Bokluckan – Sida 2

Semesteridyllen av Anna Alemo

Semesteridyllen av Anna Alemo är utgiven av Karat förlag. Det är den tredje och avslutande delen i serien Stänkvik. Lovisa flyttar till Stänkvik i Blekinge efter en offentlig skandal i Stockholm. Hennes familj bodde där när hon var liten och hon ser fram emot att återvända. Hennes mamma fick ärva en stuga av sin väninna Bettan och hon gav den i sin tur till Lovisa. Efter skandalen blev Lovisa av med både jobbet och mannen hon älskade. Hon hoppas att flytten ska bli en nystart och ge henne tid att fundera över vad hon vill göra. I Stockholm arbetade Lovisa som inredningsarkitekt men hon vet inte om hon vill fortsätta med det. Det blir en sommar med färgstarka grannar, osviklig sammanhållning och en rannsakan av de livsval Lovisa har gjort. Jag njöt av atmosfären i Stänkvik som blandades med karismatiska karaktärer, situationer av igenkänning och en feelgoodkänsla som la sig som bomull runt mitt hjärta. Tack för boken, Anna och Karat förlag!

Lovisa flyttar till Stänkvik i Blekinge efter en offentlig skandal i Stockholm. Skandalen prydde många löpsedlar så många kände till den. Hennes familj bodde i Stänkvik när hon var liten och hon ser fram emot att återvända. Lovisa minns ett lugnt och stillsamt samhälle. Hennes mamma fick ärva en stuga av sin väninna Bettan och hon gav den i sin tur till Lovisa. Stugan har strandtomt och en gäststuga. Efter skandalen blev Lovisa av med både jobbet och mannen hon älskade. Hon hoppas att flytten ska bli en nystart och ge henne tid att fundera över vad hon vill göra. Skandalen har gjort Lovisa misstänksam och rädd att öppna sig för människor. I Stockholm arbetade Lovisa som inredningsarkitekt men hon vet inte om hon vill fortsätta med det. Oron för att hon fått ett dåligt rykte i och med skandalen gnager i henne. Det blir en sommar med färgstarka grannar, osviklig sammanhållning och en rannsakan av de livsval Lovisa har gjort.

Anna är bosatt i Lund där hon lever med sin man, barn och hundar. Hon debuterade 2019 med feelgoodromanen Emmas nya liv och har sedan dess etablerat sig som en uppskattad författare inom feelgood och romance, genrer hon använder för att bjuda läsarna på värme, humor och en stunds verklighetsflykt.

Under 2021–2023 nominerades hennes böcker När livet har andra planer och När kaoset flyttar in till utmärkelsen “Årets feelgood”, vilket bekräftar hennes starka ställning inom genren. Utöver feelgood skriver hon även historisk romance och är upphovskvinna till flera serier, bland annat Frida & Mårten, Boklyckan och Westerbergs. Semesteridyllen är den tredje och avslutande delen i serien Stänkvik. Du kan läsa om den andra delen i serien, som heter Skärgårdsdrömmen, här i Bokluckan. Inspirationen hämtar Anna ofta från platser i Skåne och Blekinge.

Det finns något i Stänkvik som gör att jag stannar upp i läsningen, inte för att det är dramatiskt eller överraskande, utan för att miljön får ta plats på ett sätt som känns genomarbetat utan att bli tillrättalagt. Husen, människorna och vardagen hänger ihop och det är just i det vardagliga som mycket av bokens styrka ligger.

Lovisa är en karaktär jag snabbt får en relation till. Hon är tydligt kompetent i sitt yrke men jag fastnar ännu mer för glappet mellan hennes yrkesskicklighet och hur hon ser på sig själv. Det gör henne sårbar utan att hon blir svag och det är där jag tycker att berättelsen hittar sin ton. Hon analyserar sig själv hela tiden, ibland lite för mycket, men det blir också en del av hennes röst snarare än något som stör.

Jag känner igen mig i flera av de små humoristiska situationerna som får ta plats mellan det större skeendet. En sådan sak som det där mörka hårstrået som envist dyker upp i ansiktet känner jag igen och jag skrattade gott. Det är en sådan vardaglig, nästan banal detalj, men just därför blir den rolig. Jag skrattar åt den typen av igenkänning eftersom den inte är upphöjd eller förstärkt, den bara är. Och det är alldeles perfekt avvägt.

Relationerna runt Lovisa bygger vidare på samma vardagsnära grund. Samtalen med modern har både värme och friktion och det märks att de känner varandra väl utan att allt är enkelt mellan dem. I mötet med människor i Stänkvik blir det tydligt att byn inte bara är en fond utan en plats där alla bär på sina egna tolkningar av varandra.

Det som också stannar kvar hos mig är hur Lovisa gång på gång hamnar i situationer där hennes impulser att berätta för mycket om sig själv krockar med hennes oro för hur hon uppfattas. Det finns flera scener där hon pratar lite för mycket, lite för snabbt och jag känner igen den där reflexen mer än jag egentligen vill erkänna. Tystnad och obekväma situationer har den verkan på mig!

Byns gemenskap är samtidigt både inkluderande och styrd av oskrivna regler. Det gör att vissa karaktärer tar större plats i min läsning än andra. Några av dem bär på en tydlig excentricitet men jag upplever inte att de blir karikatyrer. Snarare blir de en del av en större väv där alla har sin funktion, även när de stör eller skaver.

Det finns också något fint i hur djur och miljö får spegla människorna utan att det görs till en tydlig symbolik. Katten Putte blir ett exempel på det, där försiktighet och avstånd långsamt övergår i något mer tillitsfullt, utan att det överdrivs.

Jag uppskattar också hur sociala sammanhang i byn får ta plats på ett sätt som känns igen från verkligheten. Diskussioner, åsikter och små konflikter i det digitala rummet blir nästan lika viktiga som det som händer i det fysiska. Det skapar en sorts nutida vardagsbild som jag tycker fungerar bra i handlingen.

Det är inte enskilda händelser som fastnar hos mig, även om jag både uppskattar och kommer ihåg flera av dem, utan helheten och tonen i boken. Den ligger nära vardagen men ändå med något i tonen som gör att jag vill följa Lovisa vidare.

Jag njöt av atmosfären i Stänkvik som blandades med karismatiska karaktärer, situationer av igenkänning och en feelgoodkänsla som la sig som bomull runt mitt hjärta.

Och jag märker att jag inte är klar med Stänkvik heller. Det finns en slags motvilja i mig mot att det här skulle vara slutet, för jag hade gärna stannat kvar lite till i den här världen. En formell protest skickas härmed in till författaren, även om den möjligen är helt utan juridisk tyngd. Jag trivs helt enkelt väldigt bra i Stänkvik och vill gärna tillbaka dit.

Innan natten tar oss av Camilla Grebe

Innan natten tar oss av Camilla Grebe är utgiven av Albert Bonniers Förlag. Boken är den första delen i serien Sveas döttrar, kriminalromaner som spänner från 1970-talet till vår egen tid. Det är september år 1972. Polisen Bettan Hedin och hennes man Rolf är på väg från Stockholm till Skevsta för att begrava hennes far. Det som var tänkt som ett kort besök förlängs när samhället och Bettan drabbas av en tragedi. Bettan flyttar hem till sin syster Karin, som lever ett bohemiskt liv i deras barndomshem, och börjar arbeta på den lilla polisstationen i samhället. En okänd man hittas död och Bettan och hennes kollegor tvingas gräva djupt i bygdens historia. I det förflutna finns händelser och hemligheter som aldrig tidigare har sett dagens ljus. Jag kastades tillbaka till min barndom tidsmässigt men mötte en mörk och obehaglig tillvaro som skakade om mig. Tack för boken, Camilla och Albert Bonniers Förlag!

