Dagbok från 20-talet: Om våld och språklöshet av Nicolas Lunabba

Dagbok från 20-talet: Om våld och språklöshet av Nicolas Lunabba är utgiven av Natur & Kultur. Nicolas är verksamhetsansvarig på Helamalmö och möter dagligen unga människor som lever i utsatthet på olika sätt. Han skriver en sorts dagbok i form av anteckningar under sommarmånaderna 2022. Boken skildrar det som händer omkring honom och han blickar även tillbaka på sitt eget liv. Det är en bok om våld i Malmö men också ett inlägg i den samhälleliga debatten. Det är konkreta händelser som beskrivs utan omskrivningar, både från sommaren 2022 och när Nicolas minns gamla händelser. Det är en bok som alla borde läsa av olika anledningar!

Nicolas är verksamhetsansvarig på Helamalmö och möter dagligen unga människor som lever i utsatthet på olika sätt. På Helamalmös hemsida kan man läsa att ”Organisationen Helamalmö verkar för social rättvisa och hållbarhet med särskilt fokus på barn och unga i Malmö”. Helamalmö har två mötesplater, på Nydala och Möllevången, där de har flera verksamheter, t.ex. matprogram och en beredskapsgrupp.

Nicolas skriver en sorts dagbok i form av anteckningar under sommarmånaderna 2022. Det är en ovanligt våldsam sommar med mord, misshandlar och hämndaktioner. Boken skildrar det som händer omkring Nicolas under sommaren och han blickar även tillbaka på sitt eget liv. Det är en bok om våld i Malmö men också ett inlägg i den samhälleliga debatten. Det är samma frågor som ställs och diskuteras i media, i partiutfrågningar, hemma och på jobbet. Skillnaden är att Nicolas ser vad det är som händer, varför det händer och han ser också vilka som drabbas och hur de reagerar.

Det är konkreta händelser som beskrivs utan omskrivningar, både från sommaren 2022 och när Nicolas minns gamla händelser. Det skaver i mig när jag läser om saker Nicolas själv har gjort. Precis som de unga i Nicolas omgivning påverkas hela livet av det de tvingas uppleva, har hans offer påverkats hela livet. Mina tankar hänger länge kvar hos de Nicolas utsatt och hur de nu hamnat i hans bok. Det är dock bra att han skriver så utlämnande om det han själv upplevt och det han har gjort. Det är också bra att han är verksam i en organisation där hans kompetens tillvaratas.

Boken är en djupdykning i en våldsam verklighet där alldeles för många unga befinner sig. Jag tycker om att boken har samma titel som Ivar Lo-Johanssons bok från 1982 där fyra resereportage samlades i en bok. Båda böckerna beskriver en tid då Sverige är i kris. Nicolas Dagbok från 20-talet borde läsas av alla av olika anledningar!

Loulou: kändisbarn, deckarpionjär, äventyrare av Tina Westerlund

Loulou: kändisbarn, deckarpionjär, äventyrare av Tina Westerlund är utgiven av Ordalaget Bokförlag. Loulou är det yngsta barnet till den kände operasångaren och operachefen John Forsell. Hon är sladdbarn, bortskämd av båda sina föräldrar, orädd för sin respektingivande far och full av energi som barn. Ju äldre Loulou blir desto mer äventyrlig blir hon. Männen blir handlöst förälskad i henne och kvinnorna lägger skulden på Loulou. Hela familjens liv beskrivs i boken och alla lever de i skuggan av John Forsell och hans storhet. Det är ett ovanligt livsöde som berättas på ett medkännande, medryckande och engagerande sätt. Tack för boken Tina och Ordalaget Bokförlag!

Loulou, eller Louise som hon faktiskt är döpt till, är det yngsta barnet till den kände operasångaren och operachefen John Forsell. Han är legendarisk och upphöjd i Sverige under många år av sitt liv. Loulou är sladdbarnet som blir bortskämd av båda sina föräldrar. Hon är orädd för sin respektingivande far vilket de äldre barnen inte är. Hon är också full av energi redan som barn. Vid fyra års ålder får hon en hand avsliten av en björn på Skansen. Ju äldre Loulou blir desto mer äventyrlig blir hon. Hon lever ett utsvävande liv där det alltid råder kaos och dramatik. Männen blir handlöst förälskad i henne och de är beredda att gå långt för att få hennes uppmärksamhet. Loulou åker i ett litet flygplan på reportageresa till Afrika med en man och hon blir räddad från Beckomberga mentalsjukhus av samme man. Kvinnorna lägger hela skulden på Loulou som förför deras män.

