av öns isolering och vinterns oväder, vilket skapar en extra dimension av psykologisk spänning.

Boken handlar inte bara om brott utan lika mycket om vänskap, lögner, familjeband och kärlek, eller avsaknaden av dem. Yrsa Sigurðardóttir lyckas med en balans mellan det obehagligt krypande i kriminalfallet och de mänskliga relationerna som driver handlingen framåt. Den här boken är ett exempel på hur välskriven spänning kan kombineras med djupa karaktärsskildringar och hur gamla hemligheter visar sig sakta och påverkar nutiden mer än man först anar.

Och ljuset lyser i mörkret av Anna Bååth

Och ljuset lyser i mörkret av Anna Bååth är utgiven av Bokförlaget Nona. Boken är den andra delen i serien Laholmsmorden. En kvinna våldtas i den lilla byn Knäred och en månad senare sker ytterligare en våldtäkt. Sanna har motvilligt återvänt till arbetet som polis. Till sin hjälp har hon den ivrige och nyanställde polisen Tim. Utredningen av den första våldtäkten har stått stilla och Sanna känner sig färdig med polisyrket. Sannas son Simon har fått praktik på Laholms Tidning och vill skriva om händelserna i Knäred. Sanna och Simon har inte pratat på länge, ett trauma i familjen har splittrat dem. Många i byn menar att det måste vara den underlige Elvis Eriksson som ligger bakom överfallen. Han dödade en pojke som barn och bor nu kvar i huset där han en gång levde med sina föräldrar och sin syster. Boken trycker på punkter hos mig som gör ont, jag blir arg och känner vanmakt inför manipulerande och onda människor. Det är spännande, upprörande och jag kippar efter andan emellanåt. Tack för boken, Anna och Bokförlaget Nona!

En kvinna våldtas i den lilla byn Knäred och en månad senare sker ytterligare en våldtäkt. Det andra brottet skedde på en kyrkogård och brottsplatsen ligger inbäddad i snö. Sanna har motvilligt återvänt till arbetet som polis. Till sin hjälp har hon den ivrige och nyanställde polisen Tim. Sanna tycker Tim pratar för mycket och hon har varken ork eller lust att vara mentor åt honom. Utredningen av den första våldtäkten har stått stilla och Sanna känner sig färdig med polisyrket. Hennes chef Alvar nämnde cykelstölder och rattfyllor men hon förväntade sig inte våldtäkter. Sannas son Simon har fått praktik på Laholms Tidning och vill skriva om händelserna i Knäred. Sanna och Simon har inte pratat på länge, ett trauma i familjen har splittrat dem. Simon berättar inte för Sanna att han har återvänt till bygden. Många i byn menar att det måste vara den underlige Elvis Eriksson som ligger bakom överfallen. Det pratas mycket om honom bakom hans rygg. Han dödade en pojke som barn och bor nu kvar i huset där han en gång levde med sina föräldrar och sin syster.

Anna Bååth är polis och bosatt i Malmö. Hon har lång erfarenhet av polisiärt utredningsarbete och har bland annat arbetat med barnutredningar inom Brott i nära relation, med grova våldsbrott och på Ekobrottsmyndigheten. Det märks tydligt i hennes författarskap, där realism och detaljrikedom i polisarbete spelar en framträdande roll. Anna har examen från Författarskolan vid Lunds universitet och är även utbildad skrivpedagog.

Annas debutroman I tysta vatten är första delen i serien Laholmsmorden och den utspelar sig i hennes barndomsstad Laholm där mörka brott och mänsklig svärta står i fokus. Du kan läsa om den första boken i serien här i Bokluckan. Och ljuset lyser i mörkret är andra delen i samma serie.

Och ljuset lyser i mörkret fortsätter att berätta om Sanna och hennes barn Simon och Robin. Jag tycker om Sanna som karaktär, hon är trasig och märkt av livet och hon söker efter en mening att fortsätta kämpa. Hennes trötthet och avståndstagande från polisyrket speglar den själsdödande maktlöshet, hopplöshet och ilska som följer av att bevittna människors ondskefulla handlingar dagligen. Splittringen i hennes familj är ytterligare en börda och jag lider med henne i hennes försök att bryta en ond cirkel och hitta en väg framåt.

Boken skildrar på ett tydligt sätt hur människor utnyttjar sin makt, manipulerar andra och sätter sig över andras osäkerhet. Det är ren och skär ondska som glimtar förbi och det blir extra obehagligt eftersom det finns en igenkänning i det som sker. I boken får vi se exempel på detta i hur män utövar makt över kvinnor och barn men även hur jämnåriga pojkar kan upprätthålla osunda hierarkier. Något som skrämmer extra är när makt kombineras med religiösa förtecken, där syndernas förlåtelse används för att förminska eller rättfärdiga handlingar. Frågor väcks om ondskans natur, finns det människor som är onda redan som barn, eller formas de av omgivningen?