Det är september år 1972. Polisen Bettan Hedin och hennes man Rolf är på väg från Stockholm till Skevsta för att begrava hennes far. Hon trivs med livet, med mannen hon älskar och ett jobb som hon brinner för. Det som var tänkt som ett kort besök förlängs när samhället och Bettan drabbas av en tragedi. En fruktansvärd olycka vänder upp och ner på hela tillvaron för många i bygden. Bettan flyttar hem till sin syster Karin, som lever ett bohemiskt liv i deras barndomshem, och börjar arbeta på den lilla polisstationen i samhället. När Joonas Toivonen pulsar fram i snön genom skogen ser han ett ben sticka fram mellan några stenar nedanför en brant sluttning. En okänd man hittas död och Bettan och hennes kollegor tvingas gräva djupt i bygdens historia. Familjen Palmblad bor i det pampiga och slottsliknande Johanneslund där fabrikör Johannes Palmblad har lämnat över till sin son Carl-Henrik. I det förflutna finns händelser och hemligheter som aldrig tidigare har sett dagens ljus.

Camilla Grebe är känd för sina spännande och psykologiskt djupgående kriminalromaner. Debutboken Någon sorts frid kom 2009. Den skrevs tillsammans med Åsa Träff och är den första delen i serien om psykologen Siri Bergman. Camilla har sedan dess skrivit flera hyllade böcker, både ensam och tillsammans med andra. Hon har nått framgångar både i Sverige och internationellt. Camilla är särskilt uppskattad för sina komplexa karaktärer och intriger som kombinerar spänning med relationer och mänskligt drama.

Hennes roman Älskaren från huvudkontoret vann pris för Årets bästa svenska kriminalroman 2015. Det är också den första delen i serien Flickorna och mörkret. Du kan läsa om del 4-6 i serien här i Bokluckan; Skuggjägaren, Alla ljuger och Välkommen till Evigheten. Du kan också läsa om Flickorna och Mörkret som är den sjunde, fristående delen i serien med samma namn men med ett litet m i ordet mörkret. Camilla har vunnit flera priser, bland annat Glasnyckeln, Nordens mest prestigefyllda utmärkelse för spänningsromaner, två gånger.

Det finns böcker där tiden känns som en kuliss snarare än en bakgrund och i Innan natten tar oss blir 1970-talet mer än en miljö. Jag märker hur vardagen formas av sådant som inte längre är självklart, där både teknik och sociala strukturer skapar ett annat sätt att leva och tänka. Det gör något med tonen i berättelsen, som om människorna rör sig inom snävare ramar än jag är van vid. Jag kastades tillbaka till min barndom tidsmässigt men mötte en mörk och obehaglig tillvaro som skakade om mig.

Jag tänkte på hur tydligt maktordningar präglar både familjer och samhälle. Det finns en självklarhet i vem som får tala och vem som förväntas vara tyst och jag tänker att det också skapar utrymme för sådant som aldrig sägs högt men ändå styr allt. När jag läser blir det tydligt hur normer inte bara formar liv utan också begränsar dem, ibland på sätt som inte går att reparera i efterhand.

Jag reflekterade över hur det förflutna hela tiden känns närvarande, inte som något avlägset utan som något som fortsätter verka i nuet. När sådant som varit undantryckt börjar ta form påverkas fler än de som direkt varit inblandade och jag får en känsla av hur små val och stora övergrepp kan fortplanta sig genom generationer. Jag tänker också på hur skuld kan placeras fel och hur vissa får bära konsekvenserna av andras handlingar.

Det finns också ett tydligt spår av kärlek men inte som något romantiserat eller enkelt. Snarare som något som både bär och brister samtidigt. Jag fastnar i hur relationer kan rymma omsorg och vanmakt i samma rörelse och hur svårt det kan vara att skydda någon utan att själv gå sönder i processen.

Det är också en berättelse som hela tiden får mig att tänka i alternativa spår, i sådant som kunde ha blivit annorlunda. Inte som en nostalgisk tanke utan som en mer obekväm insikt om hur avgörande vissa ögonblick faktiskt är. Vad som hade hänt om någon valt annorlunda, om tystnaden brutits tidigare, om någon hade lyssnat.

Det är just i det lågmälda och samtidigt obevekliga som boken gör intryck snarare än i enskilda händelser. Jag längtar redan till nästa del i serien!

Splittrad skymning av Filip Landell

Splittrad skymning av Filip Landell är utgiven av HarperCollins Nordic. Splittrad skymning är den andra, fristående delen i serien Död i skärgården. Vanja får besked om att hennes dotter Emily är död, förmodad drunknad. Emily blev omhändertagen när hon var liten eftersom Vanja inte klarade av att ta hand om henne. Emilys man Axel dog förra vintern och hon bodde kvar på Malmbo herrgård på Värmdö med sonen Alfred. Vanja tror inte det var en olycka och med hjälp av sina gamla vänner Vilhelm och Erik undersöker de vad som kan ha hänt. När de är först på plats vid en trafikolycka anar de att de har med farliga krafter att göra. Boken är en thriller som väver samman familjehemligheter, sorg, skuld och avundsjuka. Det känns extra dramatiskt och otäckt eftersom handlingen utspelar sig i de vackra skärgårdsmiljöerna. Tack för boken, Filip och HarperCollins Nordic!

Vanja får besked om att hennes dotter Emily är död, förmodad drunknad. Det är polisen Karl som kommer med dödsbeskedet. De har känt varandra sedan Vanja var sexton år och stal blöjor och välling till sin dotter. Emily blev omhändertagen när hon var liten eftersom Vanja inte klarade av att ta hand om henne. Vanja och Emily har träffats oregelbundet sedan Emily blev vuxen men de fick aldrig någon nära relation. Emilys man Axel dog förra vintern och hon bodde kvar på Malmbo herrgård på Värmdö med sonen Alfred. De levde ett isolerat liv där endast hushållerskan Carla var en del av vardagen. Vanja tror inte att Emilys död var en olycka och med hjälp av sina gamla vänner Vilhelm och Erik undersöker de vad som kan ha hänt. De utför sin informella undersökning utan polisens vetskap. När de är först på plats vid en trafikolycka anar de att de har med farliga krafter att göra. Det är hushållerskan Carla som krockat och hon lyckas säga några sista ord som förbryllar de tre vännerna.

Filip är författare och utbildad trädgårdsmästare. År 2023 vann han Falu Litt. med Stilla natt, en berättelse som utspelar sig vid västfronten under julen 1914, mitt under första världskriget. Filip har tidigare gett ut fantasyromanerna Skogshjärta och Stormbärare. Splittrad skymning är den andra, fristående delen i serien Död i skärgården. Den första delen heter Frusen gryning, du kan läsa om den här i Bokluckan.

Jag fastnade i hur relationerna i boken inte blev förutsägbara utan som något som hela tiden skavde lite i kanten. Vanja står i centrum men det är inte bara hennes sorg efter Emily som driver berättelsen framåt utan också det förflutna som hela tiden trycker sig in i nuet. Det som hände när Vanja var sexton år påverkar fortfarande allt hon gör och kontakten med Karl bär på ett minne som inte riktigt har släppt taget om någon av dem.

Jag tycker om hur sorgen inte får en enda form. Den är inte bara kopplad till Emily utan också till det som aldrig blev mellan mor och dotter. Vanja bär på en dubbel förlust, både en faktisk och en relation som aldrig riktigt fick en chans att utvecklas. Det gör att det är svårt att placera henne utifrån hur hon reagerar och agerar och jag tycker att boken vågar stanna i den osäkerheten utan att förenkla den.