Hela familjen Forsells liv beskrivs i boken. Johns fru och alla barnen lever i skuggan av honom och hans storhet. Det gör att de alla har sitt eget sätt att klara av det och stå ut. Loulous liv är ett ovanligt livsöde som blev händelserikt och kort. Hennes historia berättas på ett medkännande, medryckande och engagerande sätt. Jag fascineras och jag förfasas över Loulous liv och jag känner med alla familjemedlemmar i deras livsöden. Det är en lättläst bok med ett ledsamt levnadsöde där psykisk ohälsa och missbruk blandas med dramatiska romanser och äventyrliga upptåg.

Mitt stora vackra hat: En biografi över Victoria Benedictsson av Elisabeth Åsbrink

Mitt stora vackra hat: En biografi över Victoria Benedictsson av Elisabeth Åsbrink är utgiven av Bokförlaget Polaris. Jag lyssnade på boken där Elisabeth Åsbrink själv läser. Det är en lång lyssning, nästan 23 timmar. Trots det känns boken inte så lång. Författaren och dramatikern Benedictsson var okänd mark för mig och jag blev helt uppslukad av både hennes professionella livsverk och privata liv. Det var en tid då Benedictsson fick kämpa för sina drömmar och där Georg Brandes, August Strindberg, Ellen Key m.fl. fanns i Benedictssons närhet. Kampen för kvinnors rättigheter i en mansdominerad värld finns som en underliggande berättelse genom hela Benedictssons liv. Tack Elisabeth och Bokförlaget Polaris för tipset!

Victoria Benediktsson levde 1850-1888. Hon föddes i byn Domme men levde som gift i skånska Hörby. Hennes ambitioner i livet var att utforska, på den tiden, typiskt manliga domäner som konsten och litteraturen. Hon blev starkt begränsad i lilla Hörby och av att vara kvinna. Försöken att slå sig loss tärde på hennes psyke och trots framgångar dels genom pseudonymen Ernst Ahlgren och dels genom att gå emot gängse normer blev livet hårt och prövande för Benedictsson. Umgänget med dåtidens stora kulturpersonligheter i hela Norden gör hennes liv intressant, tragiskt och väldigt dramatiskt. Georg Brandes, August Strindberg, Axel Lundegård och Ellen Key är bara några av de storheter som Benedictsson omgav sig med.

Jag lyssnade på boken där Elisabeth Åsbrink själv läser. Det är en lång lyssning, nästan 23 timmar. Trots det känns boken inte så lång. Författaren och dramatikern Benedictsson var okänd mark för mig och jag blev helt uppslukad av både hennes professionella livsverk och privata liv. Det var en tid då Benedictsson fick kämpa för sina drömmar i ett mansdominerande samhälle. Hennes konstnärsdrömmar slogs i spillror och hon valde äktenskapet i ett försök att frigöra sig från föräldrarna. Det visade sig att det blev ännu en begränsande tillvaro.

Kampen för kvinnors rättigheter i en mansdominerad värld finns som en underliggande berättelse genom hela Benedictssons liv. Mitten och slutet av 1800-talet bjöd på många stora tänkare men väldigt lite utrymme för kvinnor att göra sig hörda. Förutom Benedictssons spännande liv och tragiska död bjuder boken på en historielektion i kvinnohistoria. Kampen för kvinnliga rättigheter fördes av kvinnorna själv men också av män som gjorde sig till talesmän. Emellanåt känns det då som att kampen var för männens skull, att få ytterligare ett ämne att diskutera.