En annan stark aspekt är hur grupptryck, rykten och skvaller i en liten by kan förstöra ett helt liv. Att isoleras, bli misstrodd och utsatt för social utstötning måste vara något av det värsta som kan drabba en människa. Anna visar skickligt hur vardagliga relationer kan vändas till psykisk terror och hur nära ondskan kan ligga, inte i avlägsna monster, utan i människor runt omkring oss.

Språket i boken är både levande och engagerande och Annas erfarenhet som polis skiner igenom i detaljrikedomen kring utredningar och polisarbete. Hon lyckas balansera spänning och psykologisk skildring så att läsaren får följa både händelserna och karaktärernas inre världar på ett trovärdigt sätt.

Boken trycker på punkter hos mig som gör ont, jag blir arg och känner vanmakt inför manipulerande och onda människor. Det är spännande, upprörande och jag kippar efter andan emellanåt. Jag hoppas verkligen att jag får följa Sanna och hennes barn i fler böcker, slutet på Och ljuset lyser i mörkret lämnar mig nyfiken och ivrig på fortsättningen.

Fjädermannen av Ramona Ivener

Fjädermannen av Ramona Ivener är utgiven av Bokförlaget Nona. Det är den sjätte delen i spänningsserien om kriminalkommissarie David Ritter. Fritiof Ene är dement och bor på äldreboendet Danvikshem. Han var tidigare en känd dansare och koreograf. När han hittas lemlästad och täckt med fjädrar i kyrkan kallas polisen dit men de har svårt att komma vidare i arbetet. Två månader senare sker ett liknande brott på Kungliga Operan och David Ritter kallas dit. Brotten är brutala och förbryllande och polisen har svårt att förstå dem. Boken är outhärdligt spännande och jag kan inte läsa fort nog för att komma vidare. Ramonas språk driver berättelsen framåt med perfekt rytm och nerv. Det här är så himla bra! Tack för att jag fick förhandsläsa boken, Ramona och Bokförlaget Nona!

Fritiof Ene är dement och bor på äldreboendet Danvikshem. Hans dotter Elly besöker honom på hans födelsedag och när hon får syn på ett fotografi från Bolsjojteatern minns hon att hon som liten varit där. Fritiof var tidigare en känd dansare och koreograf. Ibland dansar han fortfarande ensam på sitt rum. När han hittas lemlästad och täckt med fjädrar i kyrkan kallas polisen dit men de har svårt att komma vidare i arbetet. Utredarna Assar Arnborn och Lisen Torstensson kämpar för att hitta ledtrådar som kan föra dem vidare. Två månader senare sker ett liknande brott på Kungliga Operan och David Ritter kallas dit. Brotten är brutala och förbryllande och polisen har svårt att förstå dem. Polisen oroar sig nu för att det kan röra sig om en seriemördare.

Ramona är född 1978 och hon växte upp på Gotland. Hon har en bakgrund som forskare och universitetslektor, är filosofie doktor i historia, dramatiker och skönlitterär författare.

Fjädermannen är den sjätte delen i spänningsserien om kriminalkommissarie David Ritter. Böckerna i serien heter Nattväkten, Frostänglar, Blodspoeten, Eldsoffer och Glaskvinnan. Jag har läst Ramonas böcker sedan Nattväkten kom ut och hon är numera en av mina favoritförfattare. Du kan läsa om alla böckerna i serien här i Bokluckan.

Ramona har även skrivit spänningsserien Spegelsviten. Böckerna i den serien heter Män i mörker, Svart syster och Den Gud glömde. Du kan läsa om alla tre böckerna i serien här i Bokluckan. Jag vet att det blir spännande läsning när jag plockar upp en bok av Ramona!

Att boken inleds med ett citat ur Stäppvargen av Hermann Hesse känns både genomtänkt och träffsäkert; ”Varje tid, varje kultur, varje moral och tradition har sin egen stil, sin egen sensibilitet och sin egen hårdhet, sin skönhet och sin grymhet…” Citatet ramar in den värld Ramona skildrar, en värld där människans inre motsättningar speglar sin tids skiftande normer och gränser.

Precis som Hesse låter Ramona språket flöda fritt och intensivt, ibland drömlikt, ibland brutalt klart. Det finns samma spänning mellan mänsklighet och vildhet, mellan kontroll och instinkt.