Miljön och familjestrukturen blir viktiga på ett sätt som jag tycker stärker hela berättelsen. Herrgården och isoleringen ger en känsla av att allt pågår bakom stängda dörrar, även när människor är döda och begravda. Jag läser inte bara en historia om en död kvinna utan om relationer där alla bär på något de inte riktigt har sagt högt.

Jag tycker att boken blir extra intressant när den lämnar den rena ”vad har hänt”-frågan och låter relationerna styra. En stor del av bokens spänning uppstår i hur människorna reagerar på varandra och på sådant de inte riktigt kan kontrollera snarare än i själva upplägget.

Boken är en thriller som väver samman familjehemligheter, sorg, skuld och avundsjuka. Det känns extra dramatiskt och otäckt eftersom handlingen utspelar sig i de vackra skärgårdsmiljöerna.

Det är också något med miljöerna som gör att kontrasten blir tydlig. Det vackra och stilla blir inte en trygg plats utan snarare en fond där det obehagliga får mer utrymme. Jag upplever att spänningen inte bara kommer från polisarbete eller utredning utan från det som långsamt avslöjas mellan människor som redan känner varandra väl eller i möten med människor kring Emily.

Erik och Vilhelm har haft en infekterad relation sedan Vilhelms fru Gunilla valde honom. Båda var intresserade av henne. Efter hennes död verkar samma mönster upprepa sig kring Vanja. Det här är en del av boken som jag fastnar lite extra för, just för att det inte bara handlar om nutid utan om hur gamla mönster fortsätter leva vidare. Det blir nästan som att människorna inte riktigt har förändrats, bara blivit äldre och lite mer försiktiga i hur de visar det. Jag funderade mycket på hur snabbt gamla positioner i relationerna väcktes till liv igen, trots allt som har hänt.

Erik är från början en butter man och under berättelsens gång blir han allt mer förorättad av olika anledningar. Han kan inte heller släppa att Gunilla valde Vilhelm. Svårmodet växer och börjar ta över honom. Jag tycker den här utvecklingen är intressant eftersom den inte gör honom enklare utan snarare mer komplex. Det finns inget rakt “förlåtande” i hur han förändras och det gör att han känns mer verklig än om han bara hade fått en tydlig vändpunkt.

Vilhelms hund Nilla är en detalj som sticker ut på ett fint sätt. Hon gör något med stämningen i boken som är svårt att sätta fingret på men jag upplever att hon skapar en slags balans i det annars ganska tunga samspelet mellan människorna.

Filip Landell har tidigare rört sig mellan olika genrer och det märks i hur berättelsen inte riktigt låser sig vid en traditionell kriminalroman. Även om polisen är inblandad känns det inte som en deckare i klassisk mening. Jag läser det mer som en thriller där det är människorna själva som bär på spänningen.

Jag ser verkligen fram emot nästa del i serien, framför allt för att jag vill se hur relationerna fortsätter att utvecklas. Det känns som att det finns mycket kvar att utforska, både i Vanjas liv och i dynamiken mellan Vilhelm och Erik, och jag är nyfiken på var författaren kommer att placera dem nästa gång, både geografiskt och känslomässigt.

Eget grepp av Maria Adolfsson

Eget grepp av Maria Adolfsson är utgiven av Wahlström & Widstrand. Johanna, Agnes och Mira kallades De tre musketöserna av Miras morfar när de var yngre. De hängde alltid ihop. När de flyttade till en gemensam lägenhet på Brännkyrkagatan ville även Agnes syster Kajsa flytta dit. De fyra blir en sammansvetsad grupp trots sina olikheter och de ställer alltid upp för varandra. När Kajsa träffar den kände Rikard Uggla förändras allt. Kajsa dras in i ett förhållande där hon sakta kommer längre ifrån sina vänner. Efter att ha tagit till drastiska åtgärder glider de andra tre isär och deras liv fortsätter på sparlåga där de har svårt att försona sig med det förflutna. Det är en gastkramande handling där obehaget sakta smög sig på mig. Jag drogs in i hemligheter och lojalitet som inte sviktar och jag engagerade mig i kvinnornas liv som om jag själv var en del av deras gemenskap. Tack för boken, Maria och Wahlström & Widstrand!

Johanna, Agnes och Mira kallades De tre musketöserna av Miras morfar när de var yngre. Miras morfar Karl-Erik Grahn hade uppfostrat Mira ensam och de stod varandra nära. De tre musketöserna hängde alltid ihop. De fortsatte att umgås som unga vuxna och när de flyttade till en gemensam lägenhet på Brännkyrkagatan ville även Agnes syster Kajsa flytta dit. De fyra blir en sammansvetsad grupp trots sina olikheter och de ställer alltid upp för varandra. Fördelningen av arbetsuppgifterna i lägenheten blir att de gör det de är duktiga på eller det som de har minst problem med att utföra. När Kajsa träffar den kände Rikard Uggla förändras allt. Han är sexton år äldre och en idol för många sedan han hade en framgångsrik golfkarriär. Kajsa dras in i ett förhållande där hon sakta kommer längre ifrån sina vänner. Hon flyttar ifrån lägenheten på Brännkyrkagatan och har inte lika mycket kontakt med de andra tre. Efter att ha tagit till drastiska åtgärder glider Johanna, Agnes och Mira isär och deras liv fortsätter på sparlåga där de har svårt att försona sig med det förflutna.

Maria Adolfsson är en svensk författare som främst skriver spänningsromaner och kriminalromaner. Hon fick sitt stora genombrott 2018 med Felsteg, den första delen i serien om kriminalinspektör Karen Eiken Hornby. Böckerna utspelar sig i det fiktiva landet Doggerland, en uppdiktad ögrupp i Nordsjön som har inspirerats av både Skandinavien och Storbritannien. Serien om Doggerland har blivit populär och är översatt till flera språk. Den har också nått en stor internationell läsekrets och sålts till många länder.

Innan Maria Adolfsson blev författare på heltid arbetade hon bland annat som presstalesperson vid SL i Stockholm. Hon debuterade som författare redan 2008 med romanen … alla för en. År 2022 tilldelades hon det brittiska Petrona Award, ett pris som delas ut till framstående nordiska kriminalförfattare. Hon har även blivit nominerad till flera litterära priser, bland annat Svenska Deckarakademins pris.

År 2025 kom hennes första fristående roman, Sanning, lögn och konsekvens, där hon lämnade Doggerland-serien för en berättelse med fokus på relationer och vänskap. Du kan läsa om boken här i Bokluckan. I Eget grepp återvänder Maria till sin allra första roman … alla för en och klär om historien.

Det finns en undertext i Eget grepp som har bitit sig fast i mig. Inte för att det är dramatiskt i yttre mening utan för att det långsamt bygger upp en känsla av att allt hela tiden kan förskjutas. Jag märkte tidigt att det inte är det som sägs rakt ut som bär berättelsen utan det som görs, det som väljs och det som tystas ned.

Jag fastnade för hur gemenskapen mellan kvinnorna växte fram som något självklart, nästan vardagligt men samtidigt skört. Det är en styrka som inte behöver förklaras, den bara finns där i sättet de lever tillsammans, delar ansvar och tar sig an varandras liv utan att tveka. Men just det gjorde också att jag började fundera på vad som händer när en sådan gemenskap utsätts för tryck utifrån.

Det är en gastkramande handling där obehaget sakta smög sig på mig. Jag drogs in i hemligheter och lojalitet som inte sviktar och jag engagerade mig i kvinnornas liv som om jag själv var en del av deras gemenskap.