Ser allas liv ut såhär? av Cajza Gunneklint

Ser allas liv ut såhär? av Cajza Gunneklint är utgiven av Lava Förlag. Det är en självbiografisk berättelse som beskriver ett liv i utsatthet där allt som kan hända händer. Den gemensamma nämnaren för händelserna är att det är Cajza som drabbas på ett eller annat sätt. Alzheimer, droger, sexuella övergrepp, mord, självmord, misshandel, otrohet och cancer är inte ens allt som drabbar henne. I allt detta väljer Cajza att vakna med ett leende på läpparna och ett hopp om att det ska bli bättre. Nej, Cajza, allas liv ser inte ut såhär och det är nog tur, för alla hade inte klarat det! Tack för boken Cajza och Lava Förlag!

Ser allas liv ut såhär? är en självbiografisk berättelse som beskriver ett liv i utsatthet där allt som kan hända händer. Det börjar redan vid födseln med att Cajza föds med urinvägsinfektion. Detta kommer att påverka henne under hela livet. Cajza och hennes storebror blev bortlämnade till farmor och farfar i Norrland långa perioder när de var små, deras mamma ville leva ett annat liv än att vara småbarnsförälder. Sedan fortsätter det att hända saker i Cajzas liv, både sånt som drabbar henne själv och sånt som drabbar folk i hennes närhet. Alzheimer, droger, sexuella övergrepp, mord, självmord, misshandel, otrohet och cancer är inte ens allt som drabbar henne.

Det är en bok som är helt osannolik men likväl är sann. Jag har svårt att greppa att allt detta drabbar en människa och att Cajza väljer att vakna upp med ett leende på läpparna varje morgon och hopp om ett bättre liv. Det måste vara helt unikt. På bokens baksidan står det att det är en bok som inger hopp och inspiration. Inspiration ger boken verkligen, att läsa om hur mycket en människa klarar att gå igenom är häpnadsväckande och fascinerande. Jag hoppas att Cajza verkligen ska få en tillvaro där det inte är kallt, hårt och våldsamt. På frågan Ser allas liv ut såhär? är svaret tveklöst nej. Det är tur att det inte ser ut så för alla för jag är övertygad om att alla inte skulle klara det!

Att bära sig själv av Peter Jöback, Leif Eriksson, Martin Svensson och Henrik Johnsson

Att bära sig själv av Peter Jöback, Leif Eriksson, Martin Svensson och Henrik Johnsson är utgiven av Bookmark Förlag. Det är en utlämnande självbiografi med helt underbara illustrationer av Stina Wirsén. Boken börjar från början med uppväxtåren och tar läsaren igenom upptäckten av musik, familjeliv, familjehemligheter, övergrepp, karriär och kärlek. Det är intressant, inspirerande, sorgligt och glatt på samma gång. Peters liv berör på djupet eftersom han inte utelämnar det jobbiga eller obehagliga men samtidigt tar med glädjen och kärleken. Tack för vinsten Bookmark Förlag!

Boken är en utlämnande självbiografi där Peter berättar om sitt liv, både på scen och utanför. Illustrationerna av Stina Wirsén är underbara och jag fastnade en lång stund i var och en av dem. Boken börjar från början med uppväxtåren där allt var ganska vanligt de första åren. Läsaren får sen följa med när Peter upptäcker musiken och att han är bra på att sjunga. Det leder till barnroller i musikaler och det är här någonstans det börjar hända saker i Peters liv som inget barn ska behöva vara med om. På teatern utsätts Peter för övergrepp och hemma rasar familjens liv samman och familjehemligheterna hopas. I boken berättar Peter om allt detta och hur karriären fortskrider och hur hans liv ständigt är på väg framåt, utan att landa i nuet. Det är ett liv med skuld och skam men också med kärlek och glädje.

Självbiografier kan bli tunga och svårlästa med mycket fakta och omständigheter som är svåra att förstå. Att bära sig själv är inget av det och den levde upp till mina högt ställda förväntningar. Blandningen av text, illustrationer och fotografier gjorde att boken blev lättläst och de härligt tjocka sidorna kändes exklusiva. Peters liv berör på djupet eftersom han inte utelämnar det jobbiga eller obehagliga men samtidigt tar med glädjen och kärleken. Det gör ont i mig när barnet Peter lämnas ensam med sina upplevelser, både de bra och de dåliga. Jag är glad att kärleken till musiken vann över att använda musiken för att få uppmärksamhet. Det är lätt att villa bort sig i en bransch där uppmärksamheten inte alltid är positiv och de vänliga gesterna har en baktanke.