Boken är outhärdligt spännande och jag kan inte läsa fort nog för att komma vidare. Ramonas språk driver berättelsen framåt med perfekt rytm och nerv. De lagom långa kapitlen skapar ett naturligt flöde som gör det svårt att lägga ifrån sig boken man bara måste läsa vidare.

Fjädermannen är en berättelse som borrar sig in i mig och går inte att skaka av sig. Den är både suggestiv och brutal och samtidigt full av ett mänskligt vemod som gör att jag inte bara läser om brotten, det blir påtagligt, nästan som om de pågår runt omkring mig. Ondskan är inte bara fysisk, utan också existentiell, den väcker frågor om vad som döljer sig under ytan, i varje människa.

Det här är en bok som känns länge efter att jag har läst klart. Ramona väver skickligt samman psykologiskt djup, starka bilder och en berättelse som lämnar ett bestående intryck. Jag ser redan fram emot nästa bok i serien och få återvända till David Ritter och hans värld. Det här är så himla bra!

Murarna mellan oss av Johanna Sernelin

Murarna mellan oss av Johanna Sernelin är utgiven av Piratförlaget. Jonas är journalist och arbetar på en lokaltidning och han känner att hans ambitioner har kommit av sig. När han får ett samtal från Carina Falkman, som är livstidsdömd för mordet på sin make, ser han en chans till ett större reportage som kan gynna hans karriär. Brottet begicks tjugo år tidigare och Jonas vill undersöka om han kan hitta nya infallsvinklar. Carinas dotter var nio år när mordet ägde rum och Jonas försöker söka upp henne för att få hennes syn på allt. Boken är en psykologisk thriller som sakta bygger upp handlingen och de känslor som ligger och pyr hos de berörda. Det går under skinnet på mig, det sticker under huden av obehag och samtidigt som allt känns helt självklart är det oväntat. Tack för boken, Johanna och Piratförlaget!

Jonas är journalist och arbetar på en lokaltidning och han känner att hans ambitioner har kommit av sig. Hans yngre nyhetschef Jessica vill att han ska skriva om vårtecken på stan. När han får ett samtal från Carina Falkman, som är livstidsdömd för mordet på sin make, ser han en chans till ett större reportage som kan gynna hans karriär. Carina menar att hon inte fått förklara sig offentligt för det hon dömdes för. Brottet begicks tjugo år tidigare och Jonas vill undersöka om han kan hitta nya infallsvinklar. Fallet var särskilt uppmärksammat eftersom maken var polis. Carinas dotter var nio år när mordet ägde rum och Jonas försöker söka upp henne för att få hennes syn på allt. Det visar sig dock inte vara helt enkelt att hitta dottern.

Johanna är socionom och arbetar inom socialtjänsten. Debutromanen 78 slag i minuten kom 2022. Hon bor, tillsammans med make och två barn, ett par mil utanför Jönköping. Johanna har berättat att hon redan som barn älskade att skriva och illustrera berättelser men det dröjde tills omkring 2015 innan hon började skriva seriöst och lägga tid på att skicka in manus till förlag.

Genom sitt dubbla engagemang, både som socionom och författare, framträder Johannas berättarstil som både vardagsnära och psykologiskt skarp. Hon lyfter fram relationers komplexitet, maktbalanser och de mörkare sidorna av människans psyke på ett sätt som gör att karaktärernas handlingar och känslor känns både trovärdiga och gripande. I Murarna mellan oss märks detta särskilt i hur Jonas, Carina och hennes dotter bär på sina egna sanningar, hemligheter och skuldkänslor och hur dessa långsamt vecklas ut genom berättelsen.

Boken är en psykologisk thriller som sakta bygger upp handlingen och de känslor som ligger och pyr hos de berörda. Den går under skinnet på mig, det sticker under huden av obehag och samtidigt som allt känns helt självklart är det oväntat. Det är fascinerande hur Johanna problematiserar frågor om skuld, ansvar och förlåtelse. Hur påverkas omgivningen av ett brott? Vad är egentligen sanningen, är det vi tror alltid sant? Och går det att förlåta allt, finns det förmildrande omständigheter, och i så fall vilka?

Det psykologiska djupet kombineras med en realistisk och vardagsnära berättarstil vilket gör att boken inte bara engagerar i själva handlingen utan också väcker tankar kring moral, relationer och mänskliga konflikter. Sammanfattningsvis visar Johanna med Murarna mellan oss tydligt hur hennes författarskap, rotat i socialt arbete, lyckas förena psykologisk thriller med reflekterande och mänskligt komplexa teman och lämnar mig med både obehag och eftertanke.