Jag tänkte en hel del på att hemligheter aldrig är neutrala i boken. De väger olika tungt men de påverkar alltid mer än den som bär dem. I vissa stunder tänkte jag att det handlar om skydd, om att inte vilja utsätta någon annan för det som känns outhärdligt. Men samtidigt finns där en annan sida, där tystnaden i sig blir ett val som förändrar allt i efterhand. Det blir ett slags moraliskt mellanrum där jag inte riktigt kan placera vad som är rätt eller fel, bara se konsekvenser.

Lojalitet blir i den här berättelsen något som hela tiden förskjuts. Den är inte stabil eller trygg utan snarare något som måste omförhandlas beroende på situation. Jag tänker att lojalitet kan rymma motsägelser, att den kan vara riktad åt flera håll samtidigt och ändå kännas absolut för den som står i den. Samtidigt blir det tydligt att när lojalitet inte bryts, när den drivs hela vägen utan eftertanke, så uppstår också något som börjar skava. Frågan blir inte bara vem man är lojal mot, utan vad den lojaliteten faktiskt kostar.

Rikard Uggla blir för mig mer än en karaktär i en relation, han blir en person som representerar mycket av det jag funderar och reagerar på. Det handlar inte bara om makt eller beundran utan om förväntningen att andra ska anpassa sig efter en självbild som inte får ifrågasättas. Där blir han också en påminnelse om hur snabbt beundran kan förskjutas till något som kräver lydnad snarare än relation.

Det finns också något i hur kvinnorna håller fast vid varandra som gör intryck på mig. Inte för att de är överens eller lika utan för att de omfamnar varandras olikheter utan att försöka jämna ut dem. Samtidigt finns där hela tiden en risk, att just det som håller dem samman också kan bli det som drar isär dem när något oväntat händer.

Jag märker att jag hela tiden återkommer till ansvar. Vems ansvar det är att bära en sanning, vems ansvar det är att agera och om det ens går att skydda någon utan att samtidigt ta ifrån dem möjligheten att själva välja. Det blir ett hypotetiskt dilemma där jag inte hittar någon tydlig lösning, bara nya perspektiv beroende på var jag lägger tyngdpunkten.

Att det engagerar mig så mycket handlar också om sättet berättelsen är skriven på. Det är inte självklart, det finns inget som pekar ut vad jag ska känna. I stället får jag följa med i det som händer mellan människor, i rörelserna som inte alltid uttalas men som ändå förändrar allt.

Skuld och saknad ligger hela tiden nära varandra i handlingen. Skuld för det som gjorts och inte gjorts, för det som sagts och inte sagts. Saknad som något mer långvarigt, något som inte går att resonera bort. Båda följer med efter att berättelsen tagit slut och det är kanske just i det som boken stannar kvar hos mig som mest.

Det lovliga bytet av Peter Mohlin och Peter Nyström

Det lovliga bytet av Peter Mohlin och Peter Nyström är utgiven av Norstedts. Det är den femte fristående delen i serien om den före detta FBI-agenten John Adderley som nu arbetar som polis på länskrim i Karlstad. John är på väg hem efter att hans brorsdotter spelat en fotbollsmatch. De fastnar i en pågående insats i en vägspärr. När en man springer från sin bil följer John efter men hinner inte ifatt föraren. När den kvarlämnade bilen undersöks hittas ett lik. Gustav Bolinder är ägare till det värmländska familjeföretaget Dejeplogen. Han får ett mejl där en länk visar hans dotter Jenny fastkedjad. Kidnapparen kräver tjugo miljoner i bitcoin och att familjen inte kontaktar polisen för att inte döda henne. När den döde mannen i bilen visar sig ha koppling till Jenny kontaktar polisen familjen Bolinder. Det utlöser ett händelseförlopp där hemligheter och svek radar upp sig. Ojoj, vilken omvälvande resa att läsa boken! Vändningarna avlöste varandra och spänningen stegrades tills jag knappt vågade andas. Tack för boken, Peter, Peter och Norstedts!

John är på väg hem efter att hans brorsdotter Nicole spelat en fotbollsmatch. Efter att Johns bror dog har han tagit hand om brorsdottern. De fastnar i en pågående insats i en vägspärr. Nicole har somnat och John går ut för att ta reda på vad som pågår. När en man springer från sin bil följer John efter men hinner inte ifatt föraren. John går tillbaka till poliserna som har satt upp vägspärren. När den kvarlämnade bilen undersöks hittas ett lik. Gustav Bolinder är ägare till det värmländska familjeföretaget Dejeplogen. Som familjens patriark håller han ett fast grepp om både familjen och företaget. Han får ett mejl där en länk visar hans dotter Jenny fastkedjad. Även kidnapparen syns, maskerad med ett rådjurshuvud. Kidnapparen kräver tjugo miljoner i bitcoin och att familjen inte kontaktar polisen för att inte döda henne. När den döde mannen i bilen visar sig ha koppling till Jenny kontaktar polisen familjen Bolinder. Det utlöser ett händelseförlopp där hemligheter och svek radar upp sig.

Peter Mohlin och Peter Nyström är barndomsvännerna som växte upp i Åmål och delar en passion för spänning och berättande. De skrev sin första deckare som tioåringar. Efter att ha arbetat professionellt med olika former av texter, på olika håll, bestämde de sig för att arbeta tillsammans igen. Tillsammans har de skapat den hyllade deckarserien om John Adderley där smart intrigbyggande möter karaktärsdriven spänning. De använder sin bakgrund inom journalistik och dramatik för att fånga läsaren från första sidan och hålla tempot uppe hela vägen. Det lovliga bytet är den femte fristående delen i serien om den före detta FBI-agenten John Adderley som nu arbetar som polis på länskrim i Karlstad. Du kan läsa om de fyra första delarna i serien här i Bokluckan. De heter; Det sista livet, Den andra systern, Den tysta fågeln och Den högra handen.

Ojoj, vilken omvälvande resa att läsa boken! Vändningarna avlöste varandra och spänningen stegrades tills jag knappt vågade andas. Det är något med den här serien som gör att jag aldrig riktigt släpper taget om den när jag lägger ifrån mig en färdigläst bok. Det handlar inte bara om tempot eller de oväntade vändningarna utan om hur karaktärerna fortsätter att utvecklas och hur de bär sina val genom hela berättelsen.

Karaktärerna är som vanligt skickligt gestaltade hos Mohlin och Nyström och Det lovliga bytet är inget undantag. Jag märker hur John Adderley fortsätter att utvecklas genom hela serien, där hans dubbelliv inte längre bara är en yttre konstruktion utan något som påverkar honom på djupet. Att leva under skyddad identitet innebär inte bara praktiska begränsningar utan också ett emotionellt pris som blir allt tydligare. Särskilt i relationen till Nicole blir det synligt, hur mycket han försöker balansera ansvar, närvaro och den ständiga risken att allt kan rämna.

Det är i relationerna runt John som handlingen får extra tyngd, tycker jag. Nicole är inte bara ett barn i periferin utan en del av hans ansvar och hans oro. Hans hushållerska/allt-i-allo-hjälp Kerstin blir en trygg punkt i ett liv som annars präglas av hemligheter och ständig vaksamhet. Jag funderade mycket på hur svårt det måste vara att tillåta sig närhet när hela ens tillvaro bygger på att inte bli upptäckt. Den motsättningen präglar John på ett intressant sätt.