Jag har lyssnat och lyssnar fortfarande en hel del på Peters musik och förutom att rösten är helt fantastisk har han spelat flera helt otroliga musikalroller. När Kristina från Duvemåla spelades i Malmö råkade jag snubbla över en biljett och minns Peters fantastiska insats. I maj såg jag Jesus Christ Superstar i Stockholm där Peter och Ola Salo stod för en fantastisk upplevelse. Jag är så glad att jag vann boken och fick läsa om Peters liv. Den efterlämnade en varm känsla där jag känner att Peter nu är på en bra plats i livet och att det kommer fler musikaliska projekt som jag kan njuta av.

Från Östermalm till Hinseberg av Monica K. Guerra

Från Östermalm till Hinseberg av Monica K. Guerra är utgiven av Idus Förlag. Monica skriver om hur hon hamnade på den ökända anstalten Hinseberg. Hon berättar vad som hände utifrån sina upplevelser och börjar från det att hon fick ett gåvobrev av sin mamma. Hon fortsätter med hur hon blev anklagad, rättegången, domen och tiden som inlåst i häkte och på olika anstalter. Det blir en inblick i hur kriminalvården fungerar, eller rättare sagt inte fungerar, oavsett om man anser att de som sitter där är skyldiga eller oskyldiga. Tack för boken Monica och Idus Förlag!

Monica är mäklare och lever ett gott liv på Östermalm. Hela händelseförloppet börjar med att Monica får ett gåvobrev av sin mamma. Gåvobrevet blir anledningen till att Monica häktas och döms till fyra års fängelse. En stor del av fängelsetiden sitter Monica av på Hinseberg, denna ökända anstalt som är både mytomspunnen och fruktad. Läsaren får följa Monicas upplevelser under de år hon anklagas, döms och då hon får uppleva fängelselivet från insidan.

Boken utgår från Monicas upplevelser av det som hände. Det är i mångt och mycket en berättelse om hur kriminalvården fungerar, eller inte fungerar, och tyvärr bekräftas mycket att det jag tidigare läst, förstått och anat. Det spelar ingen roll om man anser att de som sitter i häktena eller fängelserna är skyldiga eller oskyldiga, det är rättsväsendets sak att avgöra, det handlar om myndighetens människosyn. Det är svårt att förstå hur ansvariga kan tro att en fängelsedom ska leda till att de intagna ska bli mer laglydiga när de avhumaniseras under fängelsetiden.

Fängelse är ett straff där det självklart finns våldsamma och grovt kriminella personer men det måste finnas någon rim och reson i hur det fungerar där. Eftersom vi inte har ett faktiskt livslångt straff i Sverige, betyder det att de intagna kommer ut förr eller senare. Det känns ganska självklart att det ska finns gott om psykologisk hjälp för de intagna, men så verkar det inte vara. Det är många andra saker som jag reagerar på i boken, t.ex. hur krångligt det verkar vara att få ställa en enkel fråga om att få byta till underslafen när medfången flyttats. Det krävs allt oftare hårdare och längre straff inom politiken och i debatter men hur det ser ut på häkten och anstalter pratas det sällan om, det kanske är dags att fördjupa debatten!

Anas: från Damaskus till Malmö av Sabine Neumann och Anas Al Khan

Anas: från Damaskus till Malmö av Sabine Neumann och Anas Al Khan är utgiven av Tallbergs Förlag. Sabine träffar Anas genom en gemensam vän och de börjar prata om hans liv. De bestämde att samtalen, som pågick under två års tid, skulle bli en bok. Anas kommer från Damaskus och i boken får läsaren veta hur livet för Anas var där under uppväxten och en bit in i vuxen ålder. Anas förstod tidigt att han var annorlunda, han var inte som de andra pojkarna och han levde ett annorlunda liv jämfört med dem. När Anas flydde från Syrien hamnade han till slut i Malmö. Boken är intressant och läsvärd av många anledningar. Tack för boken Sabine, Anas och Tallbergs Förlag!

Anas föddes i Damaskus, Syriens huvudstad. Tidigt förstod han att han var annorlunda, han var inte som de andra pojkarna. Han tyckte om att dansa och han trivdes bäst med flickorna. När han blev äldre levde han ett annorlunda liv jämfört med andra pojkar och män. Livet som homosexuell i Syrien hade sina utmaningar. När Anas flydde blev det en farofylld flykt i händerna på smugglare och med hjälp av okända människor. Flykten slutade i Malmö.

Sabine och Anas träffades genom en gemensam vän och de började prata om Anas liv. Efter två års samtal blev Anas: från Damaskus till Malmö resultatet. Sabine och Anas pratar öppet om företeelser och kulturella skillnader och de diskuterar religion och familjeband. Det är en intressant bok av många anledningar. Jag förvånades lite över hur omgivningen tyst accepterade Anas homosexualitet, även om de hade både krav och förslag på hur framtiden skulle se ut. Det visar på kärlek och respekt trots att samhället i övrigt fördömde Anas val i livet.

Jag tycker också att Anas ödmjukhet lyser igenom i hela boken. Han pratar om sina åsikter när det gäller religion men han har också respekt för andras tro. Det är härligt att läsa att Anas till slut uppnår ett av sina mål genom att ha en egen lägenhet. Anas känns som en genuin och komplex person där skörhet blandas med en styrka som få kan uppbåda. Och jag måste säga att han klär fantastiskt i den röda klänningen och jag hoppas att han får dansa precis så som han önskar resten av livet!

Mellan väggarna av Maria Andersson

Mellan väggarna av Maria Andersson är utgiven av Idus Förlag. Maria är journalist och författare och hon bestämde sig för att skriva en bok om våld mot kvinnor. Maria träffade och intervjuade kvinnor som levt med en våldsam partner. Historierna de berättar är fasansfulla och jag blir ledsen, arg, besviken och någonstans också lite hoppfull. De här modiga kvinnorna vägrar vara tysta och då vill jag vara en del av att hjälpa till att sprida deras berättelser som är alltför vanliga. Tack för boken Maria och Idus Förlag!

Maria är journalist och författare och hon bestämde sig för att skriva en bok om våld mot kvinnor. Maria träffade och intervjuade kvinnor som levt med en våldsam partner. Flera av kvinnorna Maria intervjuade lever gömda och de behövde träffas där de inte blev igenkända, långt ifrån där de lever. Andra kvinnor som Maria intervjuade lever fortfarande mitt i sin våldsamma relation. Det finns också kvinnor som lever i det som benämns som eftervåldet, våld de behöver utstå från sin före detta partner trots att relationen är slut. Det är den ena fasansfulla berättelsen efter den andra. Jag har läst en hel del om kvinnor som har varit och är utsatta för våld men jag kunde ändå inte i min vildaste fantasi föreställa mig hur brutalt och förnedrande det kan vara.

Jag blir ledsen, arg och besviken när jag läser om hur dessa kvinnor får kämpa för att överleva. De får kämpa mot samhället som inte gör det som utlovas och de måste dessutom kämpa mot rättssystemet. Att det är möjligt att dessa män kan gå fria ute på våra gator trots dokumenterade skador, vittnen och kvinnans vittnesmål, är skrämmande och ett svek som saknar motstycke.

Trots detta känner jag mig lite hoppfull. Dessa starka, modiga och envisa kvinnor vägrar vara tysta. De berättar sina historier in i minsta sjuka, förfärliga och våldsamma detalj och det minsta jag då kan göra är att försöka hjälpa till att sprida deras ord. De som berättar i boken är en bråkdel av de som drabbas och någonstans måste våld mot kvinnor tas på mycket större allvar på alla nivåer i samhället. Det får inte och kan inte vara värdigt ett land som Sverige att vi låter samhällets skyddsnät exkludera de utsatta kvinnorna. Vi får inte och kan inte heller tillåta ett rättssystem som inte straffar männen som utför dessa avskyvärda handlingar. Läs boken men var beredd på att gråta, vilja slå sönder något och känna illamående!

Bakom uniformen – en polismans berättelser av Tobbe Isaksson

Bakom uniformen – en polismans berättelser av Tobbe Isaksson är utgiven av Idus Förlag. Polisinspektör Tobbe Isaksson arbetar vid Lundapolisen och har arbetat i yttre tjänst i 20 år. Han delar generöst med sig av det omväxlande och utmanande jobbet. Läsaren får ta del av Tobbes hyllningar till utrustning, polishund och vårdpersonal. Jag förfasas över hur farligt och oberäkneligt vissa utryckningar kan vara och jag är tacksam över att människor som Tobbe väljer att arbeta som polis. Tack för boken Tobbe och Idus Förlag!