I Det lovliga bytet märker jag hur John pressas hårdare än tidigare i det dubbla liv han försöker leva. Han lever med en identitet som inte är hans egen samtidigt som han försöker vara den närvarande vuxna som Nicole behöver. Det är en balansgång som känns allt mer skör och jag tänker att det egentligen är omöjligt att leva så utan att sprickor börjar synas. Särskilt tydligt blir det när känslor börjar ta mer plats än vad situationen egentligen tillåter. Det gör honom mer mänsklig men också mer sårbar.

Det är också tydligt att John inte längre håller känslomässigt avstånd på samma sätt som tidigare. När han börjar tillåta sig själv närhet uppstår en konflikt mellan det liv han måste leva och det liv han faktiskt verkar längta efter. Det gör honom mer komplex som karaktär men också mer utsatt eftersom varje relation i praktiken blir en potentiell risk.

De personer som finns runt John bidrar till att förstärka den här känslan av utsatthet. Johns chef Mona, Nicole, Kerstin och Daniela Vasquez, som är hans partner inom polisen, bildar olika typer av närvaro i hans liv men ingen av relationerna kan bli helt trygga. Jag hoppas och önskar att få läsa mer om Daniela framöver eftersom det känns som något outforskat finns där.

Familjen Bolinder bär på den typen av laddning som gör att jag som läsare hela tiden känner mig lite obekväm. I familjen blir kontraster tydliga. Här finns maktstrukturer som inte bara handlar om pengar och företag utan om psykologi och kontroll. Här möter jag en familj där relationerna snarare präglas av kontroll än av närhet. Jag tänkte mycket på hur syskon kan formas så olika inom samma familj och hur svårt det kan vara att ta sig ur något som är så djupt inarbetat i ens självkänsla.

Särskilt relationen mellan föräldrar och barn (numera vuxna) i den här boken blir svår att släppa tanken på, eftersom den snarare visar en kärlekslös struktur där makt och kontroll har ersatt det som borde vara kärlek och närhet. Gustav Bolinder framstår som en auktoritet som alla andra förhåller sig till, på olika sätt och med olika grader av motstånd eller underkastelse. Det skapar en familjedynamik där individen hela tiden definieras genom sin position i hierarkin snarare än genom relation eller tillit.

Samtidigt finns det också en tydlig samhällsnivå i boken som jag tyckte om att läsa om. Frågor om ansvar, vård och möjligheter vävs in utan att det känns övertydligt men det lämnar mig ändå med tankar kring vilka som faktiskt får hjälp och på vilka villkor. Det gör att handlingen känns större än själva brottshistorien.

Jag har skrivit det förut om böckerna i serien men jag skriver det igen; böckerna borde verkligen bli filmatiserade! Tempot, vändningarna och den genomtänkta intrigen skulle fungera utmärkt i ett visuellt format och jag tror att karaktärerna skulle få stort genomslag där.

Det lovliga bytet lämnar mig med en stark längtan att läsa nästa del i serien direkt. Jag vill tillbaka till Karlstad, få veta hur John och Nicole har det och följa nästa fall på länskrim i Karlstad!

Den stora lögnen av Per E Åsberg

Den stora lögnen av Per E Åsberg är utgiven av Bokförlaget Nona. Det är den tredje och sista boken i serien om Shira Jacobi där storpolitik och klimatkrisen står i fokus. Shira har arbetat som receptionist på en tidning och har nu börjat läsa till journalist. Hon får möjlighet att delta i det journalistiska arbetet på tidningen. När en kraftig explosion inträffar vid Oskarshamns kärnkraftverk kritiseras polisen för sitt arbete. Ett unikt samarbete mellan polisen och tidningen resulterar i att Shira får följa utredningsarbetet på nära håll. När miljardären Douglas Oscarsson hör av sig till Shira för att avslöja en hemlighet vävs de två händelserna samman. Det blir en kamp för ny och revolutionerande klimatteknik som kan förändra framtiden. Spänningen är något alldeles utöver det vanliga. Att blanda karaktärernas privatliv, klimatforskning i framkant och action i rasande fart gjorde att jag sträckläste boken! Tack för boken, Per E Åsberg och Bokförlaget Nona!

Shira har arbetat som receptionist på en tidning och har nu börjat läsa till journalist. När hon började arbeta där gjorde hon det genom ett bemanningsföretag. Hon får möjlighet att delta i det journalistiska arbetet på tidningen. Tillsammans med den mer erfarne journalisten Chippen gräver hon i aktuella händelser. När en kraftig explosion inträffar vid Oskarshamns kärnkraftverk kritiseras polisen för sitt arbete. En tekniker på kärnkraftverket tar sitt liv efter explosionen. Ett unikt samarbete mellan polisen och tidningen resulterar i att Shira får följa utredningsarbetet på nära håll. Hon får sitta med på möten och ta del av den information som kommer fram. När miljardären Douglas Oscarsson hör av sig till Shira för att avslöja en hemlighet vävs de två händelserna samman. De har haft kontakt tidigare och Shira uppskattar Douglas engagemang i klimatfrågan. Det blir en kamp för ny och revolutionerande klimatteknik som kan förändra framtiden.

Per är uppvuxen i Stockholms södra förorter. Han beskriver ofta de växande klyftorna i samhället i sina böcker. Per är också doktor i varumärkesarkitektur på KTH. 2021 kom Fångarna som blev Pers debut efter att han hade vunnit Bokförlaget Nonas manustävling. Fångarna är den första delen i spänningsserien Messiasprojektet och du kan läsa om den här i Bokluckan. De tre efterföljande böckerna heter Förrädarna, Frälsaren och Frontlinjen. Messiasprojektet finns som ljudbok och e-bok. Tand för tunga är den första delen i en serie om Shira Jacobi där storpolitik och klimatkrisen står i fokus. Svart som sand är den andra boken i serien och Den stora lögnen är den tredje och sista delen i serien. Du kan också läsa om de två första böckerna här i Bokluckan.

Den stora lögnen är den avslutande delen i serien om Shira Jacobi och knyter ihop de tidigare böckernas teman om storpolitik, klimatfrågor och maktspel på ett intensivt och aktuellt sätt. Det är en berättelse där journalistik, forskning och ekonomiska intressen hela tiden korsas och där gränsen mellan sanning och agenda ibland blir otydlig.

En sak som gör boken intressant är karaktärerna. Shira fortsätter att utvecklas, både professionellt och personligt, där hennes nyfikenhet och driv gång på gång leder henne in i situationer som är större än hon själv. Hennes sökande efter sina rötter ger dessutom en extra dimension till handlingen och skapar en personlig förankring i det annars samhällsorienterade skeendet.

Runt henne finns ett persongalleri som tydligt bär upp olika perspektiv i handlingen. Douglas framstår som en komplex figur där klimatengagemang och ekonomiska intressen möjligen inte alltid går hand i hand vilket skapar en spänning kring hans verkliga motiv. Janne, IT-teknikern, blir en annan viktig röst där yrkesskicklighet och personlig sårbarhet möts i en relation till sin dotter som ger karaktären djup. Även kopplingen till finansvärlden, genom Carl-Fredrik Reuterholm, bidrar till att bredda berättelsens perspektiv och visar hur olika världar påverkar varandra. Jag älskar att Janne kallar Carl-Fredrik för Kalle Stropp. Det gör att jag verkligen kan se honom framför mig!

Det är tydligt att Per E Åsberg vill säga något om vår samtid. Klimatfrågan finns hela tiden med i handlingen, inte som en abstrakt diskussion utan som något konkret kopplat till teknik, ekonomi och makt. Här vävs framtidsvisioner och samhällskritik ihop på ett sätt som gör boken aktuell och engagerande även när den rör sig i mer tekniska eller komplexa miljöer som börsvärlden.

Vi önskar alla bra lösningar på klimatkrisen och önskar att klimattekniken skulle kunna lösa våra problem. Därför är den här boken otroligt aktuell och Per E Åsberg finner logiska och framåtsyftande lösningar på vår önskan, skickligt och en intressant och inspirerande röst i debatten. Spelet på börsen, med uppgångar och nedgångar beroende på marknadens förväntningar, är en spännande del i boken. Börsen bygger på uppskattningar och på hur företag lyckas övertyga marknaden om sin framtida potential och lönsamhet. Det är en värld i sig som är svår att förstå men Per väver in det på ett smidigt sätt där han ger förklaringar till varför det ser ut som det gör i aktievärlden (har ingen aning om det han skriver stämmer men jag köper det!)

Det är just kombinationen av action, relationer och samhällsfrågor som gör boken svår att lägga ifrån sig.

Spänningen är något alldeles utöver det vanliga. Att blanda karaktärernas privatliv, klimatforskning i framkant och action i rasande fart gjorde att jag sträckläste boken!

Avslutningen känns både genomtänkt och effektfull och knyter ihop serien på ett sätt som lämnar mig med tankar kring hur nära eller långt från verkligheten berättelsen egentligen ligger. Jag kommer att sakna Shira, Douglas, Janne och de andra i och med att detta var den sista delen i serien!

Den gömda musiken av Åsa Hallengård

Den gömda musiken av Åsa Hallengård är utgiven av Historiska Media. Boken är den andra delen i serien Silverslottet. Vi får följa Belia i Tjeckoslovakien från 1930 och fram till andra världskrigets slut. När hon flyr hamnar hon på Silverslottet i Vilémov, hos familjen Vilémovsky ze Stříbra, där hon kommer nära familjens öde. Vi får också följa henne kort på 50- och 60-talen då landet blev kommunistiskt. Parallellt handlar boken om 1990-talet då Belia återser Cermaka när hon återvänder till Silverslottet med sin familj. Cermaka var den yngsta i familjen Vilémovsky ze Stříbra. Cermakas vän Gudrun från Helsingborg följer också med till Tjeckien. Den gömda musiken är en bok om överlevnad i svåra tider, att försona sig med sitt förflutna och kärleken till klassisk musik. Boken väckte starka känslor; sorg, glädje och ilska, och jag beundrar verkligen den medmänsklighet som vissa människor visar i svåra tider. Tack för boken, Åsa och Historiska Media!

Vi får följa Belia i Tjeckoslovakien från 1930 och fram till andra världskrigets slut. Belia är år 1930 fjorton år, hennes mor lever inte och hennes far har spelskulder och dricker. När hon flyr hamnar hon på Silverslottet i Vilémov, hos familjen Vilémovsky ze Stříbra, där hon kommer nära familjens öde. Terezie i köket tar hand om henne efter en lång vandring till slottet. Vi får också följa Belia kort på 50- och 60-talen då landet blev kommunistiskt. Även det blir en tid av fattigdom och makthavare som missbrukar sin position. Parallellt handlar boken om 1990-talet då Belia återser Cermaka när hon återvänder till Silverslottet med sin familj. Det blir en känslosam återförening på slottet som Cermaka har fått ärva. Cermaka var den yngsta i familjen Vilémovsky ze Stříbra och Belia tog hand om henne och hennes mamma Zora när hon var ung. Cermakas vän Gudrun från Helsingborg följer också med till Tjeckien. Även Gudrun har ett liv bakom sig som präglats av svåra händelser.

Åsa Hallengård är lärare och författare. Hon är uppvuxen på en gård utanför Ängelholm. Nu bor hon i Landskrona och pendlar med cykel till sitt arbete som lärare i svenska och religion i Helsingborg. Under dessa cykelturer får hon ofta inspiration till sina manusidéer. Musik är en annan viktig del av hennes liv och hon spelar gärna saxofon när tillfälle ges. Hon har bland annat skrivit feelgoodserien Antikkursen som utspelar sig i Landskrona. Hon har också skrivit serien Livet på Bjäre där den första boken heter Simma i vinterskog och den andra boken Flyga över vårfält. Du kan läsa om båda böckerna här i Bokluckan. Du kan också läsa om boken Om så bara för idag här i Bokluckan. Den gömda musiken är den andra delen i serien Silverslottet. Den första delen heter Silverslottet och du kan även läsa om den här i Bokluckan.

Jag tycker väldigt mycket om att Den gömda musiken är en berättelsen som binder ihop dåtid och nutid. Det gör att karaktärernas liv inte känns avslutade i historien utan som något som fortsätter att leva vidare och påverka även långt senare. Det gör att allt som har hänt känns mer levande och jag tycker om hur det förflutna hela tiden finns närvarande i nuet. Den gömda musiken är en bok om överlevnad i svåra tider, att försona sig med sitt förflutna och kärleken till klassisk musik. Boken väckte starka känslor; sorg, glädje och ilska, och jag beundrar verkligen den medmänsklighet som vissa människor visar i svåra tider.

Boken ger också en stark inblick i en del av Europas historia som ofta bara nämns i förbifarten här i Sverige. Genom familjen Vilémovsky ze Stříbras öde blir det tydligt hur både nazismens framfart och senare kommunismens förtryck påverkade vanliga människors liv på ett brutalt sätt. Det är en påminnelse om hur snabbt ett liv kan förändras och hur utsatt individen är när stora politiska krafter tar över.

Tankarna går lätt till hur människor överlevde dessa tider. Hur uthärdar man hunger, rädsla och ständig osäkerhet där vem som helst kan försvinna från en dag till en annan? Belias livsöde blir en symbol för att överleva i ett skoningslöst system och den styrka som ibland krävs bara för att fortsätta leva. Samtidigt väcker det också sorg och en slags maktlöshet inför vad människor tvingats gå igenom.

Det går inte att läsa boken utan att tänka på hur historien ibland tycks upprepa sig. Fördömanden, angiveri och maktmissbruk är inte bara något som hör det förflutna till utan något vi fortfarande ser i olika former i dagens samhälle. Det gör att handlingen känns obehagligt aktuell trots att den utspelar sig i en annan tid.

Utöver de stora historiska perspektiven berörde Gudruns berättelse mig mycket. Den påminner om att även i ett land som Sverige, som ofta betraktas som tryggt, finns berättelser om utsatthet och våld, både då och i dag. Det blir en viktig kontrast till det yttre lugnet och visar hur djupt rotade maktstrukturer och våld kan vara, oavsett plats eller tid.

Samtidigt finns det i boken något som bryter igenom allt det mörka, medmänskligheten. De människor som trots allt väljer att hjälpa, stå kvar och visa omtanke blir avgörande. Det är där boken också hittar sin värme, mitt i allt det svåra.

Musiken är ytterligare en stark bärande kraft. Den förenar, tröstar och uttrycker sådant som inte alltid går att säga med ord. Att den dessutom blir något som måste gömmas visar hur hotad den fria kulturen kan vara när makten vill kontrollera människor. Titeln får därmed en tydlig tyngd, musiken är inte bara symbolisk, utan något livsviktigt.

Tankarna går vidare till hur mycket konst, musik och litteratur som genom historien har förstörts eller förbjudits. Och hur det fortfarande sker i vår tid. Det väcker en önskan om att värna det fria uttrycket även om det ibland kan innebära risker. Historien visar att det inte alltid är självklart att stå emot.

Efter att jag hade läst ut boken längtade jag direkt tillbaka till att få fortsätta följa Silverslottets värld. Och jag skulle också väldigt gärna besöka Vilemov Castle – Zamek Vilémov i Tjeckien, platsen som är verklighetens Silverslott.