Redan som liten ville Tobbe bli polis. Nu arbetar han vid Lundapolisen, har varit i yttre tjänst i 20 år och han har skrivit en bok om det. Det gör mig glad att han verkar nöjd med sitt yrkesval och att han skriver ner flera av sina upplevelser. Tobbe delar generöst med sig av sin vardag som är omväxlande och utmanande. Tobbe hyllar sin gamla hjälm och tackar för tiden tillsammans och berättar hur viktig den har varit för honom. Även polishunden Fapp, som gick i pension efter tio år och varit en trogen kollega , får mycket uppskattning i boken. Vårdpersonalens och polisens vägar korsas en hel del i tjänsten och Tobbe betonar vårdpersonalens skicklighet och tuffa uppgift i tragiska händelser. Tobbe är överhuvudtaget generös med sitt beröm till andra yrkesgrupper kring honom.

Det finns en hel del dråpliga berättelser som bland annat innehåller en naken rumpa och en rymningsbenägen hund. Jag förfasas över hur farligt och oberäkneligt vissa utryckningar kan vara och när jag läser om våldsamma personer med psykoser är jag tacksam över att människor som Tobbe väljer att arbeta som polis. Det är en otroligt läsvärd bok som berättar konkret hur vardagen kan se ut för en polis i yttre tjänst. Tobbe väljer att fokusera på det positiva och hur situationer löser sig men en liten del behandlar det våld, spott och spe han har utsatts för. Förhoppningsvis finns det gott om barn som har samma dröm om att bli polis och sedan får möjlighet att utbilda sig och tycka om jobbet lika mycket som Tobbe, när de blir vuxna.

Mönstermamman som försvann av Christin Agnemyr

Mönstermamman som försvann – en bok om att närma sig sin egen sanning av Christin Agnemyr är utgiven av ditt bokförlag. Christin skriver om sitt liv och hur hon har hittat sin väg till sig själv. Hon beskriver glädje och sorg som drabbar henne och hennes familj. Christin söker efter vägen som ger livskunskap och verktyg för att hantera det som händer i livet. Hon delar generöst med sig om hur hon tänker och hanterar livets berg- och dalbana. Läsaren påminns om att Christins väg inte är allas väg, men jag menar att det finns något att lära för alla. Tack för boken Christin och ditt bokförlag!

Christin är Licensierad mental tränare, Certifierad internationell coach, Hypnoscoach, MBIT coach, NLP-practioner, Ledarskapsutbildad, Auktoriserad teckenspråks- och dövblindtolk. Boken är en biografi om delar av Christins liv, hur hon hittar sin väg till sig själv. Det märks att hon har funderat mycket på hur hon ska finna sitt sanna jag och leva livet fullt ut. Läsaren blir påmind om att Christins väg är hennes och att det inte är allas väg. Det tycker jag är bra att bli påmind om, att det inte finns en sanning för alla. Christin beskriver glädje och sorg som drabbar henne och hennes familj. Det är ju just så livet är, en blandning av alla känslor och med- och motgångar som måste hanteras på något sätt.

I livets berg- och dalbana söker Christin vägen som ger livskunskap och verktyg för att hantera det som händer i livet. Läsaren får många konkreta tips och tankar kring olika sätt att hantera livskriser. Jag känner igen mycket i Christins berättelse och menar att det finns något för alla att lära sig i hennes berättelse. Christin delar generöst med sig av hur hon tänkt i många situationer och även hur hon medvetet har arbetat med det hon inte varit nöjd med. Jag tycker det är viktigt att ständigt fundera över hur jag hanterar livet och fundera över hur jag kan fortsätta att utvecklas. Min stora utmaning är att inte irritera mig på min omgivning och låta det ta för mycket energi, något som också tas upp i boken. Christins bok ger mig bekräftelse i många av mina funderingar och får mig också att fundera över nya tankar och infallsvinklar som jag fått när jag läste boken.