När trollsländorna faller av Ramona Ivener

När trollsländorna faller av Ramona Ivener är utgiven av Bokförlaget Forum. Boken är den första i serien Chiffermorden. Ett brutalt mord i Djursholm gör att avdelningen för grova brott hämtar tillbaka Nemo Friman. Han sadlade om till präst för åtta år sedan efter att de så kallade Chiffermorden förblev ouppklarade. Nu verkar mördaren ha återupptagit sitt värv och till sin hjälp att lösa fallen får Nemo kryptologen Franc Boyer som är expert på historiska chiffer och hemliga språk. De blodiga tecknen på väggen leder dem vidare till ett gammalt hemligt ordensällskap. När de gräver vidare hopar sig frågorna och gamla hemligheter dras fram i ljuset. Allt som får mig att rysa av välbehag finns med i boken; spänning, religiösa hemligheter och gåtor. Jag sträckläste och ville veta hur allt hängde ihop men ville inte att boken skulle ta slut – det blir inte bättre än så! Tack för att jag fick förhandsläsa boken, Ramona och Bokförlaget Forum!

Ett brutalt mord i Djursholm gör att avdelningen för grova brott hämtar tillbaka Nemo Friman. En man och en kvinna i strama kostymer kommer och hämtar Nemo under andakten och Nemo tror att de kommer från säkerhetspolisen. Han sadlade om till präst för åtta år sedan efter att de så kallade Chiffermorden förblev ouppklarade. Arbetet med morden påverkade både hans hälsa och relationen till hans fru. Nu verkar mördaren ha återupptagit sitt värv och till sin hjälp att lösa fallen får Nemo kryptologen Franc Boyer som är expert på historiska chiffer och hemliga språk. Nemo och Franc har inte träffats tidigare men de hittar snabbt ett sätt att arbeta ihop. De blodiga tecknen på väggen leder dem vidare till ett gammalt hemligt ordensällskap. När de gräver vidare hopar sig frågorna och gamla hemligheter dras fram i ljuset.

Ramona trivs nära havet på Gotland där hon växte upp. Hon har en bakgrund som forskare och universitetslektor, är filosofie doktor i historia, dramatiker och skönlitterär författare. Ramona har skrivit spänningsserien om kriminalkommissarie David Ritter. Böckerna i serien heter Nattväkten, Frostänglar, Blodspoeten, Eldsoffer, Glaskvinnan och Fjädermannen. Du kan läsa om alla böckerna i serien här i Bokluckan.

Ramona har också skrivit spänningsserien Spegelsviten. Böckerna i den serien heter Män i mörker, Svart syster och Den Gud glömde. Du kan läsa om alla tre böckerna i serien här i Bokluckan. Den första boken i serien om kriminalkommissarie Árni Wolf heter Dirigenten och den andra delen heter Försvinnandet. Även de böckerna kan du läsa om i Bokluckan.

När trollsländorna faller är den första boken i den nya serien Chiffermorden.

Jag har läst Ramonas böcker sedan Nattväkten kom ut och hon är numera en av mina favoritförfattare. Jag följer alla hennes serier och längtar alltid efter att nya delar ska komma ut.

Det finns böcker som direkt träffar en särskild nerv hos mig och När trollsländorna faller är precis en sådan. Redan titeln Chiffermorden väcker något i mig som gör att jag blir nyfiken på en gång. Bara kombinationen av en kryptolog, historiska chiffer och hemliga språk tillsammans med ett hemligt ordenssällskap gör att jag känner att jag hamnar helt rätt i den här berättelsen.

Det jag tycker extra mycket om är hur mycket boken bygger på det jag själv älskar att läsa om; historiska mysterier, symbolik och religiösa spår som sträcker sig långt bak i tiden. Det är precis den typen av berättelser där jag känner att jag inte bara läser utan också hela tiden vill förstå mer. Och det gör jag verkligen här.

Allt som får mig att rysa av välbehag finns med i boken; spänning, religiösa hemligheter och gåtor. Jag sträckläste och ville veta hur allt hängde ihop men ville inte att boken skulle ta slut – det blir inte bättre än så!

Det som också gör läsupplevelsen speciell är hur mycket den engagerar mig utanför själva texten. Jag märker snabbt att jag börjar googla, läsa vidare och fördjupa mig i sådant som nämns i boken. Det blir nästan som att berättelsen fortsätter utanför sidorna vilket jag tycker är ett väldigt gott tecken i den här typen av roman.

Jag tycker också att det är spännande hur Ramona använder historiska inslag som inspiration, inte minst kopplingarna till verkliga mysterier och chiffertraditioner. Det gör handlingen mer förankrad i forskarvärlden och stärker känslan av att den bygger på välresearchad och genomtänkt logik. Det är just den balansen mellan fakta och fiktion som gör den här typen av spänningsromaner så starka för mig.

Samtidigt finns det något i tempot som jag uppskattar. Istället för att rusa fram låter berättelsen mig vara med och stegvis närma mig svaren. Det gör att spänningen inte bara ligger i vad som ska hända utan också i hur bitarna långsamt faller på plats.

Jag känner också igen mycket av Ramonas sätt att skriva men här får det en ny inramning. Den mer gåtfulla strukturen, där symboler, historiska spår och tolkningar får ta större plats, gör att berättelsen känns lite mer gåtfull än tidigare böcker jag läst av henne. Det passar mig väldigt bra.

För mig blir När trollsländorna faller en roman som kombinerar det bästa av flera världar: historia, symbolik, spänning och intellektuella pussel. Det är precis den typen av läsning jag vill förlora mig i. Nu ser jag fram emot nästa del i serien!

Bokcirkeln som återuppstod av Kate Storey

Bokcirkeln som återuppstod av Kate Storey är utgiven av HarperCollins Nordic. Grace sörjer sin make Frank som hastigt gick bort. Frank älskade böcker och han startade en bokcirkel i den lokala bokhandeln. Efter att dottersonen Jude föreslagit att Grace skulle delta i bokcirkeln gör hon ett pliktskyldigt besök. Det är en brokig grupp av människor som är på plats och efter en trevande start finner Grace sig tillrätta bland dem. I gruppen får Grace lära känna sin man genom andras ögon och hon förstår att han var älskad även där. Förutom att boken ger många konkreta boktips är det en lugn och stillsam läsning. Sorg, gemenskap och ADHD blir en del av berättelsen som landar mjukt i mig. Tack för boken, Kate och HarperCollins Nordic!

Grace sörjer sin make Frank som hastigt gick bort i en hjärtattack. Frank älskade böcker och han startade en bokcirkel i den lokala bokhandeln. Grace har hållit dörren till Franks arbetsrum stängd sedan han dog för ett år sedan. Där förvarade han sina absoluta favoritböcker. Efter att dottersonen Jude föreslagit att Grace skulle delta i bokcirkeln gör hon ett pliktskyldigt besök. Bokcirkeln hålls i bokhandeln Bokparaden som numera ligger där antikhandeln som var Graces andra hem en gång fanns. Det är en brokig grupp av människor som är på plats och efter en trevande start finner Grace sig tillrätta bland dem. Förutom människorna i bokcirkeln finns där också katten Earnest som alltid följer med sin ägare till träffarna. I gruppen får Grace lära känna sin man genom andras ögon och hon förstår att han var älskad även där.

Kate Storey är en brittisk författare. Hon är före detta lärare i engelska och dramatik. Hon bor i en förort till London tillsammans med sin familj.

Förutom att Bokcirkeln som återuppstod ger många konkreta boktips är det en lugn och stillsam läsning. Sorg, gemenskap och ADHD blir en del av berättelsen som landar mjukt i mig.

Jag tycker om hur naturligt sorgen får ta plats. Den är inte dramatisk eller tillrättalagd utan mer som ett stilla bakgrundsbrus som hela tiden finns där. Grace lever i en tillvaro där allt har förändrats men där livet ändå förväntas fortsätta som vanligt. Det är i den balansen mellan det yttre vardagliga och det inre tomrummet som berättelsen har sin styrka.

Relationerna i boken bär mycket av handlingen. Särskilt kopplingen mellan generationerna där Grace försöker förstå både sin dotter och sitt barnbarn men där hon också brottas med sin egen syn på diagnoser och psykisk ohälsa. Jude och hans ADHD-diagnos blir en viktig del av detta, inte som en lösning i sig, utan som en spegling av hur olika man kan förstå samma människa beroende på perspektiv och erfarenhet. Här väcks många tankar kring etiketter, identitet och rädslan för att reduceras till en diagnos.

Samtidigt finns en fin skildring av läsning som något livsavgörande. Frank var den som läste, den som byggde upp bokcirkeln och som genom böckerna lämnade spår efter sig. När Grace sakta närmar sig läsningen igen blir det också ett sätt att närma sig honom och det liv hon delat med honom. Bokcirkeln blir därmed inte bara en social plats utan också en plats för eftertanke och försoning.

Jag tycker om idén om den ”tysta bokcirkeln”, där människor delar en plats men läser sina egna böcker. Det är en lågmäld men fin tanke om gemenskap utan krav på prestation eller social energi. Det finns något väldigt mänskligt i den sortens gemenskap, där man får vara tillsammans men ändå i sitt eget.

Det finns också en värme i berättelsen som bryter igenom de tyngre temana. Små humoristiska inslag gör att texten inte blir tung utan snarare levande och nära. Det gör att sorgen inte känns överväldigande, utan mer som något som samexisterar med vardagen, precis som i verkliga livet.

Till sist lämnar boken mig med tanken på hur böcker följer oss genom livet men också hur vi förändras som läsare. Samma bok kan upplevas helt olika beroende på var i livet man befinner sig och kanske är det just det som gör läsningen så viktig – att den både speglar och förändras med oss.

Om morgondagen vet vi ingenting av Eleonore Holmgren

Om morgondagen vet vi ingenting av Eleonore Holmgren är utgiven av Bazar Förlag. Boken är den första delen om Matilda. Handlingen börjar i november år 1900. Matilda närmar sig sin artonårsdag, hennes myndighetsdag. Hon bor i Tunby socken på den uppländska landsbygden där det är viktigt att veta sin plats och följa den utstakade vägen. Matilda drömmer stort om Uppsala och att skapa sig ett liv där. Hon måste börja som piga i väntan på att själv få bestämma över sitt liv. En dag dyker en säsongsdräng upp och charmar kvinnor i sin väg. Matildas mormor som av många anses vara en häxa har starka åsikter om mannen. Jag förflyttas bakåt i tiden och känner hur min rygg värker av allt arbete samtidigt som jag kämpar bredvid Matilda och hennes mormor för kvinnors rättigheter. En fantastisk bok som förmedlar en del av historien vi inte får glömma. Tack för boken, Eleonore och Bazar Förlag!

Handlingen börjar i november år 1900. Många samlas i kyrkan för att ta farväl av Matildas farmor. Matilda närmar sig sin artonårsdag, hennes myndighetsdag och hennes äldre bror påtalar att det börjar bli dags för henne att gifta sig. Hon bor i Tunby socken på den uppländska landsbygden där det är viktigt att veta sin plats och följa den utstakade vägen. Familjens rykte är viktigt och alla förväntas foga sig. Matilda drömmer stort om Uppsala och att skapa sig ett liv där. Hennes farmor har lärt henne att sy och hon drömmer om att kunna arbeta som sömmerska. Hon måste börja som piga i väntan på att själv få bestämma över sitt liv. Att vara piga innebär tidiga mornar, sena kvällar och tungt arbete. En dag dyker en säsongsdräng upp och charmar kvinnor i sin väg. Även Matilda låter sig charmas av honom. Matildas mormor som av många anses vara en häxa har starka åsikter om mannen.

Eleonore Holmgren arbetar som kommunikatör och bor i Uppsala tillsammans med sin familj. Hon debuterade som författare år 2021 med romanen Sista sommaren, en bok som blev en stor framgång och nominerades till Årets Bok samt gick till final i Storytel Awards. Därefter följde romanerna Brittas arv och Hitta hem, som tillsammans bildar den omtyckta Lindöserien. År 2026 inledde hon den historiska serien om Matilda med romanen Om morgondagen vet vi ingenting. Serien är inspirerad av hennes egen släkthistoria och skildrar kvinnors liv, drömmar och kamp för frihet vid sekelskiftet 1900.

Om morgondagen vet vi ingenting är en historisk roman men samtidigt känns den förvånansvärt aktuell. Eleonore Holmgren har inspirerats av sin egen släkthistoria och låtit en Matilda från det förflutna få nytt liv. Resultatet blir en berättelse som känns både trovärdig och levande. Det märks att författaren har lagt mycket tid på research, inte minst när det gäller kvinnors livsvillkor vid förra sekelskiftet. Eftersom kvinnornas historia ofta har fått stå tillbaka i historieskrivningen blir den här berättelsen extra viktig.

Jag förflyttas bakåt i tiden och känner hur min rygg värker av allt arbete samtidigt som jag kämpar bredvid Matilda och hennes mormor för kvinnors rättigheter. En fantastisk bok som förmedlar en del av historien vi inte får glömma.

Det som berör mig mest är hur begränsade kvinnornas valmöjligheter var. För Matilda är myndighetsdagen inte bara en födelsedag utan en möjlighet att äntligen få bestämma över sitt eget liv. Hon drömmer om något mer än det som förväntas av henne men i det lilla samhället granskas varje steg hon tar. Skvaller, rykten och andras åsikter styr människors liv på ett sätt som känns både frustrerande och sorgligt att läsa om.

Boken skildrar också hur hårt livet kunde vara för kvinnor som hamnade utanför samhällets normer. Skam, skuld och rädsla genomsyrar tillvaron samtidigt som män ofta slipper ta ansvar för konsekvenserna av sina handlingar. Särskilt tankarna kring oönskade graviditeter och kvinnors utsatthet känns obehagligt aktuella. När dagens samhällsdebatt ibland ifrågasätter rättigheter som många tar för givna blir det tydligt hur viktigt det är att minnas historien och förstå vad kvinnor före oss har kämpat för.

Jag tycker mycket om Matilda som huvudperson. Hon är envis, modig och har drömmar som sträcker sig längre än omgivningen anser lämpligt. Samtidigt är hon långt ifrån perfekt. Hon bär på sorg, ilska och besvikelser som påverkar hennes val och relationer. Det gör henne mänsklig och lätt att känna med. Relationen till mormodern känns varm och speciell. Mormodern besitter kunskaper som människor söker sig till när de behöver hjälp men samma kunskaper gör också att hon möts av misstänksamhet och fördomar.

Jag uppskattar också språket. Det har en ton som passar tiden utan att kännas gammaldags eller svårläst. Miljöerna, människorna och vardagen blir lätta att se framför sig och berättelsen flyter fram på ett naturligt sätt. Jag fastnade snabbt för både karaktärerna och deras öden och ser fram emot att få följa Matilda vidare. Det här är en stark inledning på serien och en berättelse som ger röst åt kvinnor vars liv alltför sällan har fått ta plats i historieböckerna.